Lördags morgon

Varje gång någon säger att jag är stark, känner jag mig stark. Annars lunkar vardagen oftast på medans jag mest känner mig svag. Fast jag tycker nog att jag är ganska stark ibland. Hur skulle jag annars kunna sitta här och skriva helt ärligt om allting? I vanliga fall hade jag inte skrivit ett ord, jag hade bara sagt att allt var bra.

Mötet i onsdags gick jätte bra. Precis som vi ville. Det har dock inte sjunkit in i mitt huvud och kropp än allt vad som sades och bestämdes. Det finns där, jag börjar känna av det lite granna men jag tror det tar ytterligare några dagar innan jag är med på riktigt. Jag vet inte hur det känns, men jag vet att jag känner mig lugnare nu. Som att axlarna har sänkts några milimeter och jag kan börja försöka se någon ny typ av framtid. Något är på väg att hända och det känns stort. Så nu hoppas jag bara att mina känslor stämmer, men de brukar de göra . . .

Nu ska jag nog gå och väcka M, vill äta frukost......
Har förresten fått mina nya glasögon nu men jag vet inte än hur de är för jag känner mig
full när jag har dem på mig.... Men man kanske ska vänja sig som de sa. Får se.

Kaputt

Idag har jag jobbat 42 h skift, så känns det i min kropp.. Full fart sen kl nio imorse. Imorgon är det ett viktigt möte, min kropp är nog nervös och orolig för det. Just nu är jag för slut för att orka tänka. Ville bara skriva Hej och så. Mamma, Jag älskar Dig.

det kan vända så tvärt..

Det var trevligt på festen igår och jag är glad att jag följde med en sväng.. Men..
Var ska jag börja? Vad ska jag skriva? Hur ska jag förklara hur det känns...? När något så djupt där inne bränns. Jag känner inte igen mig själv, ofta är jag någon annan, någon ny känns det som. Jag saknar mig själv och jag önskar hon hittar tillbaka. Det är väldigt ledsamt att sakna sig själv, det blir ofta tungt och ensamt. Men vad kan jag göra, inte så mycket känns det som. Jag försöker hålla andan uppe och tänka att allt blir bra en dag. Jag måste bara fortsätta jobba och hålla tankarna positiva. Det kommer att bli en ny framtid. Men som igår, när man är på någon fest eller tillställning med mycket folk och fest. Förr tyckte jag det var jätte roligt och intressant med nya människor, jag hittade alltid något att prata om och kände mig aldrig blyg. Nu.. ja.. helt tvärt om. Det gör sååå ont!! Jag vill inte... vart är Jag?? Jag har inget självförtroende kvar, jag måste ärligt säga att jag hade gott och väl av det sist, jag trodde på mig själv. Nu för tiden känner jag mig mest i vägen, grå och trist. Inget att bidra med och inget att sända ut. Kan lika gärna vara hemma... fast, nej. Det vill jag inte. Det är så jobbigt att jag blivit sån här, jag förstår inte varför. Fast ändå gör jag nog det någonstans, men jag vill inte. Sen att jag har svårt när det är mycket folk och liv, bara för jag får mera ont och inte hör vad folk säger eller förstår vad folk säger, gör ju inte saken bättre. Snarare 20 gånger värre. Det är som att alla pratar i en gröt och jag sitter i en dimma någonstans och försöker göra alllt för att höra vad de säger men jag hör bara en massa ord som jag inte kan koppla ihop till en enda vettig mening! VARFÖR???? suck . . . Ibland känns allt orättvist och ensamt. Men så känner jag bara en kort sekund för sen kommer skulden och intar mina känslor någon sekund längre men den byts snabbt ut mot tacksamheten. I dur och moll så känner jag mig ändå oftast tacksam, det måste finnas en mening med att jag har det så här. Jag har bara inte insett den än. Men det kommer nog... Så tänker jag i alla fall. Då känns mitt liv genast mera meningsfullt. Mitt kall här på jorden var kanske inte att jobba... jag har bara inte kommit underfund med mitt egentliga kall... men det kommer nog... hoppas jag!

Andra dagen som gräsänkling!

Hej hopp!
Nu är det lördag kväll (snart) och jag sitter här och väntar på att mina naglar ska torka.. Tjejigt va? Ska iväg på 30 års fest ikväll, M´s kusin´s fru! hängde ni med? hehe... M är ju inte hemma men de är så många som vill ha med mig ändå så.. tjae, vad gör man inte? HAHA! Ne det ska bli trevligt tycker jag själv. Zimba är hos mormor och morfar... ;) jag ska sova där i natt. Mysigt med en liten sleepover. Idag var de här ute och åt tacos som lunch, mums!

Ne... nu ska jag nog fixa det sista. Naglarna får vara färdiga snart! Brr.. kallt ute ser jag.. -3.4 . . Tur man har luftvärmepump! TJOHOO!

Hej från mig så länge!

PS. Ganska skönt att vara gräsänkling ändå...! Men klart jag saknar M, han är min andra hälft och jag kunde inte sova i natt bara för det var så tomt i sängen....

Då var man gräsänkling då..

Som vanligt tyckte jag det skulle bli lite roligt att M skulle åka till Sälen med en hel drös med folk. Jag valde själv att inte följa med, kände inte att orken fanns där. Men sen som vanligt när man nu sitter här hemma själv så känns det så ofantligt toooooomt. Konstigt det där, jag kan se fram emot att han ska åka bort. Så jag kan mysa hela helgen själv, men när han väl har åkt så ångrar jag mig jämt tvärt. Då känns inte den där mysigheten så mysig längre utan mera ensamt och öde. Konstig man är!

Snön bara yr ner från himlen och det blir bara ett tjockare och tjockare lager på marken. Det är så enormt vackert här ute på vintern! Ser sagolikt ut tycker jag, och denna vinter känns inte lika mörk eftersom vi nu har en del trädgårdsbelysning! Det lyser upp i vinter mörkret. Fast snön gör en heeel del!

Var ute nån timma med Zimba förut, han älskar snön! Kastade snö bollar och lekte och han stod på huvudet och rullade runt! Många glada skratt blev det, här är sötnosen . . .

Personlig berg och dalbana

Dagen imorse känns som gårdagen igår. Jag vet varken ut eller in. Har tappat tids uppfattningen och verklighets synen. Jag har gått in i en dimma av mig själv, all min tankeverksamhet är lagd på en enda sak. Dagens möte hos arbetsspykologen. Jag var där i lite mer än två timmar. Om jag max klarar en timma av koncentration så kan ni ju förstå om jag är slut nu. Vi gick igenom 9 sidor sammanställd information om hur det har gått för mig med alla resultat och så. Det var krävande och nu känner jag mig helt avtrubbad från verkligheten. Vi har just ätit middag här hemma och om ca en timma kommer M & T på glögg mys. Jag är slut och helt borttappad men jag satte mig här för att skriva av mig lite. Alla de känslor som bubblar och puttrar där inne brukar lugna sig ett slag när jag skriver. Det blir som ett slags djupt andetag för mig, jag pustar ut och vet att jag inte kommer att glömma alla de känslor och tankar jag har just nu. Det hjälper mig även att slappna av. Fast ibland, som idag, då när jag känner en hel drös med olika känslor, är det svårt att sätta ord på vad det är jag känner exagt. Jag vet inte vad jag känner, men det värker i mig. Inte i nacken utan i själen. En rastlös värk som gör att jag vill gråta tyst varje minut men jag är för slut för att orka ens det. Och vad gör väl det om jag gråter eller inte? Verkligheten blir inte bättre för det. Ibland är det bra att gråta. Men ibland tycker jag man kan klara sig utan det också. Fast just nu, skulle jag nog vilja fälla någon enstaka tår, bara för att lätta på trycket lite grann. Men ingen tår kommer för någonstans i mig så förskjuter jag dem, tårarna. Skulle en tår komma nu vet jag också att det lätt glider över till ett helt regn av tårar och det orkar jag inte med nu. Vi ska ha besök och jag ser fram emot det med värme. Saker som man tycker om att göra är medicin för själen och det kan också väl behövas mycket sånt just nu.
Så nu ska jag gå och byta om och mysa till det lite här hemma så jag kommer i rätt stämning. För förhoppningsvis har jag laddat ur en del nu så jag kan komma tillbaka till världen ni andra lever i.

Tisdags eftermiddag

Nu har det passerat några timmar sedan jag skrev här sist. Inte bara tiden som ändrats mitt mående också. Bestämde mig för lite julklapps handling idag, åt min mat låda hos Sis i stan och sen bestämde jag mig för vilka glasögon jag nu ska beställa. Sen traskade jag på stan och spanade och köpte några klappar. Nu är jag hemma och har suttit och slappat i soffan någon timma, fick ta smärtstillande när jag kom hem. Så nu sitter jag här helt däckad, snurrig och lite smått illamående. Helt bortdomnad från verkligheten. Jag blir som i en dimma ibland när jag tar mina piller. Vissa gånger märker jag ingenting alls och andra så blir jag helt drogad. Har fortfarande ont, men vill inte ta mer tabletter för då kommer illamåendet bli mycket värre och jag kommer helt tappa kontrollen på min kropp. Dvs gå in i dörrkarmar, snubbla och inte se vad som händer på tvn. I sånna här lägen vet jag inte vad som är bäst, ha ont eller bli så drogad så jag inte fattar något? Jag känner mig en smula ledsen, jag bar inte mycket på stan.. Men jag vet att det inte spelar någon större roll om det är en eller tre påsar jag bär. Det räcker att jag bär. I sånna här fall förstår jag lite bättre varför jag är sjukskriven. Vissa dagar kan det vara svårt att förstå. Jag har alltid ont, varje dag, varje minut. Men ibland när det är en bra dag så glömmer man att man har ont, man är så van vid det. Att ha huvudvärk och nacksmärtor är inget ovanligt för mig. Vid de där bra dagarna, som tyvärr varit allt för få på sistone, så glömmer jag att jag har så stora problem. Kanske är det mitt sätt att handskas med vardagen? Att glömma så jag orkar mera? Vad vet jag...

Falukorven ligger och tinar på köksbänken, men jag vet inte hur jag ska orka skiva upp den... Hur jag ska orka laga mat? Känns mest som att jag ska skära av mig fingrarna om jag börjar skiva upp den.... får nog bli falukorv i ugn... då behöver jag inte skära lika mycket.. Kanske bara blir en nagel jag råkar skära av då... som så många gånger förr...

Jag skulle vilja skriva massor om hur det känns just nu. Men min kropp orkar inte.
Huvudvärken bara växer och växer för varje bokstav jag trycker ned...

Tisdags morgon

Så vad ska jag göra idag då..? Jag har flera olika saker jag vill och måste göra men jag vet inte vart jag ska börja. Zimba är på dagis så jag kan helt välja själv! Måste upp på stan och lämna tillbaka några glasögon prover, fixa lite julklappar hade jag nog tänkt, ringa advokaten, plocka i förrådet hemma. Ringa Örebro Rehabcenter.. Massören. Och ja.. det var säkert något mer. Sitter nu här också och väntar på att M ska ringa och säga om jag ska hämta Zimba i eftermiddag eller hur det blir...... Jag vill veta nu så jag kan planera dagen.

Värsta med sånna här dagar är att det lätt blir så att ingenting blir gjort istället. Jag fattar inte varför jag har blivit sån... Men men..

Nee nu ska jag försöka göra något, i alla fall lämna datorn!

Mysiga måndag trots trist väder

Nu sprakar elden i vedspisen i köket, det är sååå mysigt! Igår värmde vi glögg där också, mysfaktor hundra! Det är nästan som medicin i själen för mig att höra hur elden sprakar, sen att jag är smyg pyroman enligt vissa kanske har med saken att göra också.. Att man kan älska eld så mycket!?

Smyger runt och små pysslar lite, var ute på en 45 min promenad med Zimba tidigare. Vi övade på att "gå fint" och liknande, han var jätte duktig! Eller var det kanske jag som var det..? Hihi.. det krävs ju en god ledare för att få hunden dit man vill. Jag hoppas jag kan vara det för Zimba i all framtid. Det är först nu som det börjar bli väldigt roligt att ha hund. Det är nu han kan ge mig det sällskap jag så länge saknat. Det vart ju så tokigt att jag fick körtelfeber samtidigt som vi skaffade honom, inte alls bra. Nu när han har börjat på hund dagis också så har jag äntligen tid att ta hand om mig själv.. Vilket då i sin tur leder till att jag orkar ta hand om honom så som jag Vill. Träna, uppfostra, leka och gosa! Idag kan jag ärligt säga att jag verkligen tycker om Zimba, det kunde jag tyvärr inte göra innan. Det känns härligt att känna så, en sten som fallit från mitt inre! Dagens hyllning alltså till min älskade vovve!

På onsdag ska M & T komma hit och glögg mysa med oss. Ska elda i vedspisen då och bara mysa hela kvällen! T ska ordna lussebullarna och vi står för glöggen, det kommer bli juligt värre! Bara så du vet T, jag hoppas vi kommer vara vänner länge... Hälsa M det också så klart! Vi har så kul med Er och det känns så skönt att ni vet hur jag mår. Ni vet givetvis inte allt, men ni var de första jag var helt ärliga mot på en gång. Något jag fortfarande håller på att öva på. Men ni är så omtänksamma och förstående så ni gör det så mycket lättare för mig. TACK!

Nu ska jag fortsätta pyssla lite... måste nog smyga ut och hämta lite mera ved. Fast det är så nedrans tungt att bära..... Ryggen är på krigsstigen idag... Får nog bli ytterst få vedträn jag bär in, så får jag be min sambo snällt att hämta fler när han kommit hem. Jag skulle vilja ha en liten kärra att köra ved på... Nu är det inte många meter att bära, men en meter räcker...

Om helgen får jag återkomma senare för nu orkar jag inte mer.

Conventum

Igår var jag på Conventum, det var Frivillighetens kväll. Har stått om det en del i NA de senaste dagarna, reportage om personer som jobbar ideéllt. Sånna som jag. =) Det var en hel del folk och så var det underhållning och massa mat. Det var kul men kändes som om det var rundgång hela tiden i mitt huvud, lite väl mycket folk och ljud för att jag ska hänga med. Tog inte så lång tid innan jag började må rätt dåligt, men det var bara att hålla god min. M, ordföranden i min styrelse såg dock på mig att nått kanske var fel.. Inte så konstigt, hon är av samma släkte som jag.. Hehe.. Men det var trevligt! Träffade en mamma till min systers gamla klasskompis. Världen är liten, fast nu var det ju inte så konstigt eftersom det bara var folk från Örebro kommun där.. Kändes knasigt att det var jag som skulle iväg på galej och inte min sambo. Jag är inte van med det längre, oftast han som ska iväg på firma fester och sånt. Så det var kul med omväxling! Men det vänder fort.. för ikväll är det han som ska iväg! På firma fest! Haha..

Idag på förmiddagen var det lite hantverkare här och installerade en luftvärmepump. Så nu sitter jag här och lyssnar på suset från den, blåser en del. Men varmt så klart! Allt är nytt och ovant så får se hur det känns om ett tag. Men jag är ju jäkligt känslig för drag..... Skeptiska jag! Fy fan.. (ursäkta..!) Men jag hoppas det ska bli bra! Det visar sig helt enkelt. Inget mer om det nu.

Snart har det snöat hela dagen här ute, igår med. Så det börjar bli lite snö nu! KUL! Mera mera! Snö får jag aldrig nog av! Tänk vad kul de skulle vara om det vart typ två meter snö!!!! FRÄÄÄNT!

Imorn åker vi bort, kan dock inte säga vart än.. Det får ni reda på efter helgen!

Känner mig helt slut i kroppen idag. Ont och stel men mest slut och trött. Måste ta och fixa lunch nu men skulle helst bara vilja lägga mig och sova i några timmar.

Då var man 24 då..

Tisdag, regning, grå och mörk. Zimba är på hund dagis och huset känns så klart helt öde och tomt. När han är hemma sprider han värme, sällskap och ljus i vårat lilla hus. Det kanske låter konstigt för en del, men han gör verkligen det. Även fast det igår var rätt tufft att gå ut med honom, lite sliten efter helgen. Det sitter nog i än.. men nu har jag en hel dag för bara mig själv. Både skönt och ensamt, så det är blandade känslor.

Läste NA imorse, om vimmelmannan som fått cancer. Var självklart tvungen att läsa lite på hennes blogg. Allt sådant som har med sorg och smärta att göra är på något nästan sjukt sätt så gripande. Men det är jag väl kanske inte ensam om att tycka heller...? Eller..? Cancer är en hemsk sjukdom och jag känner/vet många som drabbats. Gamla som unga, tillfrisknade och bortgångna. Jag tror inte man kan tänka sig in i deras situation försen man själv i så fall hamnar där. Jag tror många tänker att de kan nog förstå, men jag tror inte det. Hur skulle man kunna göra det? Nu vill jag absolut inte jämföra mina problem med att kanske brottas med att vara döende, men... Jag måste ärligt säga att jag hade nog ingen direkt förståelse för folk med större problem innan jag själv hamnade där. Jag ville nog gärna tro att jag förstod ganska mycket ändå. Alla kan ju känna medlidande, och ganska starkt sådant också. Men för mig vart det helt annorlunda. Inte så konstigt heller kanske.

När jag ändå skriver om cancer vill jag nämna en vän till mig som gick bort för några år sedan. Vi var inte de närmaste vännerna men vi umgicks i samma kompis gäng, kände samma personer och gick i paralell klassen på högstadiet. Jag har många minnen av honom, den leende pojken med guld lockar. På något vis käns det så rätt att kalla honom så. Jag tänker än på honom ofta och speciellt hans familj. Glömmer aldrig den begravningen, alla ens vänner var där. Hans familj stod och tog emot Alla som kom. Tackade dem för att de kom och hedrade honom. Tog i hand eller kramade om oss alla. Och Gud kan säga att vi var många. Det stod hans namn på kistan och jag minns precis hur det kändes, ofattbart. Han kunde ju inte ligga där, sovandes. Han är lika gammal som jag, eller ja, ett år yngre eftersom jag gått om ett år när jag var liten. Kan än idag inte förstå att han är borta, han finns här någonstans. Men jag är lite förvånad att jag än idag tänker på honom så ofta som jag gör. Jag blir glad att jag gör det, känns snällt att inte glömma. Men jag är ändå förvånad, vet inte varför.. Så alla mina tankar till dig M, hoppas du sover gott! Vi här nere på jorden glömmer Dig aldrig.

Känns konstigt att sitta och skriva om min födelsedag nu... sinnet är på en helt annan nivå. Känner mig fylld av liv men ändå denna ständiga tomhet.

Ska nog ta mig en dusch nu och se vad dagen har att erbjuda mig.

Alla världens Kramar till Er som kämpar!

FöDeLsEdaG!!

Idag är det Min födelsedag! 24 jordsnurr som man sa förr..

Kan inte förstå det, 24 år..

Det är ett tag och tiden verkar bara gå snabbare och snabbare.

Först nu förstår jag alla vuxna som alltid sa att tiden gick så fort.

Det tyckte inte alls jag som barn, tiden var oändligt lång ibland.

Men nu sitter jag här själv och kan inte förstå vart tiden tar vägen.

Ska alldeles strax återgå till mina sysslor,

om två timmar kommer gästerna och då ska allt vara klart!

M är världens bästa pojkvän, jag menar verkligen det.

Han fixar och donar så svetten nästan rinner på honom ibland.

Allt för min skull, för att jag ska orka med allt sen.

Kan man vara mer lyckligt lottad? Jag tror inte det.

Tack M för du är min ögonsten!

Nu måste jag nog fortsätta pyssla lite...

Tack för mig!

Sömnpiller

Ska man inte vakna utvilad om man tagit sömnpiller...? Det känns som att det är Deet som är meningen, men när jag tar mina, vilket Inte händer ofta. Så blir jag bara tröttare dagen efter, helt slut i kroppen. Varför är det så? Kan det var så att kroppen då egentligen fått för lite sömn och när man sen väl sover djupt och tungt så märker kroppen hur trött den egentligen är när man vaknar dagen efter..?? Eller så är det helt enkelt den effekten man får. Vad vet jag. Tyckte inte i alla fall att det var värt att ta något snooze piller, men tänkte jag skulle ge det en chans igen. Men nix nu får de nog bo kvar i medicin lådan. Jag fortsätter viska efter John Blund, min hemliga vän..

Imorgon är det alltså Min födelsedag, och ja.. Jag älskar paket! Måste ha fått det från min Mor. Lite senare idag ska jag på massage, ska bli skönt. Har gått hos samma massör, hm.. nu vet jag inte hur länge... men det är år vi pratar tror jag. Hon är bra och snäll! Uppenbart kanske, annars skulle jag väl inte stannat så länge...

Zimba är tredje dagen på hund dagis, idag är första Hela dagen. Kändes lite tomt att vakna utan honom, känns fortfarande tomt. Men det är bra för honom och för mig. En paus, nu kanske jag snart kan börja träna igen. Vill! Men jag vet inte hur jag ska orka, hinna, få motivation.. Konstigt, jag vill träna men ändå är det så tugnt. Fast så är det med allt nu för tiden. Jag har fullt upp med mig själv som det är. Den 17 dec är det avstämningsmöte med alla inblandade parter, det är då vi ska bestämma hur vi ska gå vidare med mig. Om det blir tillbaka till vården för rehabilitering av min hjärna och diverse annat, eller om det blir ut i arbetslivet men med en massa anpassningar. Jag tror dock det lutar mot det första alternativet.. Med tanke på alla tester jag gjort och deras svar. Allt är inte bra med mig. Vad Är bra med mig förresten...? Massor skulle ni kanske säga, men så känns det inte för mig. Jag har inte kommit över allt än, har så mycket att smälta. Acceptera att jag är någon ny, tills den dagen jag känner igen mig själv igen. Jag må se ut som vanligt men insidan är ny. Både positivt och negativt. Jag saknar vissa delar av mig själv, och hur hårt jag än kämpar når jag aldrig tillbaks. Jag saknar den glada, positiva och spralliga tjejen med drömmar och mål. Och en gåva att peppa andra. Känns konstigt att skriva positiva saker om sig själv, jag har noll självkänsla just nu. Men jag vet att jag kunde det förr, peppa andra, ta hand om vänner i nöd, många som sagt Tack för det. Och jag saknar att orka ta hand om alla andra, att vara den vännen som ringer när de trott alla andra glömt en. Den som alltid lyckades vända allt till något positivt, nu är jag expert på att vända allt till negativt. När det gäller mig själv. Hur ändrar man tillbaka sånt? Jag tycker inte om det. Men det kommer väl med tiden och när alla sår sakta läker, så väljer jag att se det. En dag kommer allt vända, jag kommer vakna upp och inse att jag är ganska glad och lycklig. Mitt i allt kommer jag ha glömt hur jobbigt jag haft det. Men än är den dagen inte här. Jag kan fortfarande känna mig rätt lycklig mitt i allt det här, men den känslan är inte här för att stanna än. Den bara hälsar på och värmer upp min kropp för den tiden som komma skall. Jag väntar och sträcker ut min hand..

Shit också, kom på jag måste ringa advokaten..... Suck. Måste ringa, men får nog bli nästa vecka. Ska se om jag kan byta advokat, vilket medför en hel del krångel och strul. Men jag måste byta, kan inte förstå hur det ska gå annars. Jag ska ju i princip lägga mitt liv i hans händer och vad måste inte då mer stämma än person kemin?

Onsdag

Snart fyller jag år..... Börjar sjunka in i huvudet lite nu i alla fall. Alltid roligt att fylla år!! Men jag har inte vant mig än att de är så många som nu ska fira mig, annat var det förr innan man blev tillsammans med M. Då var vi några få som firade, nu är vi många fler... Hehe..

Ikväll är det Färg & Stil på RTP, den delen jag missade förra gången. Imorgon kväll kommer S & T hit på fika för att fira mig, på fredag kväll då det är min speciella dag så kommer en hel drös med folk hit på kalas och sen på lördag kväll har jag planerat lite galej för mina vänner! Så hej hopp nu är det fullt upp! men dagarna är rätt tomma förutom massage på torsdag eftermiddag, så det ska nog gå bra.

Har just lämnat Zimba på hund dagis andra dagen nu, fortfarande inskolning så det är inte hela dagar än. Idag yla han av lycka när vi kom dit..! Haha.. eller jag vet inte men han lät roligt när han såg alla andra hundar. Stackars sötnosen, han saknar varelser i sin egen höjd!

Snow snow, ceep on falling!

Hemma igen efter helgen i Linköping hos vännen min. Vart en riktigt bra helg, alldeles perfekt! Vi tog det bara lugnt och myste och umgicks, precis vad jag behövde. Och även hon tror jag.. Jag vet att jag har snälla vänner, för jag skulle inte umgås med elaka typer. Men.. jag blir fortfarande så förvånad att de är så snälla som de är. Att de förstår så mycket och tänker på mig, jag blir så rörd ska ni veta av alla era omtankar. Speciellt tänker jag på när jag var i Jönköping och nu i Linköping, de erbjuder alla sin egen säng för jag ska få sova bäst av alla. De bär alla mina väskor och pinaler, säger åt mig att sätta mig och ta det lugnt. Ni anar inte hur mycket det värmer, jag blir tårögd bara jag tänker på er värme. Ni är alla Äkta vänner. Och ni vet vilka ni är. Tack för ni gör det lättare att lära sig leva sitt nya liv! Utan Er skulle det inte gå.

Idag har jag bara varit hemma och donat, eldat hela dagen. Varmt och skönt. Började med en ny jul krans åt någon jag inte tänker avslöja.. den är nästan klar. För nån timma sen var jag ute med Zimba i snön, han är så söt! Vi busade lite grann, men alldeles för lite för att det skulle paja min nacke. Men ändå när jag kom in fick jag rätt ont och nu har jag tagit ett piller, men nu mår jag illa bara och kroppens alla lemmar är som bortdommnade.... jobbigt. Men jäjä!

På fredag fyller jag tydligen år, det kan jag inte fatta... Men det ska bli kul! Jag älskar paket! Hihi...

Nu måste jag lämna datorn, har suttit här aaaaaaaaalldeeeeeeeeeles för länge!


Men PS. JAG ÄLSKAR SNÖÖÖÖÖÖÖÖ!

Friiiiidaaaag

Idag när jag gick upp var det 16.9 grader inne... Brr..! Men nu sprakar brasan för fullt, och det blev just 18 grader. Klockan är halv elva och jag var uppe strax innan nio, tycker tiden går så fort på morgonen. Fast jag har ju varit ute med hunden, gett han frukost, hämtat ved, tänt en brasa, fixat frukost och ätit den medans jag läste tidningen och här är jag nu. Kanske inte så konstigt ändå att klockan är halv elva.... I eftermiddag åker jag till Linköping och hälsar på en saknad vän, var länge sen nu. Sågs en snabbis i somras, vart bara en fika för jag mådde så dåligt.. Så nu hoppas jag att det ska gå bättre! Det mest typiska av allt är ju att jag igår kväll fick ganska ont i halsen och det sitter i än.. vad fan är det med min kropp??? Jämt när jag ska träffa A så blir min kropp sjuk eller dålig. Pyttsan på den förpackningen!

Igår var jag och hälsade på på ett nytt hund dagis, Hundstrykan. Verkade helt okej! Eller det verkade väl bra men det känns så trist att lämna sin hund någonstans där han får sitta instängd. Dock var det ingen bur han skulle sitta själv i utan de hade olika rum som olika hundar fick dela på. Zimba verkade gilla alla dem han hälsade på i alla fall, och dom gillade honom. Ska höra av oss på måndag och säga hur vi ska göra.

Övrigt så är det väldigt mysigt att det är vinter, skulle ju så klart vara ännu mysigare om det var snö ute... men det är redan jobbigt att det är kallt. Jag blir så stel och så gör det alltid mycket ondare, spelar ingen roll hur man klär sig. Fast jag har köpt nya "nackvärmare" från Back on Track, samma material/princip som min sovkudde. Har på mig en av dem nu, ser ut som en vanlig polokrage. Hur skön som helst!! Den hjälper lite faktiskt, man drar inte upp axlarna lika mycket för man håller sig varm där. Väldigt smidigt att dra på sig när som sagt termometern visar 16.9 grader på morgonen.....

Nu ska jag försöka ta tag i dagen, måste ju packa så klart. Ursch vad jag hatar att packa! Det behöver jag inte göra riktigt än... men kanske borde lära sig att göra det på en gång så man slipper det i sista stund... hehe.....

Aaa.. ja just! Igår skickade jag äntligen ut sms om lite födelsedags galej här! Hoppas folk kan komma! Tyckte mest det var på tiden att någon hade lite uppstyrt "get - togheter " mingel... Sen passar det ju fint att man fyller år också så klart... Mohaha..!

Idag då..

Till att börja med, alla tips om hund dagis och liknande tas gärna emot!!!

Idag har jag varit en sväng på stan och fixat lite. Köpt lite smått och gott på Ide & Hobby,
sen var jag även inne hos Floristen Mia. Där vi gick julkrans kursen, beställde lite pärlor av henne. Ska ta och pyssla ihop någon mer julkrans och så! Skoj skoj! Jag längtar! fast jag vet inte när jag ska göra det... men jag längtar i alla fall... Hihi.. Härligt när man kan roa sig så lätt! Eller hur?

Var även inne på synsam igen, vet inte hur många gånger jag spanat på glasögon nu.... Men nu har jag bara två stycken bågar hemma, tror de blir nån av dom.... Dyrt säger jag bara! Men vad ska man göra... I gotta have them!

Träffade en gammal jobbarkompis från Maxim på Coop i eftermiddags. Rätt var det var så rattade någon sin kundvagn åt mitt håll och ropade -Peetra! , över frysdisken.. Jag måste sett rolig ut för jag stirrade nog en stund innan hjärnan kopplade ihop tankarna med synen. Kul att se honom, var ju evigheter sen sist! Fast nu känns det en smula ledsamt för jag saknar Maxim (videobutiken i Västhaga). Det var nog mitt roligaste jobb! Har ju som vanligt förträngt de gånger mina föräldrar fick komma och hämta mig pga av min kära lilla kropp.... Men kanske var det inte så ofta heller..? För jag mådde nog bättre då än nu.. Eller..? Shit, det är svårt att tänka tillbaka för jag minns inte alls. Det är bara suddigt. Men Maxim var kul! Alla kunder och allt! Ja och chefen B som alltid kallade mig Hullda Maräng! HAHAHAH! Våra fina interna skämt...

Nu ska jag lämna datorn, små fixa lite sen laga mat tills M kommer hem efter innebandyn.
Puss och Kram i regnet ida´ !!

Måndag & Sol & tjoho! Igen!

Och så andas vi ut.... Aaaaah.... Så härligt! Solen skiner och då skiner jag! Kan ju också bero på att jag är Zimba ledig så jag kan lägga mig och vila emellanåt. Kom just från solskenet i soffan. Härligt! Tidigare var jag ute och klippte buxbommen lite granna, den spretade åt alla håll och kanter! Plus att jag tänkte nog ta och göra någon mer julkrans..... Men nu värker handleden efter all klippning, nacken ja den är ju som den är, inte värd att nämna... Det är konstigt att solen kan göra så mycket. Den ger mig liv och hopp känns det som! Fast det gör den nog med alla.. Hehe..

Jag satt och åt lunch och tänkte lite.. Jag undrade om folk egentligen vet hur mycket problem jag har... Eller kanske inte hur mycket problem jag har men.. Ja allmänt, folk verkar veta så lite om whiplash skador. Nu går det verkligen inte att jämföra en whiplash skada med en annan, men jag tänkte räkna upp några saker/moment som är jobbiga/svåra för mig.. Bara för att folk kanske ska få sig ett "hmm...."

* Tvätta håret (Ursch och fy..!!)
* Sminka mig
* Hacka/skiva grönsaker och liknande
* Klippa gräs (både åk- och vanlig gräsklippare)
* Åka/Köra bil, båt, tåg, buss och flyg.
* Sitta vid en dator
* Bära ryggsäck (lätt som tung!)
* Tvätta
* Dammsuga
* Dansa, jogga, springa, cykla
* Platser med mycket folk och ljud
* Läsa
* Och mer där till......

Nu ska jag lämna burken och göra något annat! Lacka min takpanna tror jag så man kan sätta upp den någongång...... Hej svejs!

tom

På insidan regnar tårarna ner, dränker mig sakta som ingen kan se. Utsidan är varm och sval, endast som ett tomt skal.

Kom just hem från ytterligare ett möte med arbetspsykologen, nu är alla testerna klara. Idag fick jag svaren på det sista, uppmärksamhets testet. Gissa åt vilket håll det lutade... det mindre bra så klart. Vi pratade en hel del också, som vanligt nu. Men hon är väldigt förstående och klok. Vi pratade om allt och alla svar, hur det känns och hur jag tänker. Hur vi ska gå vidare och så. Hon är arg på sjukvården för de inte lyssnat på mig när jag försökt förklara hur min hjärna är. För henne är det uppenbart och inget konstigt. Hon blir arg när hon läser i mina papper vad en viss läkare har skrivit. Han har bla skrivit att mitt självförtroende är så dåligt för jag mår så psykiskt dåligt, nehe? konstigt! Men inte bara det, det är bara ett halmstrå i högen av det han sagt om mina kognetiva besvär. Allt, enligt honom, beror på det psykiska. Jag försökte få dem att lyssna förr, när jag gick kursen. Men nej, neurologiska tester är bara för dem med allvarligare skador och visst det kan jag ju förstå. Men jag då? För första gången på flera år är det någon som inte får mig att känna mig dum i huvudet, någon som lyssnar. Och se, nu har det visat sig att alla de problem jag har med bla minne och koncentration kan inte endast komma från psykiskt dåligt mående. Det är för mycket för det. Så nu försöker jag smälta att jag inte är knäpp utan att jag faktiskt har problem med inte bara nacken.... Även fast hjärnskadorna givetvis kommer från min skadade nacke.

Jag har inte accepterat än att jag har en nackskada, en whiplash. Jag vill gärna hoppas det, men känner med hela min kropp att den inte gjort det än. Men jag förnekar det inte längre. Och för mig är det stort. Väldigt stort. Det gör bara så förbaskat ont nu när man fått svart på vitt att hjärnan inte heller är som den ska. Jag är nästan lycklig för någon äntligen lyssnat på mig, men det är svårt att skaka av sig känslan av att vara dum i huvudet. Men nu vet jag att jag inte är det. Men då kommer punkt två, att acceptera att det inte bara är nacken som är paj..... det kommer ta tid allt det här. Och jag har väl inget annat än just tid. Men jag klarar det inte själv. Arbetspsykologen sa ärligt att hon är väldigt skeptiskt till att jag ens skulle klara 10 h i veckan, alltså två timmar per dag. När jag knappt orkar en timma hos henne.... Sant. Men hjälp! Panik! det är svårt att höra det. svårt att ens tänka att det inte är säkert att man kommer jobba som alla andra i hela sitt liv....... Är inte jag en fuskare då? En latmask som bara slinker genom systemet? Nej... jag är väl inte det. Jag måste bara få in det i min skalle. Jag har fan på papper att jag är paj, skrot. Men i hjärnan är jag inte det. Inte på alla ställen..... Hela mitt liv, min tillvaro, min excistens är upp och ner, bak och fram. Jag vet inte ut eller in. Jag bara andas.

Not much, just everything

När det dunkar så hårt där inne i ditt bröst,

när du vrider och vänder,

pustar efter tröst.

Vad är det då för mörk röst du hör?

Något likt en känsla som bara förstör.

Ett andetag är tugnt som sorg,

jag vill bara krypa ner och gömma mig i en korg..

Gömma mig i mörker, blunda för allt.

Känna hur mitt inre får en paus.

Andas, andas och fortsätt så.

Ingenting ska få en att falla när man kommit så långt.

Men hur ska man orka endast famla,

när allt sätts igång?

Denna eviga väntan är som . . .

något jag inte kan komma på.

Hur mycket jag än försöker så finner jag inga ord,

som kan hjälpa mig att få ur mig allt det jag känner just nu.

Jag hade hoppats att det skulle hjälpa lite,

men jag tror snarare det vart värre..

* * * Just Breath * * *

Julkranskurs med smärtisar

Var hur kul som helst! Även om vi alla var något trötta och slitna kan jag tänka mig, så var det väldigt roligt! Tyckte i alla fall jag.. Men jag hörde nog allt igår att det viskades om att det var roligt. Alla gjorde så fina kransar och några av oss pyntade även små moss hjärtan. Det här var en sån grej jag mer än gärna kan göra om. Så här vart min krans och mitt halvt ihop stressade hjärta.... (Både det tillverkade och det äkta..)

Mitt piffade rosa hjärta fick lite bröllops känsla över sig tycker jag nog... Men jag fick en sån lust att göra något helt ROSA verkligen! Lite extra tjejigt liksom... Men va fasen! =)

Kom hem halv elva igår för efter kursen trippade jag snabbt hem till mor och far för att titta på det enda programmet jag Inte kan missa. Desperaté Housewifes så klart!! Kändes som om jag kom hem mitt i natta igår...... Och idag är jag så klart lika slut som i måndags. Flängde runt från klockan 12.30 igår till 22.30 . . . . . Do I need to say more? No...

Ny bloggare invigd! =)

Tisdag då då.. nyduschad och fin. Hehe.. Utåt sett i alla fall. Tänk om man kunde duscha bort alla otäckheter på insidan också..? Faaast.. Idag är en bra dag! Än så länge! Jag känner mig rätt så glad, konstigt nog blev jag det av att läsa en väns blogg. Hon har just startat sin, efter lite prat från mig. Även fast hon skrev hur dåligt hon mår, vilket är väldigt ledsamt, så blev jag glad. Kanske för att jag förstod exakt allt hon skrev, kunde känna precis de känslor hon ville förmedla. Skulle jag tro i alla fall. Det där med att känna sig osminkad även fast man inte är det, eller håret.. Ja, allt. På nått vis är det som en frisk pust i kylan att höra någon i ens egen ålder berätta om sådana känslor som man annars mest har känt sig totalt ensam om att känna. Jag har mina smärtisar, de är en stor kraft givare och lugnande medel. Men det är ändå något som saknas. Kanske är det det? En vän i en mer liknande sits som jag. Nu har M ingen nackskada som jag, vad jag vet i dagens läge i alla fall. Hon har ju också varit med om en del. Bla olyckan som kraschade mitt liv. Så vi är olika men ändå lika. På nått vis finner jag det som en tröst att hon också mår dåligt. Förlåt mig M och jag sårar dig när jag skriver så, men jag är ganska säker på att du förstår hur jag menar. Vi brukade komplettera varandra rätt bra förr, men idag är inte som gårdagen och vi har mött en del problem på vägen förr. Men kanske är det meningen att vi ska hitta tillbaka till varandra nu... Vem vet. Jag förstod i alla fall allt hon skrev.

Ikväll ska jag och favorit smärtisarna på "Bind din egen Julkrans" kurs hos floristen Mia i Örebro. Det ska bli kalas kul! Dels för jag älskar att pyssla och så klart med kärt sällskap kan det inte bli annat än kul! Trots att vi knaprar piller och gnager oss fram så är vi ett jäkla gäng på att härja runt! HAHA! Men innan det ska jag fika med en gammal klasskompis från högstadiet, var länge sen sist nu. Ska bli mysigt! Och appropå det så måste jag träffa en annan kär gammal vän snart!! Ursch vad dåligt samvete jag har över att jag är så dålig på att höra av mig till folk...! Det hugger i hjärtat men vad ska man göra när man inte orkar riktigt..?? Jag har fullt upp med mig själv.

Nu blir det hej för mig idag ska göra mig klar och sen fixa och trixa lite! Ska även åka och hämta en ny Aloe Vera Gel som jag drack förut för magen. För se den är på krigsstigen igen! Jobbigt att inte kunna äta ordentligt och jämt må illa av frukosten! (Och nej jag är inte med barn!) För er där ute som också har problem med magen måste jag bara säga PROVA DEN! jag var väldigt skeptisk själv men kände att jag skulle göra vad som helst om magen vart bra så jag provade första gången för över ett år sen tror jag. Och jag säger bara KANOOOOOOON! Magen vart direkt felfri! Livet är underbart ibland! Hehe...

Gäääsp!

Måndag igen då och helgen är nu över. Känner mig en aning sliten måste jag säga, men det var de värt! Bara jag återhämtar mig kommer minnena av helgen kännas kanon! I fredags vart det lugnt med pizza och Idol sen på lördag smög vi på stan, shoppade lite och fikade. På kvällen vart det utgång så klart! Gud så jag saknat att dansa!!!!! Men det tråkiga var att det inte tog lång stund innan det gjorde förbaskat ont.. Det är tungt. Jag älskar att dansa men jag orkar inte längre. Förr var det något som kunde göra mig hur glad som helst. Basen som slår och kroppen som bara släpper loss! Nu ska jag väl inte gräva ner mig i den sorgen också, det kan ju vara just nu som det inte går så bra. Kroppen kan ju även bli bättre! Så det hoppas vi på!

Idag har jag ingenting planerat, bara ringa ett samtal. Vore skönt att vara hund ledig idag för jag orkar knappt gå ut med honom... Får se om det kan lösa sig. Jag överlever nog annars också, tänkte mest att för optimal återhämtning så är det bäst att vara hund ledig också.

Känns trist att det är måndag och jag åter är själv nu, M är i Kumla och pluggar hela dagen. Hade varit skönt om det var söndag så vi fick en dag ihop också. Konstigt det där, vi ses ju nästan jämt men ändå så vill jag att han ska vara hemma nu.... Undra om det alltid kommer vara så? Han hade gjort så fint igår när jag kom hem, riktigt rörd blev jag! Han hade storstädat hela huset, bäddat rent och mer där till. Tänt massor av ljus och lagat väldigt god mat! Allt var förberett för att bara slänga sig i soffan efter maten. Gud vad man är lycklig att ha en sådan kille!

Det börjar närma sig min födelsedag och folk frågar vad jag önskar mig... det är svårt.. Mest av allt önskar jag mig pengar till en resa. Vill så gärna åka bort över vintern, en paus från kylan och värken. Jag vet att jag önskar mig en Mr Popper, en sån där popcorn maskin! Jag är poppooman! Hehe.. Sen önskar jag mig biljetter/eller liknande till något man kan göra, se, höra eller gå på. Något man gör tillsammans med någon. Mer en upplevelse om ni förstår? Man har ju redan så mycket saker... så vill ni ge mig prylar måste ni ge mig ett hus först! Presentkort på Ide & Hobby/Gina Tricot är också kul! Eller ett besök till frisören för att slinga håret! Tjae.. det var i alla fall lite!

Nu borde jag sluta skriva men vet inte vad jag ska hitta på idag, har ingen lust att bara ligga framför tv´n men jag orkar inte direkt åka någonstans heller.... kanske måla klart välkomst skylten... Om jag orkar...

På resande fot

Gårdagen kan vi helst glömma, den fortsatte även i samma spår efter jag skrivit här. Slutade med att jag fick lugna mitt sinne med ett halvt glas vin. Kände mig dock bums som en alkis och fick skuldkänslor för jag rymde från verkligheten med alkohol haltiga drycker.. Sådan är Fy fy! Men till historien hör att det var första, nej förlåt, andra gången i mitt liv jag gjort något sådant.. Jag blandade även ut det med lite sprite (nej inte sprit!), och se, ha! nu sitter jag här och bortförklarar allt.. Haha.. Man e bra dum ibland!

Idag är väl allt upp och ner också, kroppen är urpumpad. Beror nog på gårdagens bergochdalbana. Ska strax hoppa in i duschen och sen packa min väska för i eftermiddag åker jag och en hel drös med töser ner till min käraste H i Jönköping! Ska husera där nere hela helgen så Zimba och M får klara sig utan mig! Jag tror de överlever, blir bra att sakna varandra lite! Tror, förresten, att jag är så slut idag för all stress och press jag känner/kännt över denna helg. Man vill ju verkligen INTE må dåligt nu, men risken är ju tyvärr ganska stor just nu... Vilket man blir hel stressad av!!

Nu ska jag kila vidare, kanske återkommer senare....
(En tanke slog mig... Hoppas det finns folk som läser allt jag skriver och inte bara suckar över allt ointressant... känner mig lite dum då.. hehe.. sitta här och skriva massor till sig själv.. ego igen kanske.. hm...? Jäjä...! Ibland får man va det också! Rumpnissar på dom som aldrig är ego! )

Fy vilken dag!

Ursch vilken usel dag detta har varit hittills! Känner mig riktigt irriterad över allt och ingenting, så typiskt mig nu för tiden.. Vart tog det gamla Jag vägen? Hon som alltid såg allt positivt och tyckte inte direkt något kunde göra mig irriterad... Suck. När ska man acceptera att man inte alltid är på topp? Att ryggen har bråkat halva dagen så jag skruvar på mig så fort jag sitter ner gör ju inte saken bättre. Sen när köttfärspajen inte alls blev som jag hade tänkt mig så tyckte jag att det får vara nog. Så nu känner jag mig som tidernas sämsta kock.... Även fast jag i förrgår gjorde super god mat.. Hehe, ibland är hjärnan bra knäpp! Om en stund ska jag åka och möta M så ska vi åka och kika på ett hund dagis, får se hur det verkar. Om man törs lämna Zimba på ett sådant.... Känns lite konstigt men jag vet att jag skulle behöva lite hjälp med honom. Nu bråkar ryggen för mycket så dags att kila och irra runt lite.

PS. Dimman ligger fortfarande tät så det gör ju inte dagen bättre direkt... plus att Zimba vart galen när jag skulle klippa klorna.. Undra om dagen fortfarande kommer överraska mig..?

God Morgon

Frost vitt ute och kallt, sitter här med en kopp te. Mmm.. Ska ta och göra mig klar nu, ska följa med pappa upp till Dalarna på jobb men jag ska hälsa på Farmor! Och min faster och hennes man. Alltid trevligt eftersom man ses så sällan!!

Lördags bestyr

Solen skiner, gräset är frostvitt och skört, i kaminen sprakar elden, tvättmaskinen är i gång, dammsugaren håller på att lära sig dosera och musiken spelar ljuvligt glada låtar. Jag själv sitter här och skriver med en känsla av "Duktig" i kroppen. Jag har tagit paus nr 2 i städningen nu, satte mig ner för att skriva lite nu och vila kroppen lite granna. Egentligen borde jag väl bara kanske sitta i soffan och slappna av, inte röra ett finger.. Men.. Bättre än inget är det ju att sluta med de riktigt fysiskt krävande sakerna och "bara" sitta här och skriva.. eller hur? Lille Zimba ligger här under dator bordet och tuggar glatt på sitt första gris öra, tror han gillar det för han har inte brytt sig ALLS om dammsugaren!! Vilket han brukar göra... Skönt!

I kväll vill jag göra något, men det verkar som alla är upptagna redan... Men nått ska vi nog kunna hitta på, vet en som ska ha fest.. Alltid något. Om någon timme kommer mor och far på fika, mysigt! Ska ta och baka något tills dess. Så får se hur långt man kommer med doseringen, än så länge har det ju gått bra! Men när tiden tryter så tryter också ens smartaste drag... Hade lite rök problem imorse vilket gjorde att tiden flög iväg.............. Skulle elda i båda kaminerna, men det var bara ena som ville leda ut röken rätt väg, den andra tyckte vi skulle förgiftas lite... Host!

Nu ska jag fortsätta städningen....

Uppdatering

Spökvandringen var kanon! Toppen bra! Började lite skeptiskt men det fick jag äta upp sen.. Hoppade högt ibland och sist men inte minst tror jag att jag och T hoppade upp i varandras knän nere i den mörka fängelsehålan på slottet...! Haha...! Stora starka karlar på varsin sida men vad känns inte tryggare än en kär vänskaps famn?

Lördagen vart full den med, nu minns jag just inte vad vi gjorde på dagen men jag fick reda på i måndags att jag missade RTPs medlems möte då.. Mindre kul, hade jag faktiskt tänkt gå på! lite ledsen över det än.. men men... På lördags kvällen var jag hos Bettz på tjejkväll, det var kul. Och just nu kom jag just på vad jag sysslade med på lördags dagen, vi var ute och grejade på gården och jag pratade fram och tillbaka med min mor. Om ett seminarium som kommer att hållas i Helsingborg av Dr Åke Nyström den 7 nov. Ett seminarium jag gärna hade gått på men nu idag vet jag inte längre om jag vill/orkar. Lördagen vart lite jobbig men nej Mammsing det är Inte ditt fel! Nog om det. Hos Bettz åt vi tacos och spelade spel och Wii, skoj skoj. Jag och min partner i sällskapsspelet förklara ord, vann! Grattis till oss!

På söndagen for vi ut till Örebros ände, Mullhyttan och hälsade på en vän som nyss köpt hus med sin nyblivna sambo! Det var hur mysigt som helst, verklig idyll! Vackert hus (insidan!) och bäcken som rann precis nedanför, det lilla skjulet som skall bli bastu vid bäcken där.. Och den lilla sonen där inne som sprang runt och fick oss alla att skratta åt diverse kommentarer och bus.. Mys mys mys var det hos dem iaf! Efter det var det direkt färd tillbaka till civilasitionen (hur stavas det::?!?!?!) igen, söndags middag hos mor och far med Sis och J. Mysigt det med i regn rusket! Sen kom vi hem på kvällen och jag däckade i soffan... Ovanligt? Nej..

Idag är det redan onsdag och jag undrar vart dagarna tar vägen?? Jag har inte gjort mycket igår och ännu mindre idag. Sitter här och mår illa som tusan och snurrar gör det med.. knaprat piller idag men vet knappt om det hjälpt... Ska till naprapaten imorgon, hoppas det ska lätta lite då! Har varit där två gånger innan för en tid sen, men hon "knäcker" inget på mig. Bara släpper på mina spända knutar. Oo.. nu måste jag sluta innan jag spyr......

Spökvandring!

Hej och håå! Ikväll ska vi på spökvandring på Örebro Slott.. Buhuuuu! Läskigt men det ska bli kul! Först ska vi hem till M&T och kolla på skräck film... Tjena.. jag som förr älskade thrillers vet nu inte längre om jag vågar se sådant... alla dessa katastrof tankar man har gör ju inte saken bättre... Men det ska bli kul!

Det börjar verkligen kännas att det är höst nu, värken kommer mer och mer. Känns lika påträngande som mörkret utanför, kan inte hejda det. Drömmer om att åka utomlands till värmen i vinter men har svårt att se hur jag ska få ihop det... både ekonomiskt och med respartner.. Men jag vet att jag behöver komma bort från kylan ett tag, för att inte frysa ihop helt i nacken. Men den dagen tar vi senare.

Nu ska jag gå och göra mig klar tror jag, ingen rast eller ro att vila... blir bara mer rastlös då. Även fast jag kanske borde ta mig en liten power nap.. Dock skulle inte det hjälpa mot värken just nu, skulle nog mest göra det värre eller utan resultat.

Drömmar som aldrig dör ut

Sitter här och väntar på något, som vanligt, M tycker inte jag bara ska vänta på allting. Det tycker inte jag heller men jag vet inte hur jag ska göra för att inte vänta på någonting, när det egentligen är precis det jag gör? Klurigt värre, vi låg och små filosoferade innan vi skulle sova igår. Dock var vi båda trötta så jag vet inte om det var så vettigt.. men jag har hela tiden känslan av att jag väntar på allt, utredningar och svar. Så jag vet hur jag kan bygga upp min framtid, så jag vet om jag kommer jobba något, vilket jag helt tar för givet..! Ja, hur min vardag kommer att se ut. Visst har jag en vardag idag med, men den är så lång, ensam och utdragen. Jag bara väntar på att livet ska komma tillbaka. Konstigt låter det kanske, men det känns så. Visst känner jag att jag lever nu med, men det är som i slow motion allting. Jag bara svävar med i min mörka dimma. Jag vill veta vad jag gör nästa vecka, månaden efter det osv. Jag vill kunna planera om jag ska utbilda mig till någonting, familje planer och ja allt där till. Jag drömmer fortfarande om att jobba utomlands, jag drömmer mig väldigt ofta bort till den korta tiden i USA. Något har etsat sig fast inom mig, precis så som jag visste innan jag for till landet långt borta över Atlanten. Många kanske tycker det är fånigt att drömma om USA, men visst döm mig då för det. Jag har ändå vetat sen jag var liten att det var ett land jag ville till. Jag älskar språket, men har tappat mycket på sista tiden.. *tråkigt* Jag minns en kväll för länge länge sen, vi bodde då fortfarande i Hovsta. Jag hade mitt rum med gröna och gula tapeter, vet precis hur sängen och tv´n stod och att jag låg där för mig själv och drömde om USA när jag såg ett program om Gated Community. Det var så annorlunda och häftigt tyckte jag. Det var hela bostads områden omgivna av höga staket och vakter släppte in och ut folk. Jag tyckte det verkade väldigt smart att bo så, kunna känna sig trygg hela tiden osv. Idag kanske jag inte alltid tycker det är det bästa alternativet, men jag glömmer aldrig den kvällen. När jag sen åkte till USA och efter lite om och men hamnade hos familjen Johnson i Boca Raton. Vart jag helt häpen och glad när jag såg hur de bodde! Just så som jag sett på tv´n för flera år sen. Ja.. nu var det ju inte just det som fick mig att fastna i USA träsket, alltihopa gjorde mig frälst och för första gången i hela mitt liv kände jag mig hemma och hel på något Vääldigt konstigt vis. Det låter så knäppt att säga så, men jag vet precis hur det kändes och jag saknar det så. Det var säkerligen även en blandning av att allt var nytt, annorlunda och att jag inte satt hemma i trista Sverige just då.. Men ja.. drömmar är drömmar och får så förbli!

En annan sak jag väntar på är provsvaren som borde komma nu! Tycker att väntan är lång.. Jag vill veta om jag är allergisk eller inte, men jag är lite nervös eftersom jag vaknar snorig och ögonen rinner.... linserna är inte heller som de ska. Men! kan ju bero på annat också...
Ska nog snart gå och pyssla lite, håller på att måla en Välkomst skylt till oss.. I eftermiddag ska jag träffa U, mysigt! Nej.. nu får jag försöka slita mig från datorn och alla drömmar jag nu åter väckt till liv... Suck... Hoppas inte hela dagen blir förstörd!

And by the way!! =) Jag har tydligen namndag idag, fick ett grattis sms av min mor förut! =)

Citerat från en kär vän;

Dag efter dag
Kroppen ur slag
Livet blir begränsat
och ensamt
När kommer det att vända?
Vill ha mitt gamla liv tillbaks.
Vara den jag var, aktiv och glad
Åtminstone bli en gnutta av mitt forna jag........

Så bra som dom orden kan beskriva, så var jag bara tvungen att kopiera dem hit också.

Hoppas det är okej för dig kompis..?

Jag vet hur det är, jag vet hur det känns,

jag vet hur himla djupt det bränns.

Det stilla yttre kan aldrig visa sorgen där i,

den börda man bär tungt och dyrt.

Jag hör dig min vän, där långt borta du står.

På insidan är vi lika, för vänner så blir.

Jag tänker på dig ska du veta, jag håller dig fri.

Kramar till dig!

Måndag & Sol & tjoho!

Nu har jag tagit paus från mitt pysslande, men vet inte om detta duger som paus eftersom jag får mer ont oftast av att sitta här... men nå ja, Gudarna kan inte få allt som de vill. Känns i alla fall som en paus för mig, har smygit runt hemma och plockat lite. Flyttat runt blommor, vattnat dem, sorterat tvätt, slängt in ny tvätt, lagt fram ny kyckling på tining (vart kyckling till lunch också..), läst tidningen och lite smått och gott. Tidigare idag bjöd jag över T & W (tv haha..) på lunch, det var riktigt trevligt! Även fast jag bara höll i W en väldigt liten stund (fem - tio min) så vart jag helt skakis sen, sitter i fortfarande... Svårt! Hur ska man göra då? Inte hålla alls..? Det vill jag ju inte! Vill också gosa med bebis ibland... känns lite stress fyllt om jag tänker på min egen framtid och när/om jag själv får barn... hur ska jag orka hålla i dom då? Hur i hela friden ska det gå....??? *klump i magen* Fast.. jag tänker att det löser sig väl då. Min nacke kanske vänjer sig från när bebisen är liten och "lätt" . . .

Slängde just in tvätten i torktumlaren... aj aj... nu börjar det göra lite för ont.. Jag som ska laga mat också..! Tusan då! Fan.. typiskt, jag som tyckte jag hade tagit det ganska lugnt idag.. Fast om man tänker efter har jag ju gjort en del ändå... hm.. man tycker aldrig det, att man gjort mycket försen man börjar tänka efter...

Nu måste jag nog börja med maten snart, å ge Zimba middag också.
Har förresten varit på VC idag och tagit nya lever prover och allergi prov för hund. Får se hur det blir då...

Kram och Hej från en rätt så glad tjej!

När ska det vända...?

Älgfluga i håret...? Hope not!! Nyss inkommen från hund rastningen.. Väntar på att miss U tillhörande paret E.U ska komma. Ska hjälpa henne att göra en höst krans, kul med lite pyssel! Ska strax äta lite mat och ge jycken mat också. Imorn åker vi till Sthlm igen, M ska hjälpa sin moster med lite lysande grejer. (El dvs... för er som är trögare än mig.. HAHA!) Svärmor och Svärfar ska också med. Så Zimba bor med Sis över dagen. Någon som är avis för jag har hund..? Mohaha...

Så till tråkigare saker, som vanligt mår man skit. Hösten gör att man känner sig som en eremit, nej då... Men ja.. Känns som allt hänger på en enda skör tråd, mig själv, och jag gör allt för att hålla den hel. Äsch orkar inte skriva om sånt nu. Räcker! Vill kunna säga att allt är Kanooners när folk frågar, jag vill veta hur det är att känna sig GLAD! Hur det är att längta till saker, drömma om sin framtid, ut och partaja och dansa så skorna ryker, träna så svetten rinner!!! Men här sitter jag och känner mig endast grå, trist, ful och mest grinig. När ska det vända....?

Men hur jobbigt det än är, vet jag att jag kommer komma upp igen. Kanske inte utan hjälp från andra, så här långt nere har jag aldrig varit. Men då kan jag ju i alla fall berätta för andra hur det kan vara. En egen förståelse för saker som inte skrivs i vitt. Man blir stark ska ni veta, men medans man bygger upp modet och insikterna så tar inlärningen all kraft och must ur en totalt. Man skrumpnar bort till ett tomt skal. Men någon dag ska en ny kärna växa sig stark, och starkare än den var dagen innan livet ändrades. Snart är det 6 år sen... Just so You know.

Gråa regniga torsdag

Idag är det verkligen sån där ruggig höst dag, sitter med en hund i knät, som för övrigt är lite
för stor för det nu... lite svårt att skriva när han hänger på min höger arm...! och har lite svårt att ligga still..... Ska snart äta lite tidig lunch, sen lämna Zimba hos hans favorit M, sen till VC och ta prover för att se om jag är allergisk mot varelsen som ligger i mitt knä just nu... Efter det direkt till Ams. Rehab och arbetspsykologen igen, vart ledig en vecka nu... får se om det blir prat idag eller om det är tester. Sen hem och hämta hunden från grannen M och sen får vi se. Då är det väl lagom dags för mat lagning och diverse hemma sysslor. Nee nu e jag trött på att sitta och sudda för varje fel jag skriver pga denna hund............... Adios amigos!

Lördag

Efter lite om och men, men mest funderingar har jag nu en ny höst jacka, kul för er att veta! =) Men hur som helst så är det lite roligare att gå ut nu, plus att det bästa av allt är att jag inte fryser längre! Åå det är ju bra!

Klippte mig även idag, vart hos första bästa frisör som hade ledig tid på stan. Efter permanenten som blev helt misslyckad så finns det inte så mycket mer att göra.. än att klippa av en del. Sist jag klippte mej kapade hon en hel del och nu tog jag bort ännu en bit! Så nu är det KORT! för mig alltså.. =) M ser ju givetvis skillnad han med, tyckte också det var kort. Men nu kanske man äntligen kan få lite fason på det och våga visa sig ute mer! Känns ovant bara..

Imorn åker jag till Östersund med en annan dam från RTP (www.rtp.se), ska åka tåg hela dagen... Men eftersom vi åker första klass så ingår internet så ska nog ta med mig min dator...... Jag åker för att på måndag ska vi på Hjärnskade konferansen där uppe. Ska bli väldigt intressant! och kul!

Nu ska jag gå ut med hunden efter hans middag! Och sen ska jag och min snutt åka och hyra film och köpa en pizza för ovanlighetens skull!! Men med flera sånna i magen kanske byxorna snart passar igen........... Tjoa inte för alla som går ner, för det kan också vara ett problem! ;)

Fredags bestyr!

Så idag är det fredag igen, vart tar veckorna vägen är jag säkert inte ensam om att undra. Har varit väldigt skönt att inte ha några tester denna vecka, känns faktiskt som att jag återhämtat mig lite i alla fall! Även fast jag ibland tar ut mig lite väl.. Men man lär sig med åren ju! Igår var jag dock jäkligt dum och bakade både äppelpaj och två satser med muffins när jag kom hem från massagen... hehe.. kanske lite onödigt att gå på massage först, kanske hade varit bättre att gå efter all bakning. Men jag tyckte i alla fall att det var kul att baka! Sen vad kroppen tyckte sket jag i då.. Idag kommer nämligen mina kära smärtsamma vänner! Tjoho! Det är alltså dem jag gick min smärthanteringskurs på USÖ tillsammans med. Så nära man kommit dem har jag nog aldrig kommit någon människa, visst lär man känna personer bra ibland, men det här är på ett annat sätt. De vet hur man har det, hur man kan må och alla konstiga tankar/känslor man kan bli överdränkt i. En sån närhet och omhet har jag inte mött bland andra! Så bara så ni vet, är ni guld värda! Och för Eran skull har jag nu storstädat hela huset, skrubbat varje liten vrå, putsat fin silvret och tagit fram mitt bästa porslin! Som om inte det skulle räcka har jag tagit min årliga tvagning nu istället för till jul. Ja, allt för Er! Så det där med dosera kan ni slänga i väggen! Jag vet något mycket bättre! Mohahahaaaaa! Eller hur smärtisar? ;)

Måste strax återgå till mina sysslor, har ju en hund att tänka på också. På söndag åker jag till Östersund för att på måndag gå på Hjärnskade konferansen. Ska bli väldigt kul och spännande, men jag vet att det kan bli jäkligt tufft psykiskt också. Som om det inte är nog med att man har en nack skada som heter duga så ska man nu lyssna på när någon snackar om att hjärnan e lite kaputt den med...! Hej vad det går utför för mig i tidiga år!! Fast som jag sa till någon härom dagen, minns inte vem.. mammsing kanske... Ja om jag har alla krämpor nu, så måste jag ju må kanon som gammal! Härligt!

Så nu ska jag återgå till mitt köksförkläde och dammvippa! Än skiner inte silvret tillräckligt för kungligheterna! Dock är det inga kungligheter utan drottningheter, men jag tror inte man kallar det för de... hm... drottningheter får mig bara att tänka på Drottning sylt... haha..

Utmaningen

Blev utmanad av Catrin för ett tag sen.. här kommer min lista...
Får väl utmana Annsi Ballansi för hon är den enda jag vet har en blogg förutom Catrin! =)


5 saker i min frys

Egen plockad svamp
Jätte räkor
En del glass, bor med glassmonstret!!
Hembakta blåbärs muffins
Spenat


5 saker i min garderob

Morgonrock
Bikinis
Min kära NASA tröja från USA
Kläder
Foton... (glömt dem där efter jag fifflat med present till M)


5 saker i min väska

Plånbok
Kort etui
Läppglans *2
Knark piller (Neeeej inte Riktigt knark givetvis!)
hårnål


5 saker i mitt badrumsskåp

Dust it
Parfym
Smink
Body Lotion
Flux


5 saker i min bil

CD skivor
Våtservetter
Blå lysdiod
Paraply
Hund bajspåsar




Idag var första dagen på länge jag inte hade "något" inplanerat, skönt! Har grejat inne och lite ute. Bakat en äppel paj och smygit runt lite. Sen på eftermiddagen tilltog huvudvärken bara mer och mer och min recept belagda alvedon hjälpte inte ett skvatt! Skulle på styrelsemöte men fick ringa och säga att jag inte kunde komma, det blev bara värre. Sån huvudvärk när alla ljud, och ljus är verkligt jobbiga. Tog en starkare tablett och snoozade en stund, vet varken om det gjorde till eller från... Men nu är det dags att sova, ska bli skönt. Imorn ska jag hälsa på T och lilla W, ska bli kul. Var länge sen! Sen på kvällen kanske sis och J ska komma över, vore skoj!

Sov dags nu! Drömmer mig bort.. Sweet dreams!

Weeeii!

Idag är det lördag och min allra bästaste bäste vän är hemma över helgen!! Tjohoo, och det bästa av allt är att vi ska gå på stan!!!!! Det har jag saknat! Mys lördag! Ska se om jag kan övertala henne till en fika ute också.. Vore mysigt! Har redan varit uppe två timmar men och känns som om klockan är halv tolv, men den är bara tio. Får vänta lite på min vän som nyss vaknade... =) Sambon är iväg och jobbar idag så därför var det tidig frukost. Zimba ligger och halv sover på badrums mattan.. Och ikväll ska vi ses, alla bästaste bästisarna! En av dem var här igår kväll också, miss U! Mysigt med kära vänner! shit.. jag tror jag är lite sentimental idag eller nått... haha..!

Igår tömde vi poolen, välbehövligt! Zimba vart hel vild, som vanligt när det är vatten med i leken. I slutet när det inte var så mycket vatten kvar i den mysiga gröna poolen så hoppade han i... haha...! Efter vi tömt den var det en pool på åkern.. Yummie! Sen fick Zimba duscha inomhus också med M... VÄLBEHÖVLIGT!

Häromdagen när jag var ute och gick så var det så fint så jag måste visa er.. Fast min mobil kamera e ju inte den bästa direkt men.. ja..

Vägen hem till oss....

Här bor Vi!! Stegen står där för stotarn va här....

På väg från Ams. Rehab.. Fint i Staden!
Den lilla hunden som inte är så liten längre..

Gårdagen & Idag

Idag känns det verkligen som höst, solen skiner och träden börjar verkligen skifta i färg! Vackert att bo på landet nu faktiskt.. Igår var min "lediga" dag, jag spendera den med att även då ta ut mig.. Haha.. Men jag ville så gärna åka och köpa lite höst växter och dona med hemma! Så här blev det....

Har även en ljung hängandes på altanen.. Krukan till vänster står bredvid ytterdörren, så får se om det blir favorit i repris nu igen... Dvs om rådjuren äter upp allt och välter krukan så den går sönder.....! Hoppas inte!! Nått tips nån? Funderar på att sätta nån skrämsel grej i.... hm...

Vart för övrigt också äntligen färdig igår med presenten till Magnus! Puh! Vi firade ju som sagt två år för ett tag sen, han skulle då få ett album men de tog längre tid att göra det än jag räknat med så han fick det slutligen igår! Det är ett album med historien om oss, i bilder och ord. Han blev jätte glad! Alltid kul! =)

Var även ute och gick med Zimba en timme igår, mitt i solskenet! Härligt! Inte konstigt att alla mina byxor är för stora så mycket som jag är ute och motionerar nu! Tjena.. måste köpa en ny garderob! Men tills den ekonomin infinner sig får jag nog använda kjol.. Ska snart gå ut med han idag med. Får nog bli en längre promenad nu också, ska iväg och göra tester idag vid kl.14 och sen är ingen hemma igen försen strax efter fyra. Då är det bra om Zimba är lite trött så han kan sova.. =) Ikväll ska jag nämligen på bio med mor och min Syster Yster, ska se Mamma Mia. Min mammsing som ville se den så vi andra är mest sällskap! hehe. Var och såg musikalen Mamma Mia i Sthlm förut när den gick, några år sen nu. Den var kanoooon bra!

aa.. just! mötte även en huggorm igår när vi var ute på vår promenad! Och jäklar vad arg den var! Den fräste redan innan vi kommit fram, och Zimba började skälla och backa. Stackarn vart nog rädd, både ormen och hunden! Men hur jag än försökte väsa tillbaka så ormen skulle flytta på sig, han låg ju MITT I VÄGEN! så vägrade han. Han vart bara argare och argare och började komma närmare. Då kasta jag lite grus på han, Inte PÅ han men nära honom. Men va tusan, de funka ju inte heller! Vifta me foten också men nee, han vägra flytta på sig! Tillslut fick jag lyfta upp Zimba och snabbt skutta förbi den ilskna Sir Vääs! Då började han följa efter mig... Fy fan! Han gav sig aldrig! Här har ni en bild... syns knappt men ja.. det är en huggis Sir Väs!

Så imorse var sotarn här, Zimba vart överlycklig först, alltid kul med besök. Men sen när han skulle upp på taket hos grannen, vi var ute då. Ja nej si de tyckte han inte om! Någon var på taket! haha... Lille hunden är allt bra rolig ibland. Men en sak, jag kan bli väldigt arg över, en väldigt enkel sak. Man tar väl av sig skorna när man kliver in hos folk? Jag gör i alla fall det. Speciellt om man är smutsig. Men se den här sotarn, han var nog så igen sotad så han hade tappat bort sig själv i smutsen. Han klampa bara rätt in med sina blöta skor fulla av gräs och diverse annat smått och gott. Tyckte han jag verkade ha för lite att göra eller..? En pik att jag måste städa kanske..? Hm... Hur som helst blir jag någorlunda irriterad över sådana saker. Hur svårt är det att ta av sig skorna..?

Ja hur som en haver, så är dagen solig och frisk och jag ska snart ut och knalla med hunden!

Adioooooooooooos!

Hemma igen

Hemma igen efter en helg i Stockholm med M & T! Det var väldigt kul att komma bort lite, sen tycker jag alltid det är urmysigt att bo på hotell! Det är något speciellt helt enkelt. Vi bodde väldigt centralt och bra, kunde gå till allt, perfekt! På lördagen var vi på Grönan hela dagen, evigheter sen man var där. Fick små flashbacks av tiden när man var liten.. Åkte så klart Kärleks Tunneln, vet inte om det var så romantiskt direkt men.. ja.. alltid mysigt att gosa ihop sig i mörkret! Var länge sen jag åkte några karuseller över huvudtaget så visste inte alls hur det skulle gå. Det gick, om man ser på saken så att jag satte mig i dem och åkte med under turen. Tjoade lite när det kittlade i magen men det var nog tyvärr det enda som var roligt. Hujedane mej så dåligt man kan må... Var väl egentligen uppenbart att en person med nackskada inte borde åka BergOchDalbanan eller liknande... men hur kan man tacka nej och stå och titta på när alla andra åker..? Jag känner mig redan halvt handikappad på insidan, jag kan inte säga nej till saker jag vet jag borde skippa även fast jag vet att min kropp faktiskt är handikappad.. Ursch kan knappt skriva det. Jag VET att det är så, jag har bara inte accepterat det än. Men om det tog fem år att ens ta till sig att något är galet med min kropp, så kanske jag har rätt att ta lite extra tid på mig nu att få alla tankar och känslor rätt?

Jag knaprade piller men Grönan var ändå kul, jag valde att se det så. Jag valde ju själv att plåga mig en stund (7 timmar...) för att jag Ville det. Så då är det värt det! På kvällen åt vi ute på TGI Friday, gott var det men jag glömde be om ett välstekt kött... Hehe.. Ingen av oss orkade gå ut så runt spöktimman hamnade vi i sängen, Guud så skönt! På söndagen tog vi sovmorgon och lång frukost rast.. Mysigt! Sen promenerade vi upp på stan och kollade på Högvakten vid slottet. Jag blev som vanligt avis.. jag vill också! Hade planer på att göra lumpen förr.. men ja.. säger inget mer. Ni fattar nog själva. Sen kom vi äntligen till Lagerhaus! Tjooo! Diggar den affären helt klart!

Vid sju snåret var vi tillbaka i Pennybridge, skönt att komma hem! Gillar Sthlm men vill inte bo där, tur att mor och far var kloka när vi var små.. =) Zimba då.. ja.. han vart så klart glad att se oss! Magnus vart glad att se honom också tror jag..! Men jag då... jag vet inte. Önskade jag kunde säga att jag vart glad, men tyvärr inte, det kändes mest jobbigt och tungt. Min kropp orkar inte med honom även fast själen kanske vill. Men glädjen är för lite om man jämför med det jobbiga. Ursch vad det känns tufft, blir så ledsen av det.. Vet inte hur jag ska tänka eller vad jag ska göra. Men det är bara ett evigt tryck över bröstet. Jag orkar inte mer men ändå så måste man.

Lördags planer

Nu sitter jag och älskling och väntar på M & T som ska komma å hämta oss i den sprojlans nya XC 90 v8 ´n .... Hihi.. Sen drar vi till Sthlm över helgen! Tjohooooo! Bo på hotell och mysa! Vet inte om jag skrivit det.. hm..? blackout tror jag det kallas... Ska i alla fall gå på Grönan idag och imorn blir det mysa runt lite tror jag! Får se hur det blir, jag är sugen på att spana på Lagerhaus.. Zimba bor hos mina päron och vi saknar honom redan, JAG MED! Ha! Han har nog smält mitt hjärta redan.. hehe....

I måndags var vi på Forsmark, sagt det? FRÄÄÄNT! Blåa rockar, stoora sockiplast och gul hjälm! Hoho! Snyggve!

Hej hopp nu pyser vi!

bara lite bilder..

En sån här har jag alltid drömt om... Ååå vad jag vill ha en sådan! Måste vara sådan med bubblor i och skiftande färger... Sen skulle jag gärna vilja ha en gammal benisn pump!! Ni vet en sån där klassiker! Målad i klar lackad röd.. Vill ha vill ha! Så hör ni något nys om nån hyffsat billig så ropa på mej!! ( Har nyss insett att det inte är så bökigt att lägga in bilder här heller.. hehe.. därav bilderna nu... )

Zimba ute på åkern härom dagen.. Oj vad roligt det var att springa och hoppa runt där..! Bita i alla strån och skoja!

Svamp tider

Nee nu blir jag förbannad...! Har försökt redigera det senaste inlägget flera flera gånger, så att texten inte ska sitta ihop på vissa ställen.. Men det går inte?!?!?! Vad är det för fel..!! Morr..

Men ja ja... får väl skita i layouten då! hrm..

Idag var första dagen på länge jag inte hade så mycket planerat, massage kl 16.00...
För ett tag sen frågade jag grannen M om hon inte kunde visa mig var i skogen man hittade all svamp, speciellt den man KAN äta.. Hehe.. Och jovisst kunde hon det. Så idag då när jag hade lite tid "över" tänkte jag att nu skulle det passa bra. Så jag knackade på vid nio snåret imorse, och sen for vi ut vid halv elva. Då hängde även svärmor med! Det var lite mysigt att traska i skogen, men plocka svamp och grejs är nått min nacke inte klarar av.. Men ja, grannen M visste var svampen fanns!! Så nu har jag en heel del att rensa eftersom jag fick allt det hon plockade också!

Lite musik..

Musik.... Aaaaah.... Bas.... Det bästa som finns!! Har varit inne i en period när jag inte haft lust att lyssna på musik alls, kallas huvudvärks perioden... Skämt å sido, men huvudvärk dunkande musik är ingen bra kombination. Men än så länge är huvudet på sin bästa sida, så nu poppar jag!
Wiihiiii!! Då blir man så glad! I alla fall jag!! Traa laa laaa... Just nu är det Agnes nya låt, On and On. Den är riktigt bra för er som inte vet! ;)

On and on , this love I feel for you goes on and on.

This world can be a scary place, and so much love goes to waist.

One moment everything is clear

The next it al could disapear.

We need something to hold on to, I wanna be that thing for you.

Cause you´re not in this al alone, your heart has finally find a home.

När vi ändå snackar musik så kan jag passa på att nämna den jätte fina låten med Åsa Jinder och Kajsa Stina Åkerström - Av längtan till dig. Den lyssnade jag på förr en del, satt och drömmde om min prins... HAHAH! men så var det ibland faktiskt, tänkte på Mr M då och då. Och då passade den bra.....

I en evighet levde jag som om du inte fanns,

i alla drömmar var du ändå nära, så underbart nära.

Och jag trodde jag fann dig men du var nån annan stans,

varenda gång jag funnit nån så såg jag att drömmen inte var sann.

Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig,

för jag trodde att du fanns och väntade mig.

Ja alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött,

för att möta den vackraste männska jag nånsin mött.

Det var enkelt och vackert, du sa att du väntat mig,

jag kunde ana att det fanns en himmel på jorden jag såg den,

och du bad mig att leva mitt liv alltid nära dig,

jag följde dina steg och allt jag någonsin drömmt om fanns där för mig.

Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig,

för jag trodde att du fanns och väntade mig.

Ja alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött,

för att möta den vackraste männska jag nånsin mött.

Det finns ingen som lockat mitt hjärta så underbart,

med all din ömhet får du sorg och smärta att sakta försvinna.

Alla skuggor allt mörker som förr var så uppenbart det skinras

och tillsammans ser vi ljuset som stiger med solens fart.

Tänk alla famnar jag lämnat.... x2

Nu måste jag packa ihop mina grejer och åka in till staden. Först bettfysiologen, sen snabb lunch hos Sis och sen Ams.Rehab igen och träffa arbetsspykologen och göra ännu mera tester.

Hej hopp på er alla där ute ! Och ha en bra dag!

Det gör ont det gör ont..

Traalaa la... Passande sång spelas i mitt huvud.

Har gjort flera tester idag, nu är hjärnan kaputt. Så får se om jag lyckas skriva rätt här, tur det finns sudd i cyber space också..! Men fick bekräftat på en sak hon sa förra gången också, men som jag halvt hade glömt så jag var så osäker på om hon sagt det eller ej.. Men idag sa hon det igen. "Inte så ofta jag träffar sånna som dig.." Och med det menade hon att jag har en mer problem med minnet och koncentrationen och så, än de flesta andra hon träffar. Jag är alltså ganska speciell... För det första är det en chock att höra någon säga att de åtminstone håller med en det minsta lilla i frågan om mitt minne. Alla andra bara förklarar bort det. Ingen som lyssnat på mig genom åren, så nu när någon för första gången inte bara säger att jag har dåligt minne för jag mår psykiskt dåligt, kan jag knappt tro det är sant. Sen när hon säger att jag är "värre" än de andra vet jag inte hur jag ska bete mig. Konstigt nog blir jag glad. Svårt för dig att förstå, jag vet. Men är du skadad som jag så förstår du. En liten ljusglimt kan rädda mig, jag kanske inte är dum i huvudet . . . . Bara de andra som varit det!

Nu gör det förbannat ont, skulle vilja säga upp mig från mitt liv och min kropp. Men det går inte. Bara försöka andas och ta piller tills man inte vet vad som är verklighet längre. Hoppas på en bättre morgondag! (Dock även den fylld med tester och annat smått och gott..)

Men ändå, trots allt , har jag än så länge lugnet kvar inom mig idag.

Lite söndags uppdatering bara

Söndag då.. Ingen valpkurs idag, var avslutning igår! Skönt med sovmorgon på söndagar men lite tråkigt att kursen är slut.. så långt till nästa! Min kära sambo är iväg och jobbar lite hos grannen. Jag har varit duktigt och slängt in en tvätt och resten av den fyllda tvättkorgen är sorterad..! Får se hur långt man kommer idag.. Funderar på att åka in till Manillagatan och hälsa på.

Imorgon ska jag få följa med Älskling när han ska på studiebesök med "plugget" till Forsmark!!! Jag är ruggit nyfiken och längtar!!!!! Läste att vi ska få ha skyddskläder på vissa ställen... COOOLT!! Ja, för er som inte vet så älskar jag sånt.. Mmm.. Ja, jag ERKÄNNER!! Allt som är farligt, dödligt, respektfullt och liknande är så häftigt och jag blir jämt knäsvag! Passerade i fredags på vägen hem en bilolycka.. Det var hemskt att se och jag fick faktiskt väldigt ont i magen, den ena bilen var Icke hel.. en släng av minnet satte sig i magen tror jag. Hur som helst,
det stod en brandbil, två polisbilar, en bärgare och massor med folk i reflex kläder och liknande sprang omkring! Gissa om jag blev helt till mig! Som vanligt ja.... Åååh vad jag vill jobba med sånt!! Men ack... keep on dreamin´ . . .

Och ja, i fredags var jag ju på ams.rehab och träffade arbetspsykologen igen. Det var minnes tester då med, hon tyckte jag behövde det tror jag... Sa att det var typ länge sen hon träffat nån som mig. Kul kul.. Sen när vi var färdiga med testerna och satt och pratade lite, hon frågade massor om minnet och sånt. Så sa hon, nu minns jag inte orden exagt, men nått i stil med att "Ja.. universitets studier eller komvux skulle ju inte gå.. " Vilket kändes som ett stenskott rakt in i det svarta hålet. Lite hopp hade jag ju ändå kvar i den drömmen, jag VILL inget hellre än att utbilda mig till något! Jag VILL läsa på ett universitet, leva student livet och träffa folk i min egen ålder också! (Inget elakt om mina smärtisar!! You rock! ) Men.. ändå. Jag hade hoppats och längtat och fantiserat om den dagen då jag äntligen kanske kunde sätta mig i skolbänken och bli något! Nu vet jag också att det inte behöver vara exagt så som hon sa, det kan alltid ändras! Och hon KAN ha fel.. Men de orden gjorde ont, väldigt personligt ont. Nu vet jag inte vad jag ska tänka.. Men det vill jag inte gräva ner mig i nu, denna sköna söndag! Så shit happens på den då!



HEEEYY!! By the way... är det någon som är hajj på hur man fixar en lite fräsigare blogg? Så där fint som vissa har bakom sina blogg namn.. med bilder och grejs... ?? Help me!! Snälla... =)

Av med fleece tröjan och mjukisbyxorna!

Så solen skiner och himlen är verkligen blå, höstens alla färger börjar sakta tränga sig på. Det är friskt i luften och jag blir glad! Visst är det så härligt? What a beautiful mornin´!! Dags att duscha nu, sen fixa lite och sedan iväg till ams.rehab för att fortsätta göra tester, förra testerna var ju på minnet och koncentrationen så jag vet inte riktigt vad det är för tester idag. Kan vara inom samma område.. det visar sig! Sen borde jag ta mig förbi Rusta och byta några mattor jag köpte.. ska ha en stor i hallen, blir ju så blött å kladdigt nu på hösten! Speciellt här ute.. plus fyra tassar extra... Nehepp, lika bra att börja dagen nu ordentligt så man kommer igång! Har ju redan varit ute och gått men ändå.. Av med fleece tröjan och mjukisbyxorna!

Hur kan allt bara rasa?

Ena dagen si och andra dagen så. Det sväger hit och det svänger dit. Jag hänger inte med!

Igår firade jag och Sniffis 2 år! 2ÅR!!!! För mig är det en evighet! Kan inte fatta det.. Men det känns väldigt bra. Finns ingen finare för mig, han är underbart go och rar. Tar hand om mig i alla da´r! =) Så nära som vi kommit genom rusk och regn, han kommer nog att stanna för evigt hos mig. Hihi.. När jag tänker på honom blir jag varm och lugn, han lindrar min smärta en stund. Hos honom kan jag sova en blund. På morgonen kom han in med rosor och ett litet paket, som jag fick öppna när han kommit hem från jobbet på eftermiddagen. Fick ett jätte fint guldhalsband! Sen gick vi ut och åt på Wongs. Gott gotti gott gott! Min överraskning kommer om några dagar.. han vet inte vad han väntar på än, mer än en "resa genom tiden". Jag älskar min M!

Idag är jag super trött och slut, orkar knappt andas en minut. Tiden bara går och går, känns så år efter år. Vart jag själv tagit vägen undrar jag ofta. Tappad i diket för länge sen, när ska det vända? När ska jag komma hem? Att orken är slut är vanligt för mig, att leva i en kropp som alltid säger Nej. En suck som är tung som bly känns som om det är så även med skyn. Ena dagen glad och hyffsat allert men vid gryningen är det ändrat så tvärt. Det är det svåraste att förklara och förstå, hur humöret och kroppen kan besväras och så. Jag vet inte längre vad felet är, jag bara sitter här och här..

En evig längtan efter ro och hopp, jag ser inte längre i mina drömmars mått. Måste lära mig att leva i nuet, sluta älta och vältra i det som varit. Men hur gör man det när ens framtid står helt på sned?? Jag vet inte vad jag söker, jag vet inte vad jag kan få.

Lördag kväll

Idag känns allt mycket bättre! Så skönt när det vänder för ett tag! Har varit på stan med hela La Familia, ätit lunch ute på Amuse (super gott!!) , hälsat på i Sis nya lägenhet och klappat och pratat med Kompis & Sessan (katterna!!!). Så jag saknat dem!!!!! Synd att man ska vara allergisk..... Sitter nu vid datorn och min älskling smyger runt och tänder en massa ljus, väntar på att M & T ska komma, vet inte vad vi ska göra, bara umgås lite kan jag tro.. Alltid mysigt! Dock är nacken slut... Bakat muffins idag också! Det är min nya grej! Oj nu kom dom! Hej hopp galosch!

Så några timmar senare..

.. sitter jag här igen med ögon som börjar torka efter de små våta tårarna i bilen på vägen hem. Ursch vad ärlig jag börjar bli i min blogg. Ett sting av obehag sveper igenom magen men det är väl lika bra det. Tanken med min blogg var att lära mig vara ärlig, att säga "Nej livet är inte lätt. Det är väldigt jobbigt just nu" Förr sa man ju alltid bara att allt var bra med ett leende på läpparna. Konstigt att det är så lätt att ljuga när sanningen alltid finns närmast hjärtat..

När det känns som värst, då när ingenting hjälper, då är det bara till att koncentrera sig på att andas. Ett andetag i sänder, sen får man se. Det är bara den stunden som finns, finns inget då eller nu eller sen. Bara Just precis ett andetag. När livet "bara" känns liite jobbigt då tänker jag på Er mina "smärtisar". Ni har sån styrka och kraft, det känns så klyschigt att skriva så, men Så ÄR det. Ni är mina starka hjältar i vardagen! Jag tänker på er ofta, undrar hur Ni har det i samma stund som mina tårar faller. Ni är de modigaste och starkaste mammorna jag mött! Att ni orkar leva på med glädjen kvar, ta hand om era familjer och allt runt omkring. Ni är så starka mina vänner och jag beundrar er så. Hoppas vi ALLTID kommer att vara så nära. Det är bara Ni som förstår. På riktigt. Alla era ord hjälper, dom bor inom mig. Fröken T i Linde, tack för din snälla kommentar. Dina ord är bättre än ett trollspö för de finns alltid kvar i själen!

Nu ska jag gå och ta en varm kopp te, krypa ner i soffan och krama en kudde och pusta ut efter dagen. En fågel bestämde sig för att ta sitt liv med hjälp av min bil idag... kanske den som fick allt att rinna över, vad vet jag..? Sov sött du lilla skatan, du hann aldrig flyga över gatan... (kunde inte låta bli.... skämmas får man...)

Jag vill jag vill jag vill!!

"Jag tror jag tror på sommaren.. " Den melodin spelades just upp i mitt huvud men med ordet sommaren utbytt mot äventyr! Nu är jag inne i en sån där hemsk period igen, hela min kropp och själ och luften runt omkring skriker att den vill ändra allt i min närhet. Jag vill ut på äventyr, jag vill fixa det ena och det andra, jag vill lära mig en miljon nya saker, om ens Det räcker! Jag vill ändra min stil, mitt hår, min hud. Ja allt du kan komma på och lite till! Men, mest av allt är jag bara desperat sugen på mina gamla drömmar och visioner. Hur gör man för att radera bort dem? Går nog inte.. Ens hjärna har en gammal kontainer där bak, var en klok psykolog som sa till oss smärtisar. Under ens liv så fylls den med saker man stoppar undan där, sen stänger man den och går vidare. Men ibland så poppar den upp och lite gammal avfall rinner ut. Splask ner i hjärn medvetenheten igen, och Vips! Så var man där i de gamla tankarna igen! (Nu var det inte riktigt så psykologen förklarade.. men idag var det Min förklaring av min hjärna). Jag vet att jag måste gå vidare, jag är inte och kommer inte att bli den jag var innan olyckan. Det är ett faktum, bara att inse. Nu är inte Då, och hur gärna jag än vill kan jag inte resa tillbaka i tiden. Suck! Oftast kämpar man på, försöker vara glad åt alla andra som berikar sina liv med studier och resor och jobb. Men sen ibland, när själen är lite svag så kommer Herr Avundsjuk och trampar på hand i hand med Fröken Grubbel - Vägra förstå. Det är ett envist par som inte ger sig första tag. Så just nu sitter jag här och känner hur de dansar runt i min mage och själ. Det gör ont. Väldigt ont. Tiden går, ett år, två år, tre år, fyra år och fem år.. snart 6 år.. Jag hade så många planer, jag hade allt bestämt. Jag visste vad jag ville och vad jag skulle göra. Det svider så hårt där inne i ens bröst när man bara tittar på och ser ens tid traska på. Jag ville ju så mycket nu i mina år! Jag skulle inte bara sitta och titta på!! Den sorgen är stor, mörk och tung, känner den varje gång jag blundar en stund. De flesta mina vänner pluggar och står i, de planerar sin framtid med hus hem och bil. Barn är nått som kommer, de bildas en familj i sinom tid. Allt har sin runda gång så länge man inte blir klämd av livets egna sång. Det är bara att andas, svälja och gå på. Tiden stannar inte för din egen iver, det är bara insidan som gör. Orka hålla själen uppe och acceptera det som är. Lycklig blir man kanske inte av att vara lärd, men att leva sina drömmar är nått som är mera värt...

Vad är det för dag idag..?

Hej alla kära vänner och icke bekanta! Det är roligt att ni tittar förbi, men det vore ännu roligare om ni lämnade en kommentar också... =) Även jag är ju nyfiken, inte bara Du som läser som är det!

Så idag då... sitter och funderar vilken dag det är idag, men har kommit fram till att det är onsdag. Ska till bettfysiologen senare.. inte så skoj, okej men inte så skönt att ligga där på tandläkarstolen och så drar de och sliter i käken på en. Frågar om det gör ont här och där, JA DET GÖR DET! men, de måste ju undersöka för att veta. Tur man inte är som hunden och biter i allt.. hehe.. Efter bettfys. ska jag direkt till Lillån och möta upp min sambo, ska kolla på hustomten igen. Nej, inte säkert vi ska bygga hus, men kanske, man måste ju ändå räkna på det och kolla upp saker och ting. Så i alla fall halv fem ska vi vara där, får se om jag hinner. Efter det blir det till att lösa mat problemet, föda maskinen man bor i. Sen klockan sex är det Färg och Stil tjosan på RTP, ska hinna dit också... Stress stress och åter stress! Kom just hem från VC, tagit nya prover på levern. Får se om den lever.. Mohahaaa... Roligaste humorn!

Så annars då undrar ni, eller undrar inte, vad vet jag. Har väl varit hyffsat men idag är det lite si och så, nacken är en bråkstake sen några dagar/veckor tillbaka men idag är humöret lite längre ner på skalan än jag.

Oj.. nu måste jag gå och göra mig färdig!
Nån mer än jag som längtar bort till en ensam öde ö långt borta i paradis landet...?

oooups..!

Tisdags morgon... Aaah... Sträcka lite på tårna i sängen och kika på klockan, 07.56. Zimba verkar sugen på att gå upp, men en stund till får han snooza med mig. Lägger mig tillbaka i sängen och blundar, känner en känsla av välbehag, mitt i bacill världen. Far i ett ryck upp till sittande position igen, vänder blicken mot de röda siffrorna på klockan, 07.58. Vänta nu här... Tankarna börjar snurra. Är det inte tisdag idag..? Vad var det jag mer skulle göra än klippa mig i eftermiddag...? AAAAAAAH! Hämta E.U på flygplatsen 10.10!!! Dags att gå upp då kanske...
Så.. där for min lilla känsla av välbehag! Väl uppe gjorde sig värken mera påminnd och huvudet lika så. Dags för lite nässpray, frukost och mediciner. Nu sitter jag här med lite tid över.. Ska alldeles strax ta med Zimba ut på en liten promenad så ska vi hoppa in i bilen sen och åka. Ska bli kul att hämta dem, har ju saknat dem! Säkerligen är de bruna och fina efter en vecka på Mallis, inte lite avundsjuk man blir. Men de är väl värda sin resa! Tack för mig så länge!