Hemma igen

Hemma igen efter en helg i Stockholm med M & T! Det var väldigt kul att komma bort lite, sen tycker jag alltid det är urmysigt att bo på hotell! Det är något speciellt helt enkelt. Vi bodde väldigt centralt och bra, kunde gå till allt, perfekt! På lördagen var vi på Grönan hela dagen, evigheter sen man var där. Fick små flashbacks av tiden när man var liten.. Åkte så klart Kärleks Tunneln, vet inte om det var så romantiskt direkt men.. ja.. alltid mysigt att gosa ihop sig i mörkret! Var länge sen jag åkte några karuseller över huvudtaget så visste inte alls hur det skulle gå. Det gick, om man ser på saken så att jag satte mig i dem och åkte med under turen. Tjoade lite när det kittlade i magen men det var nog tyvärr det enda som var roligt. Hujedane mej så dåligt man kan må... Var väl egentligen uppenbart att en person med nackskada inte borde åka BergOchDalbanan eller liknande... men hur kan man tacka nej och stå och titta på när alla andra åker..? Jag känner mig redan halvt handikappad på insidan, jag kan inte säga nej till saker jag vet jag borde skippa även fast jag vet att min kropp faktiskt är handikappad.. Ursch kan knappt skriva det. Jag VET att det är så, jag har bara inte accepterat det än. Men om det tog fem år att ens ta till sig att något är galet med min kropp, så kanske jag har rätt att ta lite extra tid på mig nu att få alla tankar och känslor rätt?

Jag knaprade piller men Grönan var ändå kul, jag valde att se det så. Jag valde ju själv att plåga mig en stund (7 timmar...) för att jag Ville det. Så då är det värt det! På kvällen åt vi ute på TGI Friday, gott var det men jag glömde be om ett välstekt kött... Hehe.. Ingen av oss orkade gå ut så runt spöktimman hamnade vi i sängen, Guud så skönt! På söndagen tog vi sovmorgon och lång frukost rast.. Mysigt! Sen promenerade vi upp på stan och kollade på Högvakten vid slottet. Jag blev som vanligt avis.. jag vill också! Hade planer på att göra lumpen förr.. men ja.. säger inget mer. Ni fattar nog själva. Sen kom vi äntligen till Lagerhaus! Tjooo! Diggar den affären helt klart!

Vid sju snåret var vi tillbaka i Pennybridge, skönt att komma hem! Gillar Sthlm men vill inte bo där, tur att mor och far var kloka när vi var små.. =) Zimba då.. ja.. han vart så klart glad att se oss! Magnus vart glad att se honom också tror jag..! Men jag då... jag vet inte. Önskade jag kunde säga att jag vart glad, men tyvärr inte, det kändes mest jobbigt och tungt. Min kropp orkar inte med honom även fast själen kanske vill. Men glädjen är för lite om man jämför med det jobbiga. Ursch vad det känns tufft, blir så ledsen av det.. Vet inte hur jag ska tänka eller vad jag ska göra. Men det är bara ett evigt tryck över bröstet. Jag orkar inte mer men ändå så måste man.