Äntligen en förklaring..!

Så nu efter en pencillinkur som gjorde mig sämre och ett evigt riktigt halsont vet jag varför jag är totalt slut i hela kroppen... Körtelfeber! Efter stick och provtagningar högt och lågt och 50 minuter senare på vårdcentralen igår fick jag äntligen svaret, nu vet jag varför jag inte orkar någonting alls. Mindre kul att räkna med att vara lika slut i fyra till fem månader till... men nu slipper jag i alla fall undra om min kropp blivit totalt galen av smärta. Frågan är bara om det är syster eller älskling som smittat mig... Han ska kolla sig senare också. Kan ju vara bra..

Annars har det hänt lite grejs, åkte till stugan, om än en dag senare. Men så fort vi kom dit vart det åska och svart.. Stress grillade korvar fick ätas under tak. Men vi hann i alla fall med två snabb dopp i 25C Sörälgen. Skönt!

Åskoväder som tusan igår kväll, vilket himla spel! Vackert men fyllt med respekt!

Lekte med radiostyrda bilar och båtar en sväng igår, genom en kompis vän. Riiiiktigt roligt! Den gick som f-n om jag säger så!! Kul kul! Vill ha vill ha!!

Kanske åka och titta på hund imorn, troligtvis, hoppas, önskar, vill, orkar..?

Tack och hej för mig nu, orken slut.

John Blund, kommer du till mig ikväll..?

Imorgon åker nog jag och M till stugan och badar hela dagen! Hoppas bara det är lika bra väder imorn som idag..! Nu blir det lite pencillin och sen sovdags tror jag minsann...

When al I can se is dark, when al I can feel is pain.
Please come and wash me away with the rain.
There is an aching hole in me,
Invisible it might be.

I am leaving you alone, though I know it’s a big No.
The tears are falling from the sky within,
Maybe it will stop at a new beginnings end.

I am hoping for something I can not se.
Something I don’t know what to be.
A stranger lives in me,
She’s a girl I’m trying to know.

Now matter how many Hi´s I say,
How many hugs I give,
How many tears I share,
She’s still a stranger in Me.

I am trying to relax,
to still face the fact.
I have gotten to the point were I do know.
But there is just too much to accept...
I am still left behind.
But I’m trying to rewind!

Hemma igen

Jag börjar med en gäsp.. Och ett rastlöst vickande på foten. Är egentligen alldeles för trött för att skriva nu, och borde verkligen inte sitta här. Det bara kryper av värk i ryggen nu, sitta vid en dator är det sista jag borde göra.. Men se vad gör jag, Jag sitter här ändå! För jag har ännu inte lyckats intala mig själv att para ihop alla strumpor som ligger nytvättade på sängen. Men det är nog dags snart...

Kom hem från Åland sent igår kväll, är fortfarande lika sliten. Men de dagarna där vid havet var den bästa medicin min själ kunde få just nu! Min kropp är fortfarande lika utbränd men den har fått penicilin så viruset ska i alla fall ge med sig, sen får resten av krämporna sakta falla tillbaka också hoppas jag. Besök hos naprapaten gjorde susen för krampen i nacken/skuldrorna/axeln, fast jag höll på att svimma av nervositet första gången. Jag trodde hon skulle knäcka till mig men se nix hon "bara" hittade mina ömma punkter och fick dem att släppa. Hallelulja! Var där idag igen och gjorde samma sak. Så pencillin för viruset, Åland återhämtning för själen och naprapat för skruvstädslåsta muskler! Kanske det var den magiska blandningen.. Hoppas på bättre tider!

Är väl bara jag som måste lära mig att chilla mera.... Softa och absolut inte stressa!

Still feelin´ crappy . . . .

Måndagkväll eller söndag..?

Sitter här med min te kopp, nyss knaprat en alvedon till för att stilla febern lite. Sitter här och väntar på att min Älskling ska komma hem, stackarn har jobbat sen sju imorse och klockan är nu strax tio. Vet inte när han slutar. Skulle nog jobba imorn med, stackarn som skulle fått semester nu. Men tills på torsdag hoppas jag att han är utvilad och ledig och att jag är frisk och något mindre illamående och snurrig. Då är tanken att vi drar till Åland igen, favorit i repris.

Nu ska jag krypa tillbaka till soffan och repriserna av Lyxfällan på tv 3, kanon bra program!

Kisses and Hugs from Your sweet little Bug!

Ett helt liv har jag levt på några veckor..

Söndag och totalt kraschad hela jag, insidan och utsidan skulle behöva reklameras. Det håller inte för min livsstil idag. Vart kan jag vända mig, byten och återköpsdisken på Coop...? Om det vore så enkelt, tack!

I fredags hade jag min värsta dag på länge. Har nog aldrig upplevt totalt kaos i kroppen på det sättet. Huujeedane mej att det är över! Vaknade på fredagsmorgonen, ont som vanligt. Haft mera ont de senaste fyra/fem veckorna, sängen är inte så där skön och inbjudande som man önskar. Vaknade i alla fall, gick upp på toaletten, kände hur benen vek sig och susandet blev mer och mer. Sen blev jag svettig och snurrig och det var bara att bege sig till sängen så smidigt det gick. Sen var det kört! Trodde det skulle avta, det brukar det göra efter någon timme/timma. Men det blev bara värre. Lyckades kravla mig in i förrådet, som tack och lov är vägg i vägg med sovrummet, hämtade en hink och kravlade mig tillbaka. Sen var det disco inferno i mitt huvud. Tog ett litet piller, inget hände. Tänkte Kanske blir bättre om jag äter något... Tog tag i min hink och begav mig på skakiga ben till köket. Såg det röda lilla äpplet ligga och viska Kom och ta mig.. Kom och ta mig om du kan.. i den vita frostade fruktskålen på bänken. Jag tänkte Nu jävlar ska jag baske mej ta dig! Bara jag tar dig kan jag låta mina ben ge vika sen..!! Fick tag i äpplet och samtidigt som mina fingrar slöt sig runt den klotrunda frukten så gav benen vika, hinken flög upp och täckte mitt ansikte och jag sjönk ihop på köksgolvet och spydde.. Mums vad mysigt med magsaft!

Tog mig tillbaka efter lite pustande till sängen och sjönk ner där bland kuddar och täcken. Äpplet fortfarande i högerhanden och hinken placerad bredvid sängkanten. Sen låg jag där nästan hela dagen. Min far kom ut och tog hand om mig, och trots jag sa till M att han inte behövde komma hem så kom han. Min lilla älskade underbara. Pappa hade med sig något dunderpiller han fått av moffe för nån tid sen, tillslut vart det nog min räddning. Hade knaprat många piller men hände ingenting. Fast jag låg stilla så snurrade allting konstant och jag mådde illa. Jag som aldrig spyr, men se det blev det ändring på då. Hela vänster sidan av nacken, bakhuvudet, skuldran, axeln och vänsterarmen var ur funktion. Någon måste ha glömt att smörja dem! Efter bra många timmar började det lugna ner sig, jag kunde i alla fall ta mig ur sängen och sätta mig i soffan utan min röda hink som närmast sörjande. Pappa ordnade lite mat åt mig och donade. Tur man har så snälla föräldrar!

Min lilla vän från Halmstad skulle kommit och hälsat på mig i fredags, det sket sig för tredje gången nu. Kan man ha mera dåligt samvete? Jag satt på sängen och tårarna rann, man känner sig så fruktansvärt elak. Som att man skolkar från skolan fast man är frisk. Som att man inte vill träffa personen av nån anledning. Så många jobbiga känslor man får. När JAG vill men inte min kropp. Den orkar inte, den vägrar. Vad gör man? Sa som det var och hoppades innerligt att jag skulle må bättre på lördagen. Vi sågs på lördagen, tog en fika på stan innan hennes tåg gick. Men som hon själv sa Du är ganska bra på att dölja att du har ont va..? För det syns verkligen inte nu. Om jag inte visste så.. Så sant så sant. Världen snurrade även den dagen. Men jag kunde hålla mig i hyffsat trevligt skick! Var över ett år sen vi sågs sist så det var verkligen kul!

På vägen hem från stan skulle vi svänga förbi T,W & O (two! hihi..), skulle hämta lite tupperware burkar jag beställt. Jag är ju stor nu! =D Men se vi kom inte därifrån försen tolv halv ett ungefär. Fika blev till grillning som blev till whiskey och öl drickande för grabbsen som sedan då blev till att O tog fram gitarren och så satt vi och sjöng mitt i natta! Hur mysigt som helst!! Är fortfarande impad över att O kunde spela och sjunga så bra! Det är en talang jag inte hade en susing om! Fräsigt värre! Tycker han kan sjunga när M och jag gifter oss... =D

Så nu idag, efter lite feber inatt, sitter jag här och det krampar lite här och var. Orkar ingenting, vill ingenting men är ändå för rastlös för att slappna av... Och det mest typiska av allt är att min massör har nu gått på semester i fyra veckor. Passande om något!

Ska försöka lägga mig och läsa min bok nu. Om det går.

Många tankar till vännen från Halmstad. Det är tufft och det tar tid innan det smälter. Men jag lyssnar och tänker på dig. Kom ihåg det min kompis!

Kram och Hej från Mig!

Just something

Åå, underbara härliga sol! Det var riktigt skönt att det regnade häromdagen, en liten paus i allt.
Men idag är det skönt att solen skiner för då kan jag sätta mig ute och läsa en bok. Behöver nog mer än en enda paus nu. Har varit kaos sen midsommar, det känns. Igår var det först massage, sen kuratorn, sen träning och sen hem fixa mat och sist visning på kvällen. Jag började med ett piller, inget hände, tog ett till, den starkare varianten.. väntade länge men inget hände så tog ytterligare ett till. Tjea.. var väl bara att ge upp, kroppen vann ändå över mina knarkpiller.
Ska kila och byta om nu, kanske baka en kaka om jag ORKAR. Mor och Sis skulle komma ut en sväng nu på förmiddagen! Skoj! Pappa kanske också, beror på hur mycket jobb han har.. Alltid roligt när de kommer hit till mig!

Wet wet wet

I feel it in my fingers.. I feel it in my toes... Naanananaanaaa...
Känns som höst idag, regn och åter regn. Men det känns faktiskt skönt! Det behövdes liksom.
För naturen också men mest för mig.. Har varit fullt upp sen strax innan midsommar, inte konstigt att man bryter ihop och gråter för minsta lilla. Droppen rinner över ganska lätt när kroppen har varit totalt slutkörd i över två veckor. Det där med att dosera.. Hur f--n ska man lära sig det?!?!

Har gjort mycket kul saker den senaste tiden, tupperware party, sex and the city bio (som var kanon bra!!!!), middag ute me goa vänner, Boda Borg, grillkväll me flera goa vänner, filmkväll, Japsmeet på Mantorp and so on.. Helt klart roliga saker men vart orken har tagit vägen vet jag inte, den försvann någonstans på vägen.
Om en vecka från början startar med att vara nästan tom, standard grejerna är ju ändå alltid massage och träning. Så sen vips under måndagen så har hela veckoschemat i kalendern gått från blankt till färglatt ifyllt. Varenda vecka på sista tiden. Jag fattar inte. Orkar inte heller.

Tvättkorgen var överfull som vanligt igen, det där med att försöka tvätta minst en tvätt varje torsdag tex, gick inte så bra för oss... Toa städningen varje onsdag, går i alla fall liite bättre.
Fick spunk och sorterade allt tvätt idag, första lasset är i gång nu. Jag som tänkte när jag vaknade imorse, att "Guuud vad skönt att det regnar för då kan jag bara lägga mej i soffan och kika på en film under täcket och SlAppA...!!" Men nu sitter jag här och grubblar mig grå på om jag ska åka och träna idag eller inte. För imorgon är det lite mera inplanerat redan och onsdag är för sent för jag ska träna på torsdag... Men jag ville ju bara vara hemma hela dagen idag och slippa köra bil! Har bott i en bil sista veckorna känns det som..
Ursch nej nu orkar jag inte skriva mer. Armarna vill inte och inte nacken heller för den delen.

Soliga torsdags morgon

Hej och God morgon mina kära vänner!
Funderar på om det är några som läser min blogg... ? En vet jag, hon avslöjade sig själv igår, Miss "Hej hopp, mina byxor gick sönder.." Hihi..

Om en liten stund ska jag åka iväg till Geoffi och träna, första gången jag ska utföra hela det nya träningsprogrammet. Blir intressant. Efter det blir det nog duscha hos mor och far, lägga sig ute och sola och BARA slappa hela dagen. I alla fall fram tills kvällen för då är det bio, Sex and The City dags med tjejerna!! Ska bli kul!

Igår badade jag en sväng i T´s pool, det var väldigt trevligt! Gärna favorit i repris på det tack.
För övrigt så åkte jag och M till T redan vid halv ett på dagen, sen var vi där ända till kl halv tio ungefär. Var tupperware party på kvällen. Mitt första sådant, måste verkligen ha blivit vuxen nu. Sen att det var bebis boom igår gjorde ju sitt också. Herregud, jag är nog inte 18 längre... Men det var så trevligt så! Roligt med alla små dreglande filurer, men skönt att man inte har nån egen. Puh! =D

Imorgon får jag äntligen tvätta håret.. Hallelulja vad det ska bli skönt! *dansar glädje dans med shampoo flaskan*



Hittade en dikt på en bekants blogg, den var så bra så jag var tvungen att kopiera den...

Please come now I think Im falling I'm holding on to all I think is safe

It seems I found the road to nowhere And I'm trying to escape

Tisdagen

Slut efter dagen, ledsen efter dagen, fundersam efter dagen.

Solen skiner och jag borde känna mig lugn och glad.

Men något där inne gör sig hörd, tungt att andas och trycket finns där, svagt men där.

Ser för övrigt ut som ett skatbo i håret idag..... Var hos frisören imorse (3h !!!).

Permanentade håret, med stora spolar för jag ville bara ha lite volym i mitt skandinaviska platta hår. Men se mitt hår har som min kropp, ett eget liv. Det bestämde sig för att bli små lockigt i alla fall. Sen att frisören grejade så mycket med det efteråt och att vinden utomhus gjorde sitt, är väl den största orsaken till att jag ser ut som ett skatbo.... Shit happens!