Skulle vilja starta upp en ny blogg, den här känns så gammal och grå. Stora delar av min resa har skrivits här och det har varit många tårar, och vem vet? Kanske många tårar blir det än, just nu känns den tuffaste biten av livet så långt borta. Det har hänt så mycket..


Jag är fru och mamma. Det är två stora omställningar i livet, eller ja i alla fall den sistnämnda.


Är inne på fjärde veckan med arbetsträning. Hemma idag med en ledig dag. Ute börjar löven skifta i färg, eld rött och sprakande gult just nu. På bordet framför mig står en lika sprakande höstbukett. Den är så fin! Fick den i tisdagskväll när jag, trotsade min lilla rädsla, och stod på scen och föreläste om mitt liv, min resa, på sjukhuset här i stan. Jag har inget emot att berätta om mitt liv, jag är en så nyfiken själ själv så jag tycker bara det är roligt. Det var mer ovant att stå på en stor scen med åhörare framför mig. Härligt pepp talk till sig själv and just do it!


Det märks att jag är igång mer nu än innan, jag är såå trött. Huvudet orkar inte med alls på samma sätt. Fast.. hehe, det var rätt rörigt innan också men nu märks det ännu tydligare och jag måste vara stenhård med min vila och lediga dagar. Att dels inte boka in för mycket varje vecka, vilket jag ändå tycker jag brukar ha ganska bra koll på nuförtiden. Sen kör det ihop sig ibland men då handlar det mest om sånna val man kanske inte alltid kan styra själv.


Jag kan tänka mig att denna trötthet kommer hänga i ett bra tag till men jag hoppas att den ska lätta snabbare än jag kanske tror. Imorgon är det dags för jobb igen och det ser jag fram emot. Då är ska alla vara inne på kontoret också så då är det lite mera liv, förhoppningsvis.


Nu ska jag dricka upp mitt te och kanske testa att läsa lite i en bok.


Rätt trist blogg men jag provar mest lite för min egna skull.. :)