Dags att vakna

Ligger i sängen och lyssnar på hur liten glatt pratar i sin säng. Vi försöker vakna båda två, eller ja.. Mest jag.

Om några timmar ska jag till läkarn och kolla upp lite värden. En helt underbar vän lämnar sitt jobb och kommer hit och tar hand om Ludvig då. Så jag kan fokusera på mig själv. Hade jag mått bättre hade han kunnat följa med mig men i dagsläget skulle det inte gå så bra.

Vad skulle man göra utan underbara vänner? Jag kan knappt förstå hur tacksam man kan känna sig! Och det där med att inte ta emot hjälp när man kan få den, ja det lade jag ner för länge sen!

I eftermiddag är det bvc dags också. Ska bli roligt att väga och mäta. Fast mest ser jag fram emot att få reda ut ett och annat frågetecken kring mat, ledsen och kinkig bebis, tänder, separationsångest och diverse annat smått och gott!

Så fullt upp idag. M har jour och vet att han lätt kan bli hem kallad idag.

Nix, nu ska vi gå upp! God morgon världen!


Ps. TACK för kramarna! Det värmer! <3

Tuff tuff tuff...

Tuff är denna dag. Tufft är det just nu. Tufft har det varit en tid å tufft vill jag ej det förblir..!!!

Nu är höst pysslet färdigt och gästerna kan komma! :)

Trevlig tant pyssla

Det börjar äntligen närma sig...!

Medan liten ålar runt på mina fötter passar jag på att försöka få färdigt min virkning. Den började jag med innan liten kom, de sista två veckorna när jag gick över tiden. Var ju tvungen att pyssla med något då! Dock orkade jag typ inget så blev mer virkat efter parvel kom!

Men nu är det nära! Vad tror ni det ska bli? :)

Spa tid?

Eftersom Ludvigs mormor är bortrest nu så fick M vara hemma halva dagen igår. Egentligen har vi ju avlastning hela torsdagen men nu var ju omständigheterna annorlunda och halvdag var det bästa vi fick ihop.

Knasigt att en halv dag mer kan göra så mycket men det gör det. Känner mig extra mör idag. Så vi orkar inte ta oss iväg på babysången. Skulle nog behöva det för litens skull men jag klarar inte att packa in oss i bilen idag. Värken är för envis. Så vi satsar på hemma mys och längtar tills vännen kommer vid lunch och myser med oss!

Nu sitter jag med liten i knät och väntar på att han ska somna. Det är som natt och dag nu med hur vi hade det för några veckor sedan. Nu kan jag inte ens lämna rummet utan han blir ledsen. Förut kunde han leka själv emellanåt. Jag kan inte lägga honom i sängen och han ligger och pratar och grejar tills han somnar själv. Nu blir det hysteri om jag gör så. Han vill/kan bara somna i famnen nu.


Var på spa igår förmiddag. Eller ja.. Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det.. Det var långt ifrån ett spa för mig. Jag och ägaren delar nog olika uppfattningar om vad som utgör ett spa. Det var rörigt, smutsigt, grejer överallt, smutsiga handdukar slängda på golvet i ett hörn, inga vidare insynsskydd för fönstren och allmänt några få gamla ljus tända. Bland alla de urbrunna värmeljusen de "glömt" ta bort. Samt ett fusk tvättat badkar... Döm mig om jag är kinkig men ett spa ska vara ett spa för synen också!

Nu har visst liten somnat ordentligt så nu görs flytten till hans säng så kan jag också vila lite!

Mitt i veckan

Var börja?

Efter en härlig helg är veckan i rasande fart redan halvt avklarad!

Ludvig är inte helt bra än. Var på vc i måndags och kollade upp lite. Troligtvis vätska i örongången typ annars visste de inte..

Han lider säkert av separations ångest just nu med för jag får inte lämna honom. Slitsamt då man inte orkar bära och lyfta med honom hela tiden. Så vi bor mest på golvet.. När vi inte äter mat!

Igår, tisdag, var Ms första hel dag hemma. Skönt!! Annorlunda för honom. Jag hade både besök på öppenvårdsteamet och optikern inbokat så dagen gick fort.

På kvällen kom mor och far på vardagsmiddag. Idag åker de till Burma tio dagar så de ville gosa med Ludvig lite!

Samtidigt har svärföräldrarna åkt till Italien en vecka så på nått vis känns det väldigt tomt! Sen Ludvig kom har vi haft väldigt nära kontakt med våra föräldrar. Så att de nu är borta samtidigt känns knasigt. Fast, ärligt, mest är jag avis för jag vill också resa... Till väääääääärmen!!!

Tränade igår kväll också, nu jäklaranammabannemig ska det bli rutin på det! Tog i lite mer igår, känns idag.. Jaja, vill man bli stor å stark!

Om en liten stund kommer en vän och son på besök. Hoppas det kan roa min lille plutt så jag kanske kan få röra mig lite mera fritt. Eller åtminstone få lite själslig energi boost! Det är alltid härligt! Och det blir det nog, sån a där vänner som är energi tjuvar dom försvann för länge sen. Å kvar är alla underbara härliga människor!

Ikväll är det film mys med tjejerna. Vi ska se sista delen av Twiligt innan vi ska gå på bio premiären i Nov. Känns som ren onsdags lyx! Mys kväll med tjejerna! Najs! Hoppas jag inte är en zoombie bara, trött och hängig.. Fast då passar väl filmen bra?!

Nix, dags å kliva upp ur soffan. Dra på sig kjolen.. Inte vidare värst snyggt att gå runt i tajts och en kort tröja.. Not!!

Snooze vänner

Detta är mina bästa snooze vänner när det är livat hemma!

10 år

Är en väldigt lång tid! För exakt tio år sedan skedde den där bilolyckan som för alltid förändrade mitt liv.

Resan från den kvällen har varit lång. Ljus och mörk. Så många år som har passerat!

Den första tidens chock, de första kaos artade åren av frågetecken, ensamhet, ofrånkomlig värk, försvunnen tilltro till sig själv. Nästa fas med viss insikt och kraschlandningar hårdare och hårdare. En elak envis kamp mot mig själv, straffande. Nästa stora fas med djup depression, livsångest och gå in i väggen kris. Som följdes upp med den största vändpunkten av dem alla. Att välja livet.

Efter det började resan sakta gå uppåt. Bli ljusare och lättare. Insikter föll plötsligt ner över mig och livet var inte bara tungt. Magen började acceptera en del av det som hjärnan så långt mycket tidigare insett.

Tio år.. Tio långa år. Tunga. Känner tyngden än. Gör ont i den unga flickans själ som upplevde allt så ensamt då. Så omedveten. Känner samtidigt lättnaden, hoppet, ljuset. Alla insikter och upptäckter. Allt vad livet kan ge, egentligen bara man vill ta för sig.

Känner mig tacksam. Önskar inget ogjort. Vill i te gå igenom det igen men är ändå tacksam. Den dagen gjorde mig till den jag är idag. Den olyckan hjälpte mig, med tiden, att se livet från ett annat håll.

Trodde aldrig tio års dagen skulle komma. Eller ens kännas så här..!? Lätt berörd men mest av någon sorg för den unga lilla flickan som fick gå igenom allt då. Så ung och oerfaren..

Tio års dagen är stor för mig. För när jag för några år sedan mådde som sämst. Tvingade jag mig själv att leva på hoppet att vid tio års dagen för olyckan. Då, då skulle mitt liv och mående åtminstone vara lite bättre! Jag skulle ha insett det man bör inse och hittat ett sätt att leva som åtminstone kändes lite roligt.

Inga stora förhoppningar då.. Men tänk vad bra det blev ändå?! :)

Nu måste jag väcka liten och kila ut i regnet till vårdcentralen. Stackarn mår inte bra än!

Kram på er där ute och LEV !

Liten har nyss somnat och nu håller vi tummar och tår för en hel natts sömn!! Han är inte riktigt helt bra än och har sovit dåligt om nätterna bra länge nu. Slitsamt är ordet. Blir att ringa bvc eller vårdcentralen imorgon. Nått är som sagt inte helt ok med vår lilla son.

I helgen har vi haft besök av en gammal vän jag inte träffar ofta! Är så mysigt att ses när vi väl får till det!! Mys lunch på Naturens hus och promenad i höst solen. Matlagning till tre rätters mums middag på lördags kvällen och mys frukost på söndagen. Helt enkelt hur trevligt som helst!

Dock blev det ju lite tuffare då liten inte sover så bra men det gav ändå energi på ett helt annat plan att få umgås med vän.

Nu blir det solsidan!!

Höst promenad med en långväga vän!

Ännu en skön torsdag har passerat!

Fick sova en underbar natts sömn och vakna i min egen takt. Då Ludvig sov över hos mormor och morfar. Mycket välbehövligt!

Besök hos naprapaten avklarades på förmiddagen. Det gick bra och jag tror hon äntligen fick bort låsningarna ganska bra! Bara hoppas det håller i sig lite bättre nu. Bästa är att jag inte har lika ont efteråt idag som de tidigare gångerna!

Efter vila och lunch blev det lite egentid på stan. Nya vinterskor bland annat! Passade ju bra när det plötsligt kom lite snö idag!!

Väl hemma tränade jag också. Så nu sitter jag nöjd och väldigt trött i soffan. En power dag!

Zimba fick även en helt fantastiskt kul dag med bästa moster också! En mils promenad i solsken och bus sällskap av en fyrbent vän! Tack sis!!

Höst promenad alla tre!

Sviterna efter..

Känns fortfarande. Jag har inte återhämtat mig från alla sömnlösa nätter än även om de nu är mycket bättre.

Liten har fått några nya rutiner vi inte är allt för lyckliga över... Att vakna klockan fyra varje natt för mat. Att sen sova en liten stund till och börja böka runt klockan sju. Att sen inte sova längre än en halvtimma åt gången på dagen.

Det sliter hårt på mig att inte få min fm snooze. Jäkligt hårt! Attans. Bara att hoppas på att liten ändrar rutiner igen eller börja köpa hem koffein tabletter, red bull, dricka mängder med kaffe och baka en och en annan glad kaka..!! Tja man kunde ju önska det skulle hjälpa!

Vi har fortfarande bil och bilbarnstols problem. Bökigt, omständigt och jobbigt tycker jag mest det är. Vill inte byta bil fast ändå känns det som vi kanske måste..

Kollade på ytterligare en ny bilbarnstol igår. En som en vän tipsat om. Den kan man vrida så att man sätter in barnet rakt i bilen och sen vrider tillbaka bilbarnstolen. Så smart!! Men den kommer Ludvig med största sannolikhet växa ur ganska snabbt och det känns då som vi hamnar i samma sits igen. Plus att vi nu har en sprillans ny och den kan han använda länge.

Blir nog till att provköra och kolla fler bilar snart igen. Plus att testa att sätta Ludvig i baksätet. Kanske kan det bli skillnad!

Imorgon är det naprapat tid igen. Ser både fram emot det och inte. Kroppen är lika elak än så behövs nog men samtidigt får jag så ont efteråt.. Även dags att boka massage tider!!

Nu blir det lunch och sen en kopp kaffe!

Åå lycka!!!

Hittade av en slump nu på kvällen Leila Lindholms blogg och General Store. Vilket för mig blev ren lycka!!

Som jag såå många gånger sett hennes bakprogram och önskat mig så fina slickepotter, kastruller, formar och bunkar! Ååå så vips efter år av önskan snubblar jag på hennes internet butik!

Woop woop!!!


www.leilasgeneralstore.com

Dagen efter

Efter en super härlig lördag. Lördagar är väl alltid härliga dagar? Ligger jag totalt utslagen i soffan.

Vi var iväg på biljakt på dagen. Mitt problem med att lyfta i och ur Ludvig i bilen verkar bara ha en lösning. Byta bil. Jag vill egentligen inte det för V70'n är den bästa bilen jag vet komfort mässigt för mig. Så att byta gör lite ont. Vi får se hur det framskrider.. Har i alla fall kollat på några andra som ett steg.

Kvällen spenderades med älskade vänner och lyxig tre rätters middag. I vad jag numera kallar Slottskällaren. Klockan blev en smula sent när vi spelade kul spel och jag känner idag att det är dagen efter.

Att komma hem sent, efter över en veckas dåliga nätter sömnmässigt sätt. Plus att gå igenom ytterligare en rätt sömnlös natt med ledsen bebis. Det är klara händelser som gör att jag mår som jag mår.

Det är fasansfullt tycker jag att vara så trött. Så trött så hela kroppen värker, minsta lilla cell vävnad ömmar. Ögonen orkar inte hållas uppe men man kan ändå inte sova. Kroppen har hamnat i något slags överlevnads läge. Tomgång som ej går att stänga av. Man får helt enkelt befinna sig i det läget tills bensinen tar slut och motorn börjar varva ner.

Nu ska jag kika på en film från favorit platsen i soffan! Att resten av familjen inte är hemma idag är ovanligt men just nu underbart! Som en dröm!

Fredags mys!

Nu är det fredags mys med mamma och syster. Tre rätters middag!

Förrätt - Avokadosoppa

Varmrätt - Örtgratinerade havskräftor med skaldjursbuffe

Efterrätt - Hemmagjord vit chokladmousse med hallonsås


Nu myser vi i soffan, eller ska strax göra det. Syster är ute i regnet med hunden sen så blir det efterrätt. Mums...


Känns som en riktigt mys fredag med det vi alla älskar mest, skaldjur!
Nu, återgång till myset!

Fredag morgon gör att livet känns en smula lättare. Trots den jobbiga värken i nacken som inte vill ge sig. Förstår inte vad som hänt.. Inte riktigt. Är det hösten igen? Blir det så här varje år kanske? Minns inte. Vet att väder påverkar mycket men minns inte hur mycket.

Efter fler sömnstörda nätter börjar jag känna mig riktigt sliten. Lätt irriterad och känslig med. Hoppas liten blir helt frisk snart så han sover bättre.

Nee.. Nu ska jag slutta slö blogga ointressanta ting och funderingar. Dags för lite frukost!!!

Blev visst lite kaos

Liten har varit sjuk ett par dagar nu. Ganska rejält sjuk också skulle jag säga eller i alla fall väldigt medtagen.

Allt med rutiner och snooze stunder samt slippa bära så mycket suddades ut.

Han blev dålig i lördags, började med lite feber. Som sen utvecklades till väldigt hög feber, sömnlösa nätter, snuvig, ledsen och en liten bebis som inte ville ligga ner.

Efter besök på först jour mottagningen i söndags. Sen barn mottagningen på USÖ dagen efter, akuten sent på kvällen avslutades våra doktors besök med barn mottagningen igen en gång i onsdags! Puh! Fram och tillbaka har det känts som.

För att göra historien kort visade dig sig att liten fått öroninflammation och troligtvis något mer virus. Nu har han ätit penicillin bla ett par dagar och den höga febern har äntligen (!!) gett sig!

En mer medtagen bebis i feberkoma fick man nog leta efter.. :( Han bodde mest i sin lilla vagn som vi körde runt på här hemma. Vad gör man när man inte orkar bära liksom? Tur nog så trivdes han och sov mest medan vi bytte kalla blöta handdukar på hans huvud. Aldrig har en handduk torkar så fort!!!!!

Efter lite otäcka feber kramper och akut besök samt konstiga röda utslag över hela kroppen. Verkar liten äntligen bli bättre!!

Än en gång har mina nära och kära ställt upp. Om man var trött innan är nog både jag och pappan nått mer än trötta nu... Så det var ganska skönt att vakna upp efter en sov stund i soffan nu. Där jag får gå upp när jag vill och inte när liten vill.

Torsdags mys!

Snart kommer mammsi och jag har dukat upp för frukost mys i höst rugget! Kan en dag med värkande kropp börja bättre? Japp om vi lägger till en varm lång dusch efter frukosten!

Tack tillvaron som ger mig det!!

Plötsligt så händer det..

Idag blev plötsligt en sån där dag då alla gamla drömmar blossade upp. Dom dagarna eller stunderna är alltid så tunga. Önskar man kunde skaka av sig allt bara då! Men istället går hjärnan och känslocentret igång på allvar och grubblar runt. Frenetiskt letandes efter en solklar lösning på de saker i mitt liv jag inte är tillfreds med.

Man känner sig lätt en smula fånig när man ältar samma sak om och om igen.. Men vad gör man när en del av ens själ blöder och du inte vet hur du någonsin kan få den att sluta? Att fylla det tomrum som blivit när en del av ens livsdrömmar gått i krasch?

Tungt och deprimerande kanske men sanningen om sorgen gör ont ibland. Plötsligt så händer det bara.


En stor positiv grej är att liten mår mycket bättre nu efter några jobbiga dagar!! Mer om det nästa gång, min hjärna är inte riktigt där nu.

Med sjuk son och totalt sömnlös natt är det väldigt skönt att ha så snälla föräldrar. När vi, jag och M fått sova två timmar är det obeskrivligt skönt att komma in i sitt eget kök och middagen snart är klar!

Tack !

Vi hoppas på att liten bättrar på sig snabbt. Det slår ut så mycket mer när man redan är "en kort i familjen".

En latte kanske piggar upp?

En hemmagjord cafe latte kanske kan pigga upp?

Har nyss vaknat från en lång snooze i soffan. Liten sover än och jag borde må som en pärla! Eller? Känner mig mest överkörd av en ångvält som fick motorproblem och hackade sig över nacken..

Vi kom i alla fall iväg till babysången. Idag vaknade Ludvig tidigare och det i sin tur innebar att vi hann vila båda två lite innan babysången. Så idag var jag faktiskt tacksam att han vaknade tidigare!! Vilket man typ aldrig annars är..

Hela familjen är nog lite trötta idag efter två inte så bra nätter.

Nu är det i alla fall fredag!! En kär vän kommer ikväll och ska laga mat åt oss, hos oss! Härligt va? Fast vi är nog med på ett hörn.

Nu kom svärmor för lite avlastning och barnbarns mys! Bara liten vaknar.. Vad skulle man göra om man inte hade familj och vänner??

God natt världen

Efter en helt underbar dag med dukad frukost, stor kok av mammsi i köket med diverse pureer, safter och mat. Fick jag även min träning avklarad!!!!
Samt en liten promenad och mysigt höst pyssel i trädgården.

Sen avslutades kvällen med en del väldigt tråkiga nyheter. Vilket gör att själen blöder lite grann och tankarna svävar iväg till nära vänner. Ni vet vad ni betyder och ni vet att jag finns. Allt det är det enda som kan värma!

Nu ska jag försöka varva ner och krypa till kojs. Imorgon fm är det babysång som vanligt på fredagar nu. Hoppas vi orkar ta oss iväg!

God natt världen!

God morgon världen!

Ligger i sängen och kikar ut genom fönstret. Det nya! Fin fint. Hör hur mammsing grejar nere i köket. Härliga torsdags morgon. Det är mamma/mormor dag!

I natt hade liten svårt att sova, han hade plötsligt blivit helt täppt i näsan. Vi provade näsdroppar och sån där läskig näs grej där man suger ut snoret ur näsan. Ludvig gillade inte nått av det och blev hysteriskt ledsen ett tag som sen övergick till långtidströstning i famnen. Hur som helst blev det avbrott i natt sömnen vilket vi är tacksamt ovana vid!

Nu ska jag smyga upp och äta frukost, klä på mig och kanske ta och ladda upp mentalt för att göra mina övningar..

Nyss hemkomna efter promenad nr två idag. Skönt!

Imorse fick M vara kvar hemma och ta hand om Ludvig. Jag fick lite sovmorgon samt kunde ta en varm långdusch. Vilket var mer än nödvändigt för min ömma rygg och nacke.

M åkte till jobbet när det var dags för litens förmiddags snooze. Då somnade jag också i soffan! Strax efter det kom mammsi som avlösning. Så denna onsdag blev lite annorlunda men ibland protesterar ju kroppen på de dagarna den själv vill liksom.. ;)

Känner mig inte riktigt lika mör idag men samtidigt långt ifrån bra. Skulle önska jag kunde känna mig stark någon dag. Men.... Bit mig själv i svansen syndromet typ... Jag VET att jag måste träna!!!! Förbannat vad det ska vara svårt att komma igång igen!

Imorgon är det dock torsdag och jag ska bannetammetusanjäklars göra mina tristaste-segaste-nödvändigaste hemövningar då!!! Okej?! Ge mig skäll annars! Eller nått..

Knådad och knäckt. Önskar jag mådde käckt!

Igår Blev en tuff eftermiddag tills M kom hem. Min kropp började protestera högre och högre även om jag lagt mig för att vila i soffan så fort liten hade somnat. Fick bli ett nöd sms till älskling igen om att komma hem tidigare. Tur i oturen så klarade vi oss i alla fall till halv fyra den här gången!

Tabletter, chips mot illamående och avlastning med parvel samt att dra ner på prestations tempot hjälpte lite till slut.

Igår somnade jag runt klockan nio! Det har inte hänt på månader men oh så skönt det var!! Klockan kändes ändå som halv elva för min kropp så de extra timmarna var guld värda! Lyckades sova bra hela natten också. I like it!!

Går för övrigt omkring och drömmer om en tempur madrass... Tror det skulle vara himmelriket att sova i en sån! Någon som har testat?

Snart kommer M hem. Tisdag idag. Liten och jag längtar! Jag har gjort en hinderbana till parvel medan vi väntar.. Han kröp fram i ren lycka och ligger nu och viftar med en av alla fina saker!

Om några timmar ska jag till naprapaten igen. Hoppas på att det värsta ska släppa nu. Orkar inte med detta riktigt.. Men måste hitta tillbaka till min träning och motivationen!! Det kommer inte gå annars. Jag märker hur mycket stryk kroppen tar att vara hemma med Ludvig. Alla miljoner lyft det blir...

Drar mig även lite för att testa den nya bilbarnstolen.... Känns som att nu när jag sett den på plats, att det inte kommer bli någon större skillnad på i och urlastningen. Vilket då kanske innebär att vi måste byta bil igen om det ska funka hyfsat för mig. Daah! Men det får vi väl se helt enkelt när jag väl har testat lite!

Min mages bästa vän

Den här dunken är verkligen min mages bästa vän! På grund av alla tabletter får jag ganska ont i magen emellanåt, då blir det som nu. Ett extra glas med aloe vera! Å det lindrar verkligen!

Nu blir det ryggläge i soffan!! Puh!
Blev tufft idag då parvel och jag var iväg på fm då vi i vanligt fall brukar ligga och vila vid den tiden. Nu blev pausen så många timmar senare och fy vad det känns.. Så fruktansvärt ont, käkarna är spända, huvudvärken bara ökar och illamåendet smyger sig på.

Tror vi insett idag, jag och liten. Att vi mår bäst av aktiviteter utanför hemmet efter vår fm snooze. Inte innan! Så alltid lär jag mig nått nytt!

Har dock en svår sak kvar att klura ut. Om det är värt att gå iväg till en plats där det är så livat att jag ej kan vara mig själv.. Mer om det nästa gång. Nuuu vila!!

Härlig söndags morgon!

Njuter av att få pyssla lite med detta!
Tankar lite själslig energi :) finns det förresten nått som heter så?! Själslig?! Haha...

Liten sover i vagnen bredvid. Mannen installerar nya bilbarnstolen, hoppas mitt problem med i och ur lastning av parvel blir löst nu!!! Önskar!

I eftermiddag blir det söndags middag på landet. Känns ljuvligt!

Nee nu vill jag fortsätta greja!

Fina nära å kära

Har världens bästa man!

Har en ur go' vän!
( har i och för sig flera ur goa vänner!)

Har en snäll Farmor!
(svärmor)


Alla kommer de som räddare i nöden när jag själv börjar tappa livbojen efter en rätt stormig dag på havet.

Mer än så blir det inte idag. Vill skriva men orkar inte. Ha nu en mysig fredags kväll!!

Dags att gå upp. Liten kände visst av att vi får besök av hantverkare snart och skulle tydligen inte sova på morgonen.. Så min plan med att ha ställt väckarklockan, gå upp göra mig klar och äta frukost i lugn och ro sprack.

Drog just upp rullgardinen men hade lika gärna kunnat haft den nere. Lika vitt (dimma) ute som min vita rullgardin! Hej höst!

Och hej då gamla fönster!

Tack mamma för en mysig dag!

Nu slappar jag i soffan innan det snart blir sängen. Hela golvet i sovrummet är inplastat (har heltäckningsmatta), byrån övertäckt och gardiner ner plockade.

Imorgon kommer de hantverkare och byter fönster på övervåningen. Hoppas det inte blir för mycket kaos hemma..!! Tänker mest på det helvetiska byggdammet..... Jag är såååå glad vi inte renoverar längre! ( i alla fall inte i den extrema grad som tidigare ).

Jag och Ludvig ska dock iväg på baby sång på fm och sen lunch med mammorna direkt efter. Så mesta av tiden är vi inte hemma men det blir lite störda rutiner på morgonen med hantverkare i huset.

Jag har förberett så mycket jag kunde och M har redan lastat in vagnen i bilen. Allt för att må så bra som möjligt imorgon. Dagen kommer bli kul men tuff!

Bjuder på en till bild från Smultrongården. Natti natt mina vänner!

Torsdags mys!

Idag är det mormor dag! Dvs att min mamma är hemma med oss och hjälper mig med Ludvig. Varje torsdag kommer hon, om inget dykt upp.

Torsdagar är alltid sköna dagar. Jag slappnar av redan på onsdags kvällen. Det är underbart med en dag som inte är lika tung som alla andra! Det ger mycket energi.

Idag blev det besök på mysiga Smultrongården. Liten sover i vagnen och nu ska vi äta lite sopp lunch!

Överlevde!

Jag överlevde tränings passet!! Wihoo!!

Känns så klart idag men lite Aloe heat Lotion och MSM kan hjälpa mycket! Sen fick jag igår anpassa medel gympa passet efter mig själv. Dvs jag gjorde inte alltid som alla andra :)

Är laddad att testa flera pass. När man väl accepterat att man inte kan göra som alla andra så kan man ju oftast göra ganska mycket ändå fast på sitt sätt. Spinning är nått jag tycker, eller i alla fall tyckte förr, var väldigt kul! Så det kanske får bli nästa test..!

Har hamnat i en svacka med träningen så jag letar med ljus och lykta efter motivationen igen. Den var så grymt stark där ett tag att jag lyckades ta mig igenom många jobbiga övningar hemma. Nu har jag dock saknat den ett par veckor och jag blir frustrerad när jag inte hittar den. Så lite ny träning på Friskis hoppas jag ska hjälpa mig igång igen på riktigt!

Nu måste jag bums vila för liten somnade nyss. Runt lunch ska vi iväg till Marieberg (bostadsområdet) och hälsa på en vän med son. Bäst vi är så pigga som möjligt då!

Ikväll kommer även Dahlströms på vardags middags besök. Mys mys!

Nej vila var det visst...!

Vad har jag gett mig inpå..?!

Här ska svettas..!

Hjälp!!

Måndag!

En härlig helg har passerat! Jag är glad för jag orkade laga mat två gånger! Lätt road kan man tycka men för mig är det terapi att få laga någon god mat eller baka. Vilket inte blir mycket av då Ludvig tar all min kraft och oftast lite till.

Kroppen är fortfarande helt mör och ond efter besöket hos naprapaten förra veckan. Det är inte ofta jag går dit, sist var ett och ett halvt år sen.. Hon knäcker aldrig min nacke när jag är där utan bara lossar på mina knutar och ev ibland släpper lite låsningar i svanken och bröstryggen. Hon skrattade nästan åt mig sist... Jag var tydligen i sånt kaos skick.. Som sagt, öm och ond än! Måste gå en gång till. Sen massage x antal gånger.

Som vanligt har jag nu nyss vaknat i soffan. Liten sover ute än. Skönt! Dags att rycka igång sig, snitsa till sig lite från mys kläder och sen ska vi packa in oss i bilen. Vi ska till Karlskoga idag och Ludvig får leka med lilla V och deras hundvalp som jag antar ej är så liten längre... Jag själv blir bjuden på lunch av fina S och får prata strunt. Trevligt trevligt! Måste för övrig fråga henne när hon fick tillbaka sin hjärna efter första bebis tiden...!?! Hon är/var ju i samma sits som mig.

Vi hoppas att J och lilla bebis blir friska snabbt så vi kan ses sen allihopa!


Idag ska jag ta lilla vagnen!! Inte klanta mig och ta den stora... Vi ska ju inte ut och gå och då räcker den lilla paraply sulkyn gott och väl. Den är ju så mycket lättare att lasta i och ur bilen så det sparar vi mycket på. Längtar tills vi byter bilbarnstol också!!

Underbara lördags kväll

Underbart! Att få tid och framförallt orken att laga favorit soppan i köket med ett glas vitt en lördags kväll med musiken poppandes. Det är ren glädje för mig just nu!

Tror det går att räkna på mina händer de få gångerna jag har lagat mat sen parvel kom. Något jag saknar grymt!

Wihooo! Att sen få till en tio poängare till soppa är ju bara fab! ;)

Nu återgång till lördags mys hemma!

Kamp mellan kroppen och hjärnan

En kamp som jag just nu inte alls vet hur jag ska få slut på. Plus få ett resultat.

Var drar man gränsen på hur ont man får ha och vem säger när det är dags att ringa hem förstärkning? Hur mycket ska man bita ihop och hur hårt? Vad är rätt och vad är fel? Vad är rimligt och vad är egoistiskt?

Jag slår knut på mig själv och så många gånger faller tårarna av ren frustration. Jag önskar ofta jag kunde kliva ur mig själv och se på vår situation här hemma. Se från min synvinkel och sedan min mans. Opartiskt och helt utomstående. Så man kunde kliva tillbaka till sig själv och fatta ett bra beslut. Vad jag önskar det..

En vän, med liknande kognitiva problem, sa en gång att hjärnan kommer tillbaka. Hon har också barn och menade på att första tiden är hjärnan puts veck men efter ett tag som mamma kommer den tillbaka. Jag undrar bara När då?

Man är bra på att hålla masken. Jäkligt bra! Kanske är det för att man ska orka mer? För om jag börjar leva med att "klaga" och sluta skratta och le. Sluta göra saker, ja då blir ju verkligheten så. Grå och ond. Jag väljer att ha en stark fasad utåt för det är just nu mitt sätt att orka i vardagen. Det gör inte att jag ljuger om nån frågar hur det går, då säger jag som det är. Men oftast med ett leende ändå! Det är mitt val.

Och bloggen är fortfarande min vädrings plats. Mitt tysta bollplank och ibland räddare i nöden.

Ledsen, vad gör man när man knappt orkar lyfta in sin son i och ur bilen längre?? ;( bilstolen har jag aldrig ens lyft för jag får inte ens ur den ur bilen... Ledsen och tungt känns det. Det går liksom bara emot en känns det som..


Nu är det i alla fall kväll och liten somnat, disken fixat och hunden blir rastad just nu. Snart är alla måsten över och denna dag med. Den har varit sisådär så jag ser fram emot en ny imorgon!

Måndag morgon

Tuffa (men roliga) veckan är nu över!
Ludvig var inte lika högljudd imorse när han vaknade, vilket tacksamt resulterade i att jag själv vaknade kl nio! Så skönt!

Nu har jag just bäddat ner mig i soffan även om vi inte varit vakna länge. Vi åt frukost och Ludvig lekte grötmonster. Nu sover han och jag känner mig helt färdig jag med. Så nu lite snooze tid!

Kl är halv två och jag är halvt knäckt.

Blir arg på mig själv eller situationen, som gör att jag känner mig så negativ nuförtiden!! Riktigt arg blir jag. För på ett sätt så menas inte de icke positiva orden som något jag verkligen upplever negativt. Det är dock de orden jag tvingats välja för att förklara hur livet och tillvaron är just nu. Som i sin tur gör så att det mesta jag skriver här upplevs son så fruktansvärt negativ och bittert! Fast det i själva verket bara är en sanning jag försöker lägga fram. Inte en tyckasyndomstackarslillatjejen story!

Fredag idag, känns underbart! En tuff vecka börjar närma sig slutet. Mycket roligt har hänt men mycket energi har bränts. Imorgon är det dop vilket jag tycker ska bli jätte roligt! Dock önskar jag att jag typ hade haft tre Parvel fria dagar med typ bara film tittande och några härliga höst promenader alldeles ensam först.. Å kanske några långa sov morgnar! Nu när vi ändå drömmer menar jag...


Efter ett par tuffa timmar med mycket lyft och pyssel med liten. Verkar han nu somna in ute på altanen, vilket gör att jag får pausa min kropp i soffan och blogga av mig lite. Underbart! Välbehövligt för att stanna vid halvt knäckt och inte helt!

Snart kommer M hem och då ska vi åka och fixa det sista inför imorgon. Sen ikväll blir det dukning och sen hoppas jag på några mysiga timmar i soffan med kanske en brasa..

En sak i taget..

Möte med prästen avklarat. Check!

Härlig höst dag!

Att solen skiner från en helt blå himmel gör allt så mycket lättare! Eller hur?

Snart dags för möte med prästen. Ludvig har somnat efter en liten pratstund med sig själv i sängen. Jag har snyggat till mig lite och påbörjat packningen av skötväskan. Vilket inte är så avancerat som det nu kanske lät. Så nu har jag just lagt mig på den plats jag nog spenderar mest tid på i hemmet förutom sängen.. Soffan!

Nerbäddad bland alla mina kuddar för optimal komfort och viloposition för kroppen. Önskar jag hade en sån där lyx fåtölj att krypa ner i! Vila nu en stund som sagt så vi orkar med dagen.

Kram på er alla där ute!

Ps. Har ni sett, jag matchar ju strumporna med filten..! ;)

Det är en smula tungt ännu. Den tyngre perioden verkar ha kommit för att stanna ett tag verkar det som. Lyckades få någon hyfsad bra natt med sömn där ett tag men de senaste två nätterna har varit värre igen. Senaste natten visste jag nog inte riktigt vart jag skulle ta vägen.. Glad att den är över och jag mår bättre!

Idag har det varit en seg dag, mjukis byxor på för första gången på riktigt länge en vardag! Tror dock kroppen behövde det, blir liksom omedvetet en signal att jag ska ta det lugnt. Har faktiskt funkat idag! Har knappt lyft ett finger idag förutom att ta hand om Ludvig.

Veckan är ganska full och idag var min lediga dag. Glad att jag lyckades hålla mig lugn! Kanske i och för sig beror på nattens kramper.. Snart kommer M hem, en timma tidigare för avlastning.

Imorgon är det tjejträff på Öppenvårdsteamet. Ser fram emot det som vanligt!

På onsdag träffa prästen inför lördagens dop. Samt fira en vän på kvällen.

Torsdag frisörbesök och lite annat fix.

Fredag babysång och dukning inför dop.

Lördag Dop!

Söndag babysim.

Check! Check! Check!

Bockar av en dag och en sak i taget så tar man sig igenom denna vecka också. Nu måste jag gå och lyfta upp min förrymda son som rullar runt här i huset och jagar dammråttor!!

Ludvig alias Parvel

Är nu ett halvår!! Firades igår på hans dag med tårta och lite paket! Första kalaset för vår lilla parvel. Helt galet! Fattar fortfarande ingenting..

Första veckorna var ju mardröms kaos så det är med blandade känslor man ser tillbaka. Det tog mig fem månader att börja känna lite av den där lyckan, värmen och kärleken. Allt är inte underbart för alla och allt är inte himla likt med att få barn. Så många säger dock det men undra hur många det är som egentligen inte säger det?!

Kroppen protesterar vilt nu. Inte sovit ordentligt alls, kroppen bara värker. Parvel är tung och alla lyft ger mig rejäla doser värk. Sen vill man gosa lite också så man bär ändå ibland.. För JAG vill men inte min kropp.. Morr!!

Annzi - jag har precis som du rekommenderade en lättare vagn också. En liten paraply vagn som jag använder när vi bara ska springa lite mellan typ affärer och bil. Har haft den en tid men det tog ett tag innan jag upptäckte det uppenbara.. Att jag faktiskt kan ha den även om jag bara ska hem till någon! Konstigt nog så tänkte jag inte på det då. Så sist jag var iväg tog jag chiccon (paraplyvagnen) och det gick ju rätt bra! Då det är bara testa igen! Ibland behöver man ju den stora vagnen ändå men det är bara att prova sig fram!

Dags att sluta..

Lite kvar att lära...

Just vaknat i soffan igen, känns som jag alltid bloggar då.. Visare i soffan eller?

Kom hem för någon timma sen efter en mysig eftermiddag med tjejerna. Så roligt att se dem och lilla söta killen!

Känner dock mig en smula hm.. nedstämd? Är helt slut efter dagens alla lyft och bök och stök. Rutiner fungerar bra hemma men mindre bra borta känner jag. Är jag dessutom en smula för trött redan när jag åker hemifrån blir det oftast lite väl knasigt borta ibland. Har svårt att fokusera mellan barn, vänner, mat/sov tider och allmänt.

Känner också att nu när man ska förklara eller mest förstå själv. Så förstår man inte så mycket. Allt känns bara förvirrat och jag kan till och med fundera om det verkligen är så att vi varit hemifrån idag. Då är man sjukt trött och min logik har lagt av för länge sen. Då blir tillvaron och verkligheten en smula sned och det kan bli konstiga inlägg om ditten och datten. När man själv försöker få logik i alla känslor och tankar.

Känner att jag har ett praktiskt problem att lösa med vagnen och bilen bla. Små lösningar hittar man då och då men nu har jag upptäckt ett problem och har nu lite att klura med innan vi hittat en lösning på även detta problem.

Nu är det fredags kväll och för första gången på länge har vi en lugn helg. Vilket hela familjen kommer njuta av!

We made it!

Fikat härom dagen på cafét var super mysigt! Liten var mest bara glad som vanligt och lekte för sig själv i vagnen. När det sen var matdags fick han sitta i vagnen och äta då jag inte orkar hålla honom i knät. Inte utan kuddar och dylikt när han äter från flaskan, då halv ligger han ju än.

Det var mycket folk där och ganska livat men det var varmt den dagen så vi kunde sitta ute. Vilket var betydligt lugnare! Så när vi åkte därifrån kände jag mig så där lycklig igen.. Det gick!! Vi hade liksom fixat det, liten och jag, utan att halvt däcka redan där. Roligt!

Nu har jag just snoozat i soffan, liten sover än. Dagarna blir såå mycket lättare att ta sig igenom när jag får vila! Strax ska jag gå upp och göra mig färdig. Sen ska parvel och jag åka till en vän som blev mamma för cirka en månad sen.

Där ska vi träffa henne, den nya lilla människan och sen en till tjej med hennes lite äldre son. Han är över året. Dessa två tjejer (kvinnor, damer, fruntimmer, filurer) har jag lärt känna genom Öppenvårdsteamet på sjukhuset. Vi har en tjejträff där med lite yngre tjejer som alla har någon typ av hjärnskada/kognitiva problem. Vi ses där några gånger per år, fikar och utbyter erfarenheter.

Första gången jag kom dit gick jag därifrån euforisk. Ni kan inte ana hur det var att i flera år bara ha känt sig korkad, trög och typ värdelös. För att sen en dag få träffa andra, i min ålder, som berättar exakt samma saker! Minns det än idag. Den gruppen och min underbara arbetsterapeut där hjälpte mig så otroligt mycket!

Så dessa två töser och nu deras barn. De hade inte barn när vi lärde känna varandra.. Vi kom varandra ganska nära snabbt. Vi är flera i gruppen men vi tre "hittade hem" till varann och har sen dess umgåtts även privat.

Nu när jag fick barn kan jag känna mig extra lyckligt lottad att ha dessa två. Allt är inte som hos alla andra och det är skönt att prata med någon som vet hur det är. På alla plan!

Premiär idag igen!

Liten blir snart ett halvår och idag ska vi premiär fika på ett café tillsammans med en av mina äldsta vänner. Vi har inte setts sen början av min graviditet tror jag. Så jag längtar verkligen efter en fika stund ihop!

Premiär som sagt för mig och liten att fika ute med någon. En gång har vi, bara parvel och jag, tagit en kopp respektive flaska ihop ute. Nu blir det lite mer då vi säkert kommer äta lunch!

Kanske låter det konstigt att jag ens skriver om det här? Men för mig är det en ganska stor sak att klara av. Jag ska orka lyfta i och ur barnvagn ur bilen, bära liten, kunna fokusera på både min vän och mitt barn samtidigt som vi äter/fikar mitt bland massa folk och då alltså ljud.

Blir spännande att se. Liten kommer bli hungrig under tiden och då får han nog äta i sin vagn då jag inte har min soffa och kuddar med mig att palla upp..

Nu har vi båda nyss vilat lite så snart ska vi packa in oss i bilen!

Bröllop i lördags

Har återhämtat mig från känslo bergochdalbanan förra veckan..

I lördags var vi på bröllop mellan en gammal vän från högstadiet och hennes livs kärlek! Älskar bröllop och de blir verkligen bara bättre när man själv har gift sig! Och så fina de var, så underbart det är med all kärlek!

Trodde dock det skulle gå åt skogen för mig under middagen då huvudvärken höll på att ta kål på mig. Den brukar oftast bli värre än själva värken i nacken när jag är iväg på sådana stora fester. Värken kommer oftast ikapp dagen efter.

En tablett, paus från vin glaset, en kall cola, två koppar kaffe och lite frisk luft ute i tystnaden gjorde dock susen! Så den lugnade sig väsentligt och jag kunde inta en till drink och då dansa natten lång! Såååå underbart!!

Så nu känns det ju i kroppen och jag har inte återhämtat mig än, men det var det värt!

Ligger nu och smälter lunchen i soffan och ska snart gå ut på promenad. Älskling har kommit hem från jobbet och kan nu avlasta mig och ta hand om våran son. Så jag tränade förut och nu är det bara promenaden kvar!

Känns lyxigt att ha sin man hemma på en vardag kl två.. Fast tänker man djupare på det så känns det lite tungt då jag vet anledningen till detta. Jag tänkte dock inte lägga så mycket tankar på det utan bara se det som ren lyx! Att han sen jobbar lite hemifrån emellanåt gör faktiskt ingenting!

Nu snart dags att byta om till tränings kläder så ska jag ut och power traska! Skogen och spåret eller asfalt och husen?

Känslor!

Ledsen, arg, upprörd och förtvivlad.. Allt på samma gång. Blir så arg på mig själv. Varför ska jag utsätta mig själv för samma jäkla visa om och om igen!!

Jag blir bara såå arg!! Pinsamt är var det är. Säger att man mår dåligt men inget syns. Biter ihop och kör på, så jag inte förstår det själv! Hur f-n kan man må så jäkla dåligt ena stunden, alltså tro att man ska falla ihop. För att nästa på nått magiskt sätt orka göra saker i alla fall?! Att man då sen bryter ihop när man hamnar i en ofrivillig paus mellan två aktiviteter... Hm ja det är väl då man säger att det går upp ett ljus... Eller så kan man väl säga att det är typ kroppens näst sista varningsklocka. Man har väl missat (ignorerat) de tio första och när den sista väl ljuder.. Ja då är man i det läget att man inte ens kommer upp ur sängen. Där har jag hamnat en gång och kräktes då vid varje försök att ens ta mig upp. Där vill jag aldrig någonsin hamna igen!

Det mest frustrerande av allt det hela är att jag på ett sätt förstår hur jag hamnar här. Fast på ett annat sätt inte kan förklara eller förstå varför jag då aldrig verkar lära mig att hantera situationen bättre? Så att jag INTE hamnar här igen. Frustration dubbel delux!



PS. Känns ju pinsamt uppenbart att denna dag skulle sluta i kaos när man läser det sista inlägget från igår... Varför ska jag behöva bli påmind om det genom att läsa mina egna gamla inlägg här?! Borde jag inte fattat det tidigare liksom... Ordet borde ekar i huvudet och jag önskar mitt bollplank på Öppenvårdsteamet skulle sitta här bredvid mig och förklara. Hon har alltid bra förklaringar till mitt beteende.. Kan ju vara för hon jobbar med kognitiva problem... För det är väl just exakt vad detta uppenbarligen är... Tur jag har en tid hos henne snart! Kan behövas. DS.

Hur blev det så här?!

Inget mys med grabbarna dregel och trevligt sällskap för mig. Bara Herr ovänliga Värk som klampar på mer och mer. Vad tusan liksom!

Jag klarade dagen själv, nästan i alla fall. Nu har nöd smset gått iväg där älskling åter igen får "order" om att komma hem.... Innan han kanske själv hade valt det. Hatar min kropp för det!! Så obeskrivligt mycket..

Nu är det hörselkåpor på, tabletter in, försöka söva övertrött liten utan att själv fallera helt till den grad då man ligger i en hög på golvet typ...

Inte så glatt och positivt men nu är krigs patrullen igång för att orka tills M kommer hem och tar över.

Tisdag, träningsdag

Idag skulle M komma hem tidigare för att avlasta mig men det är en kollega som slutar på jobbet idag så det blev inte så. Eller, jag sa att han så klart skulle vara med och att jag löser det på hemma fronten! Så som han ställt upp för mig vill jag ge tillbaks allt jag någonsin kan!

Ligger dock här och börjar klura på om det kommer yttra sig som en extra tuff dag imorgon då istället? När jag då varit själv tre dagar i rad. Det visar sig helt enkelt och sådana problem löser jag då.

Har nyss vaknat från en skön snooze stund. Parvel har sovit över en timme och just nu hör jag hur han börjar vakna ute i vagnen på altanen. Himmel vad ljuvligt det är när han sover länge! Då hinner min kropp återhämta sig lute mer. Fast..... Konstiga är att just idag verkar det inte vara så!?! Ligger här och har stuvat om kudden vid nacken minst tio gånger för jag får bara mer och mer ont. Så brukar det i te vara och så ska det inte vara tycker jag!! Vila ska ju för tusan minska värken inte öka!!!

Nu dags att gå upp och kanske blir det tyvärr till att ta tabletter. Rävgift som en annan uttryckte det så fint!

För att fördriva tiden lite mer så att timmarna tills M är hemma går snabbare. Ska nog jag och liten knalla iväg i rufsigt hår och slapp kläder till grannen en bit bort på en kopp! Då kan grabbarna dregel ligga på golvet och gurgla om deras värdsliga ting och vi stora få lite trevligt sällskap!

Sen ikväll blir det då, träning! Hemma.

Bortskämd

Ligger här i sängen och har bara insett det faktum jag länge väntat på...

Vår lille son har sovit som en ängel sen väldigt tidigt i hans hittills korta lilla liv. Somnat runt sju, åtta tiden på kvällen och vaknat runt klockan sex. Lagom till att M ska gå upp till jobbet. Så då har pappan i familjen matat liten som sen somnat om som en stock och sovit till cirka åtta, halv nio.

Vilket jag har tyckt varit underbart så klart! Inte behövt känna stress redan klockan halv nio på kvällen innan att jag borde sova för att orka morgondagen.

Nu har han dock sovit färdigt där vid sex tiden. Kanske att han snoozar en liten stund, som för att smälta maten. Sen är det dock oftast full rulle i sängen och så han talar sen! Lycklig är han och glad blir man av att se och höra det. Jobbigaste är ju bara då man är i sånt extremt behov av sin sömn.. De där extra sov timmarna på morgon kvisten kan rädda hela min dag! Ja givetvis många andras också!!

Nu börjar klockan passera åtta och liten börjar lugna ner sig lite. Blir nog en liten snooze till för honom innan vi går upp för dagen.

Jag hoppas han dock snart får några nya fasta rutiner för morgonen. Så jag själv kan få lättare att anpassa mig.

Senare idag ska vi på bröllopsfest! Det ska bli väldigt trevligt och mysigt. Vi har faktiskt ordnat hund och barnvakt även om barn är varmt välkomna. Vi kände att vi skulle behöva lite egentid och jag kan ju ärligt säga att jag orkar mer om inte liten är med.. Men att jag kommer sakna honom under kvällen, ja det vet jag!!

Nu har han somnat om så jag ska också snooza lite som resten av familjen gör..

Tankar energi

Sitter ute i solen på en parkbänk mitt i naturen.. Liten sover gott i vagnen och jag känner för första gången på länge att jag tankar energi! Inte bara glädje utan energi också och det var länge sen!

Verkligen vardag

Frukost nu och sen träff med sjukgymnasten. I eftermiddag träff med kuratorn. Nu är det verkligen vardag!

Nu har jag just vaknat från en liten snooze stund i soffan. Ludvig sover än. Snart ska jag gå upp och göra mig klar för om cirka en timme ska vi träffa mammorna i föräldragruppen.

Idag blir vi säkert fler än tre så får se hur det går för mig. Känner mig ganska trött redan nu. Möhippan i lördags hänger med på ett hörn än. Plus igår var det lite full fart! Träning och stan med mamma och sen kom svärmor på fika. Plus att kvällen avslutades med middag hos mina föräldrar.

Imorgon är det träning igen och då ska jag träffa sjukgymnasten med.

Ursch nu måste jag gå upp. Värker så i benen nu. Peppar peppar så har jag inte haft lika ont i lederna längre. Förutom just nu då tydligen! Hoppas det bara är nått tillfälligt!

Kram på er där ute!

Som sagt... Trött idag med men tur hade jag för min mammsing har semester även denna vecka. Så hon kom och myste lite med mig och Ludvig redan på morgonen!

Nu börjar jag varva ner inför kvällen. Vilket känns himla skönt då kroppen började värka mer och mer. Just för stunden tycker jag det är lite mysigt att regnet smattrar på fönstret... Men imorgon får det gärna vara sol!

Annzi, du har väldigt mycket kloka tankar i det du säger! Tack söta för din kommentar! Kram!

Möhippa

Igår var det möhippa för en kär vän!

Det var en maraton dag ur min synvinkel och kanske en mindre sprint för de andra. Jag hade mentalt förberett mig så gott det går. Dvs helt undanträngt det faktum att jag skulle bli totalt utmattad milt sagt.

Jag har tidigare valt, på en annan kär väns möhippa, att ta en paus mitt på dagen och åka hem och vila. För att orka lite mer.

Igår hade jag bestämt mig för att testa och vara med hela dagen. Sen var jag inte med i alla aktiviteter utan tog det mycket lugnare än de andra och tittade på ibland. Hade även laddat med en cola och kex choklad som lite socker bomb när zoombie tillståndet närmade sig..

Jag var med hela dagen och kvällen igår. Funderar nu bara vilket som är värt mest..

Att vara med en hel dag men inte riktigt orka vara sig själv, hänga med i samtalen, ev dans eller aktiviteter tex?

Eller...

Åka hem någon/några timmar mitt under allt skoj och då vila. För att sen komma tillbaka och orka vara med som en i gänget igen?


Just nu när jag ligger här, och ja mår rätt kasst. Så vet jag inte vilket jag helst väljer.. Jag vet bara att om jag mår så här idag, kasst men ändå under kontroll. Ja då mår jag nog rätt kasst i några dygn till.. Just nu är inte värken värst, den tar tabletterna bort. Det tyngsta just nu är den oförklarliga utmattningen som är total. Den går bara inte att beskriva och den går bara inte heller att jämföra med vanlig trötthet. Som tyvärr många tror.

Piller hit och dit

Fick en fråga om vilka tabletter jag äter för en tid sen. Har försökt svara på frågan på personens egna blogg men jag fick helt enkelt inte till det konstigt nog! Så jag skriver här!

Jag har inga tabletter jag äter varje dag utan bara smärtstillande som jag tar vid behov. Jag har under tidigare år testat några olika tabletter som skulle hjälpa mig med det men min kropp klarade inte av att äta dem. Samt att jag själv absolut inte ville äta tabletter varje dag.

Sen flera år tillbaka äter jag Citodon som smärtlindring och tycker att de oftast fungerar rätt bra. Tar jag dem på kvällen brukar jag sova mycket bättre under natten.

Ibland kombinerar jag dem med andra tabletter men inte ofta. Tex vid en förkylning har jag alltid mera värk och då kan jag behöva starkare dos.

Jag har sen några månader tillbaka även Alvedon 665. Den kan jag ta när huvudvärken närmar sig extrema lägen. Ibland tillsammans med citodon.

Där är åsikterna inom läkarkåren olika, vilket gör mig frustrerande galen! Vissa säger att det är ok att ta dem ihop och vissa säger absolut inte! Vad ska man lyssna på då?!

Jag har även Tiparol, en smärtstillande tablett. Har testat dem för några år sedan och då klarade jag inte alls av att äta dem. Blev för yr och mådde allt för illa. Nu testar jag dem ibland igen. För att kunna variera med Citodon som är starkt beroende framkallande.

Paraflex är den senaste tabletten jag testar. Det är en muskelavslappnande tablett. Jag har nu testat den tre eller fyra gånger men inte känt av någon effekt alls. Så får ta upp det med läkaren till hösten.

Det är i princip de tabletter jag äter. Bortsett från någon ipren eller treo ibland.

Insikterna är många men korta och överkörbara

Herregud vilken förvirrande dag...

Allt började med det där galna badet imorse. Efter det kom syster över och myste med oss. Vi åt lunch och sen skulle vi plocka hallon medan parvel sov.. Observera "skulle"...

Mitt i allt när jag just satt mig framför hallon häcken. Upptäcker jag i ögonvrån nere vid min fot, ett stort djur! Först blev jag rädd innan jag såg att det var en liten igelkotts bebis!! Sötaste!!

För att göra historien kort, hittade vi sen flera igelkotts bebisar till runt om i trädgården. Tyvärr var de helt utslagna och vi startade direkt operation rädda igelkottarna. Vi såg till att de fick mat och vatten vilket snabbt resulterade i att de kvicknade till! Deras mamma sågs inte till. Nu har jag små utfodringsplatser i trädgården jag kommer se till! Hoppas de klarar sig!!

Efter det virr varret, och en liten som inte ville sova just då, samt upphängning av tvätten, plockade vi även hallon... Cirkus kändes det som..

Sen blev de liten pusta ut stund på altanen med en kopp kaffe! Efter det matlagning och sen för min del träning.

Nu ligger jag på sängen och lyssnar på en liten som just somnat.

Herregud vad jag har svårt att ha koll på mig själv ibland. När det blivit för mycket har det redan blivit för mycket. Även om jag då går runt och till och med säger det högt till folk, "jag behöver verkligen vila, vad slut jag är, vad ont jag har osv.." Så kör jag oftast bara på som en ångvält i alla fall! Som om motorn har fastnat på högsta växeln och hur jag än sliter och drar får jag inte ur den! Till slut skär hela motorn och allt tvär stannar. Efter det behövs reparation i några dagar. Så kan man sen smyg starta på lägsta växeln men då helt utan turbo ett tag till.

Nöd bromsen

Borde jag ha dragit i förut... Att jag aldrig lär mig! Fick nått galet infall att jag och min son skulle bada ihop imorse. Då ska jag tillägga att jag inte ens badat honom i baljan ensam då det är för tufft för mig.

Nu badade vi i badkaret ihop och ja.. Jag skulle avstyrt det hela redan när jag slog mitt huvud i sned taket när vi klev i.. Ett tydligt tecken på att jag redan då var för slut. Tappar liksom kroppskontrollen när jag passerat gränsen för vad min kropp klarar.

Nu har vi just vaknat från en sov stund i soffan respektive spjälsängen. Vi har väl återhämtat oss en smula men jag har också nu insett att jag måste ha gästats av den där smått galna personligheten igen. När allt herr Vett och fru Logik gått på villovägar..

Det är nog så att hela denna vecka egentligen borde göras om lite... Suck. Försöka varva ner aktivitetsnivån efter semestern är inte lätt. Speciellt inte när man önskar mer än allt annat att man ska orka vara mamma ledig och äntligen få umgås med folk som också är hemma på dagarna! Efter alla år man varit själv.

Nu ska jag ta och klä på min lille plutt! Han var ny badad och påklädd men lyckades så klart att kräkas ner den nya bodyn förut direkt efter badet. Så han fick sova utan kläder då jag absolut inte hade ork att klä på han en ny igen!

Träningsdag

Tisdag idag och det innebär träningsdag. Nu är det tillbaka till rutiner som gäller!

Idag blev det träning hemma då jag kände att det blev för mycket att åka iväg och träna. Kan nästan göra alla övningar hemma så det är okej. Här är det jag använder förutom min egen kropp.

Morgonen efter..

Efter en riktigt dålig natt med spräng huvudvärk och en nacke som ville ramla av, eller i alla fall så ville jag det.. Känner jag mig nu en smula seg.

Den nya tabletten verkade inget alls igår. Fick snarare bara mer och mer ont men det berodde nog inte på den utan snarare på dagens aktivitet.

När klockan visade sex imorse tog jag en av mina vanliga tabletter. Hade då gått så pass lång tid att jag kunde ta dem. Så nu ligger jag tyvärr lite allt för groggy i sängen för att tycka det är roligt att gå upp med en glad och klar vaken bebis. Min kropp och jag skulle gärna sova några timmar till..

Första dagen

Lycka!

Att få vara med om en sån underbar dag som denna så smärtfri är ren och himmelsk lycka!

Dagen har bara svept förbi med en parvel som verkar ha hittat tillbaka till sina rutiner. Vilket innebär att jag inte behövt bära så mycket eller vyssja (hur stavas det?!?) honom till sömns. Vi har varit hos en av mammorna i föräldra gruppen på lunch tillsammans med en till mamma. Att vi bara var vi tre är ovanligt, vi brukar vara många fler. Dock var det alldeles perfekt för mig! Lite lugnare och då har jag lättare att hänga med i samtalen och jag hinner faktiskt, samt orkar vara mig själv! Annars blir jag lätt tystare och mer avvaktande än vad jag egentligen är. Vilket alltid gör mig arg och ledsen! Är man en social typ vill man orka vara social också!!

Hur som helst kände jag mig så lycklig när jag kom hem! Att jag sen hade svårt att varva ner, var på g att hm.. städa hela huset.. Ja det är ju sånna konstiga ideer jag får för mig när jag är över trött. Tur var så hann jag "bara" slänga in en tvätt innan den lilla logiken dök upp och jag insåg; "Hur tusan ska jag orka och klara av att städa hela huset när jag , 1 inte städat i princip något alls sen parvel kom, och 2 när jag redan Innan parvel kom fick väldig ökad värk av att städa...."

Nu ligger jag här, i soffan. Just tagit en av de nya tabletterna, muskelavslappnande. Hoppas på att den ska hjälpa något nu i alla fall! Försöker varva ner, ligger dock och funderar emellanåt på att gå ut och plocka hallon... Hm!!! Ibland blir man ju bara knäpp på sig själv.. Men tjae, jag har ju börjat känna den där andra sidan av min lilla personlighet... Den som vi kan kalla knasen!

Spännande att se hur dag nr två blir! Träningsdag är det. M ska komma hem tidigare från jobbet. Första gången det också. Eller ja, i alla fall första gången det är planerat! Hehe.. Innan har han ju "bara" fått komma hem akut när min kropp lagt av...

Nej nu måste jag sluta..... Dags att varva ner!!

Fick en fråga vilka tabletter jag äter. Svarar på det imorgon då jag har huvudet med mig igen :)

Vardag imorgon

Morrade igår, morrar nog lite idag också. Känner att jag är inne i en period av lite argsinthet nu.. Har haft ett par jobbiga dagar med sån envis värk och en hemsk huvudvärk som bara vägrar ge sig. Så när jag går runt och drömmer om att orka ta mig ut på en promenad, en lång! Ja då blir jag lite arg när min kropp ska vara så förbaskat envis.

Fick nya tabletter att testa, när jag var på VC. Paraflex, en typ av muskelavslappnande sort. Har bara testat två av dem än så länge i och med att vi varit på Åland och semestrat en vecka. Dock kände jag inte den minsta effekt av dem två jag provat, men ska testa igen. Känner att jag verkligen inte vill gå och knapra Citodon hela dagarna... Vill för den delen inte ens äta några andra tabletter heller. Jag får sån ångest, det känns som att det är rent gift jag stoppar i mig varje gång. Som om man förtvinar på insidan av alla pulveriserade tillsatser.. Huu! Har jag väl svalt tabletten kommer ångesten direkt och jag vill helst, (ja pinsamt ärligt...) gå och kräkas upp den direkt. Tur nog har jag aldrig gjort det, för jag vet ju varför jag tog tabletten och har jag väl tagit den. Ja då vill jag verkligen bara få nått som dämpar värken lite.

Som sagt så är M´s semester slut nu. Söndag idag och imorgon kommer vardagen tillbaka. Åh, så blandade känslor det är!! Vi har haft en underbar tid och jag har mått aningens bättre så jag inte behövt äta lika mycket smärtstillande, inte varit lika ledsen, inte varit lika utpumpad osv. Samtidigt har jag levt över mina resurser i fyra veckor och nu har jag nog börjat slappna av en smula.. För nu vet jag att det här med sena kvällar och alla aktiviteter på dagarna kommer lugna ner sig en smula. Vilket innebär att jag kan återgå till mina små rutiner och doseringar. Är det kanske därför jag har mera ont just nu? För att jag slappnar av lite och vågar känna efter.. Vet att det inte "förväntas" göras massa saker hela tiden längre?

Hur som helst så är det vardag igen i morgon och då kanske bloggen kommer få lite liv igen.
Jag har som sagt levt över mina resurser ett tag och att blogga då har inte funnits med på planeringen.

Min träning som jag levt stenhårt för innan semestern fick sig, som nästan väntat, en törn under ledigheten. Arg på mig själv är jag, men det kan vi sluta upp med att vara för det är bara onödigt att vara arg ju! Eller hur? Igår började nya rutiner och jag kämpade på och tränade ordentligt här hemma. Jag har inte satt som krav på mig själv att träna varannan dag men OM jag fixar det har jag en önskan att försöka åtminstone. Så om kroppen är hyfsat okej senare idag blir det träning! Annars blir det som standard med tisdagar och torsdagar igen.

Morr morr morr!!! På min kropp!! Just nu skulle jag vilja kasta den åt skogen!! Och sen gå åt ett annat håll!!!

( försöker döva min frustration med att morra lite här.. )

Dags för vardag igen

Så var semestern slut för denna sommar... Frågan är bara om det var någon sommar?!

Det är underbart när M är ledig men i slutet är jag alltid lika sliten. Efter allt skoj vi gjort och alla sena kvällar och all försvunnen dosering känns det i kroppen.

Så med blandade känslor ser jag fram emot måndag och vardagen igen. Har en semester bortskämd parvel här så blir spännande att se hur det kommer gå att vara ensam med ett numera uppmärksamhets troll.. Oouh..!

En timme senare. Öm, trött och en liten suck..

När läkaren på vårdcentralen, som var super trevlig, själv säger att "dom" (försäkringskassan) inte brukar väga deras intyg lika starkt som ändra läkares... Ja då känns det ju en smula tungt.

Varför ska en läkares ord på vårdcentralen betyda mindre än en överläkare på sjukhuset? Speciellt när man haft samma skada och symptom i tio år... När man bara vill vara snäll själv mot systemet och låta andra "nya" skadade personer få min gamla tid hos överläkaren!!!! Åå suck säger jag bara....

Hem och fixa lite mail och kopiera upp flera intyg till nya läkarn från den gamla. Sen semester igen!!!

Vårdccentralen

Semestertider..

Och på väg mot vårdcentralen för att träffa en ny läkare. Dags för nya intyg för att igen söka ny aktivitetsersättning inför 2013. Har länge haft samma läkare, överläkaren på Rehab.medicinska kliniken på USÖ (sjukhuset) och han känner mig så väl nu. Tyvärr kan man ju inte alltid vara kvar där..

Så nu ska jag gå in här och sätta mig och förklara min livshistoria! Å hoppas på att läkarn förstår mig och min kropp!

Sen!! Blir det semester igen! :)

En liten promenad..

Har just lagt mig i soffan efter en promenad förbi vårdcentralen och en snabbis in på coop. Tycker inte det var mycket gjort men nu ligger man här vimmel kantig och värken bråkar med en som tusan!

Funderar om det blivit sån skillnad bara för att parvel är tyngre och då alltså blir ju barnvagnen också tyngre.. Plus en skötväska och sen på vägen hem jordgubbar, bregott och bananer i korgen under vagnen. Tungt var det i alla fall! Fast i och för sig var det tungt från start så kanske bara är en sån där sämre dag..? Ja inte vet jag och egentligen behöver vi ju inte spekulera. Det är ju som det är!

Nästa vecka får M äntligen semester!! Tjooo vad jag längtar!! Egentligen skulle han ju börjat semestern denna vecka men på grund av strul på jobbet fick han visst jobba lite till. Så jag, parvel å dwayne längtar!!

Till hösten får vi lägga upp en ny planering om hur vi ska lösa tillvaron. Lutar åt att min mamma kommer en dag i veckan och M den andra dagen, eller eventuellt att han bara tar halv dag. På semestern får vi klura lite och se hur det vidareutvecklas för mig. Tyvärr har det ju gått neråt de senaste veckorna men vi kan ju alltid hoppas att det vänder! ( fast man vet ju sanningen... Parvel blir bara tyngre och tyngre... ).

Undra hur vi ska spendera resten av dagen? Vill åka till Ikea en sväng och har sen lite produkter jag ska lämna till en vän ikväll. Ja jag fortsätter med att ligga här i soffan så länge parvel är nöjd i baby gymmet. Sen tar vi en timme i taget! Så vi klarar oss själva ända tills pappa M kommer hem någon gång runt sex tiden hoppas vi!

Mys dag på landet

Just nu sitter jag här på landet hos svärmor och myser i solen. Kaffet och bullen är nyss intagna och lille parvel sover gott i skuggan. Dwayne springer runt på gården och lever loppan med sin kompis Nala. Härliga hund liv på landet! Ja, jag själv har det ganska härligt också.. Skönt med en lite bättre dag!

God morgon!

Lyckades sova rätt bra i natt ändå, ljuvligt!! Känner mig ändå ganska pigg idag. Ja vissa delar av kroppen dvs.

Klockan är nu snart halv tio och efter att jag lyft upp parvel ur sängen och burit ner honom till vardagsrummet och myst en liten stund ihop. Ligger han nu och viftar i babygymmet tills det snart är dags för frukost. Mina armar är redan överkokt spaghetti.. Hallå? Redan!!! Morr..

Ibland blir jag bara så arg på denna kropp! Måste det bara bråkas hela tiden? Jag kunde förr gå och fundera om jag verkligen har en skada eller inte. Trodde att alla människor har det likadant som jag, med värk och svårt att göra vissa saker utan att få mer ont och så. Trodde liksom jag bara var lat och typ inbillade mig.. Ja, vi kan ju säga att tider som denna då inser man bittert att man har en skada helt enkelt. Det går liksom inte att förneka då. Så nu vet vi det! (för stunden tills jag förtränger det lite igen..)

Midsommar helgen var bara bra! Mys hela midsommar dagen hemma med min lilla familj. Vi tog en lång promenad och lekte ute på altanen i skuggan. På kvällen var det grillning hos vänner och mys till sent på natten. Lördagen var vi och hälsade på mina föräldrar och svärisarna som spenderade midsommar i Boo. Alltid mysigt! Och på kvällen avslutade jag det med en tjejkväll (utan barn) med två av mina nära vänner. Så helgen var super men som sagt det tar ju på krafterna med så mycket inbokat.

Nu börjar liten tröttna så nu är det dags för frukost!!

Parvel ligger och spanar på blommorna på altanen! (bilden är från i torsdags)

Idag har varit en tung dag. Är det sviterna efter midsommar helgen som känns än? Eller är det bara så att den extra ökade värken sitter i sen förra veckan än? Eller var det till och med två veckor sen det blev så här.. Jag minns inte. Känner bara hur tungt livet i min kropp är just nu. Önskar det vore lite lättare, bara lite just nu..

Utöver den högre mängden av värk sen parvel kom har de senaste veckorna stigit ytterligare lite. Är det på grund av att han är ännu tyngre nu? Min lilla son.

Tabletter hit och dit. Ibland hjälper dem lite och ibland inte alls. Som nu.

Dags att försöka sova, om det går med denna inferno huvudvärk.

Hemma efter tjejträffen

(Har råkat redigera detta inlägg så tid och datum stämmer inte med det som är angivet...)

Dooh... Över trött och (glatt) överkörd känner jag mig nu. Tur mobil blogg funkar för att ens orka trycka på On knappen på datorn och sätta mig vid ett skrivbord känns övermäktigt just nu.. Ändå bloggar jag! Knäppt va? Fast från mobilen som jag nu lagt mig i soffan med, bland alla kuddar uppfiffade perfekt för min lilla nacke.

Borde vila, eller ska vila, men behöver varva ner lite först. Blogga av mig lite eller bara få tänka igenom vad vi pratade om denna gång. Alltid så intressant och trevligt! För även om det många gånger är tunga och jobbiga saker vi pratar om så är det ändå så lätt! Alla förstår med en blick..

Idag var en ny tjej med. Läskigt blev det nästan när det kändes som om jag satt där.. Fast backa mitt liv några år bara. Det absolut läskigaste var när hon sa en så slående lik mening. Eller ja, faktiskt bokstavligt en mening Jag ofta säger! "Jag kan ju göra allting, men, jag får ju sota för det sen i en eller två dagar.."

Nu! Ska jag försöka vila lite och hoppas på att må bättre sen!

Premiär!!!

Första turen med både barnvagn och hund för mig!! Har varit rätt rädd för att det skulle bli kaos men det går ju! Fast det blir nog inte allt för ofta ändå för min del.. :)

Hur kan man ha sån enorm träningsvärk typ utan att man typ tränat nått?! Imorse när jag gick upp fick jag en smärre chock! Utöver den nu normala högre värken i kroppen har jag också nån extrem träningsvärk! Skumt är det!!

Snart kommer en vän över på lite fika med sin lilla son. Blir mysigt att fördriva tiden med lite trevligt sällskap! Så ligger och slappar i soffan nu och lyssnar på min lilla son som snackar högljutt med de små fiskarna han har över sig där han sitter i sin gunga. Nu dock vaken. Hunden ligger här bredvid oss också, lilla pälsbollen!

Imorgon är det tjejträff på USÖ (sjukhuset) igen. Sist kunde jag inte vara med, det var strax efter att parvel kom till världen. Så jag ser fram emot morgondagen! Är alltid skönt att snacka av sig lite med andra som har samma knasiga hjärna som jag.. ;) För er som inte vet, så är det en tjejgrupp för oss som har lite olika typer av lättare hjärnskador och som är under medelålders. Vi brukar ses några gånger per år i Öppenvårdsteamets lokaler. Det är något som alltid är uppskattat!

Kan inte bestämma mig!!!

Kom bara på en till sak jag tänkt ta upp här..

Ska man eller ska man inte lägga upp bilder på sin lilla son här ? Jag kan inte bestämma mig!! Lägger jag upp en så kan jag lika gärna lägga upp flera sen ju... Daah! Kan verkligen inte bestämma mig!

Riktigt kul kväll igår!

Igår var jag och en vän samt kollega och jobbade lite med Forever. Minns inte om jag skrivit om det här? Min lilla hobby. Jag har tagit det lugnt på sistone med den pga graviditeten och lilla parvel. Så igår var ett stort undantag då vi var iväg till en väns inredningsbutik på en liten kund kväll! Hon hade bjudit in olika företag/"homeparty" försäljare och vi var en av dem. Orkar tyvärr inte skriva så mycket mer om det nu, orkade egentligen inte ens skriva så här mycket... Ville egentligen bara uppdatera er om följande;

Ökade mitt träningspass i tisdags, vilket tyvärr resulterade i mycket mera värk och helt utmattad... Men så var det i början på första träningspasset också så jag tänker det är bara att kämpa på! Det måste ju bli bättre även den här gången?! Men aj..

Så de senaste dagarna har jag mått ännu sämre och igår fick jag avboka träningen. Hade jag inte haft kund kvällen inbokad hade jag nog gjort ett försök att träna. Jag ville verkligen träna!! Rätt ovanligt för mig att vara så taggad på att göra mina sjukgymnastiks övningar! Jag brukar tröttna allt för fort och sakna den gamla goda tiden när innebandy, step up, spinning och kick boxning bla utgjorde träningspassen.

Idag är jag i och för sig glad att jag inte tränade igår... För fy vad ont det gör idag..! :/ Jag brukar inte vara den som gnäller så mycket men sen parvel kom tycker jag nog jag blivit aningens mera gnällig. Inte bra! Men nu vill jag gnälla.. Idag vill jag klaga... Fast idag vet jag också att jag helt får skylla mig själv!! Jag hade riktigt kul igår kväll men tjae.. Idag är det inte riktigt lika kul..

Om några timmar kommer mamma och hjälper mig med hus, hem och liten. Fantastiskt! Jag räknar bara ner.. Parvel får så länge sitta i nöd gungan här hemma en stund till. Det är en batteri driven liten gunga han somnar i om man sätter honom där. Kan ta bild sen.. Den är min bästa vän och räddare i nöden när min kropp inte alls orkar. Tack och lov är det inte så ofta jag måste sätta honom i den. Det är verkligen bara i akuta fall. Stackarn sover ju oftast så gott i den att han lätt kan sitta (halv sitter) i den i en och en halv timma. Jag får lite ångest då, eller väldigt mycket ångest..

Ikväll ska älskling på sommar fest med jobbet så jag blir själv. Känns bättre nu när mamma kommer ett tag på dagen. Då kanske jag börjar må lite bättre! En vän hade som förslag med mys kväll med våra små kids och tacos då hennes man också är borta. Det lät super mysigt men jag har sagt att vi får se närmare kvällen hur jag mår!

Kram på er söta vänner och ha en underbar fredag!

Sömnbrist

Groggy är jag än. Kroppen är helt matt. Jag lyckades inte somna i natt, kanske efter klockan två eller tre kunde jag sova lite.

När älskling gick upp för att gå till jobbet imorse vaknade jag och mådde pyton. Så han fick vara kvar hemma några timmar tills jag runt halv elva lyckades ta mig upp. Han åkte sen till jobbet, och jag hoppas det inte blir kaos för honom nu.. :( parvel sov just då så jag har legat däckad i soffan en stund till. Nu börjar dock liten prata för fullt i vagnen så jag ska ta och testa min kropp och gå ner och lyfta upp honom.. Ge mig ork! Idag är jag sliten.

Endast Petra är vaken...

Efter två och en halv timme av näääästan somna, har jag nu gett upp! Traskat ner och sitter och äter lite fil.. Kroppen är helt groggy av smärtstillande och sängen kändes som bomull! Så skönt och avslappnat att jag inte ens vred mig av och an av värk men ändå kunde jag inte somna...

Så nu äter jag lite fil och hoppas att John Blund börjar närma sig mitt hus! Hur ska man annars orka morgon dagen?

Måndag då

Ännu en sån här liten mys stund för mig själv med kaffe koppen!

Parvel somnade för en stund sen och jag kröp ner i soffan jag med och slocknade en stund. Sen väcktes jag dock en stund senare av att liten gnydde men efter lite omstoppning och gos med snutten somnade han om. Inte jag dock.. Fast jag känner att den vilo stunden jag fick räckte ganska gott för att hålla mitt mående på en ganska jämn nivå än. Kände faktiskt, att även om jag var/är trött så var jag mer sugen på att få lite egen tid i lugn och ro. Så som nu, med en kopp kaffe, uppkrupen i soffan med lilla datorn i knät. Det är ganska mysigt!

Passar på att äntligen läsa lite efterlängtade bloggar och sipprar på mitt kaffe. Jag har ju några egna bloggar jag följer men tiden att hinna läsa dem nu är inte lika stor som förut, vilket jag saknar mycket. Meeen jag överlever!

Fredagen var en tuff dag men det blev en mysig kväll när älsklingen kommit hem. Vi grillade och myste i vår lilla familj! Det är inte så ofta ändå som vi bara är hemma själva vi. Alltid är det något känns det som. Fast det kanske inte är så mycket men eftersom min mor är här två dagar i veckan och ibland kommer svärmor och sen med helgernas aktiviteter så blir det rätt fullt upp.

Det blir lite för ofta så tokigt att jag är för slut hela tiden och då har jag så fruktansvärt svårt att varva ner och bara ta det lugnt. Även om jag är helt överkörd så kan jag fortstätta greja och gå med på att hitta på saker fast jag egentligen inte orkar. Hjärnan hinner liksom inte med själv så jag säger Ja innan jag ens hunnit tänka. Tänka hinner jag oftast inte sen heller för dagarna går ju som sagt i ett...

Det börjar dock äntligen, (en liten tår faller..) kännas bättre om dagarna. Kvällarna börjar också bli lättare. Jag är inte lika ledsen längre, vilket jag tyckte var fruktansvärt jobbigt förut. Jag var ledsen för jag hade så galet ont, var så galet slut och så galet mörbultad. Varje timme var en kamp för överlevnad kändes det som. Herregud, första dagarna hemma från bb kunde jag inte ens sitta i soffan för jag orkade inte hålla upp huvudet... Det hugger på insidan när jag försöker tänka efter och minnas. Min kropp har nog förträngt en hel del. Så på samma gång kan jag nu i och för sig, bli ledsen, men då ledsen över att jag inte minns parvel från de veckorna. DET gör fruktansvärt ont i själen för jag minns honom inte alls. Jag minns inte de veckor jag förtvivlat försökte amma, de nätter jag försökte sova, de dagar jag försökte känna att det var underbart allting! Nej jag minns knappt ingenting... På gott och ont.

Nu är jag oftast glad om kvällarna igen, det är underbart! Det som gjort störst skillnad är att jag får mera sömn. Vilket är att jämföra med att få syre.. Så extremt livsviktigt är min sömn, utan den funkar inte min kropp. Hjärnan lägger av helt och känslobergochdalbanan drar igång.

Liten sover gott om nätterna och min helt underbara man tar honom när han vaknar på morgonkvisten. Han matar honom och gör det som behöver göras då och sedan stoppar han om liten igen som för det mesta sover någon timma till. Allt detta medan jag får sova ! Hur underbart är det inte? Jag hade aldrig klarat detta med att få barn om jag inte hade haft min M vid min sida. (OCH mina föräldrar!!!!!) Kanske var det detta jag visste när jag för första gången träffade honom för tio år sen.... Den känslan jag fick då, som jag aldrig någonsin fått av någon annan..

Nu blev jag visst nostalgisk... Hihi.. Kan ju skriva stora kärleks förklaringar här men jag tror inte ens han läser bloggen.... Hehe..

Idag är jag själv hemma hela dagen och M ska troligtvis jobba över. Jag har kollat upp lite när nöd föräldrar slutar sina jobb så att jag i alla fall vet när jag kan ringa någon OM det skulle krisa med min ork. Fast just nu känner jag mig hoppfull och tycker att livet hemma är rätt kul och mysigt!!

Men nu ska jag sluta och ta och läsa vidare på andra favorit bloggar! Kram på er där ute!

Räknar ner

Snart somnar parvel för en liten snooze stund. Hunden ligger på mattan här nedanför och vilar lite också, eller egentligen ligger han nog där lite uttråkad också.. Jag bäddade just ner mig i soffan själv och hoppas på att få vila lite med.

Idag är en väldigt tung dag. Redan klockan nio imorse var mina armar helt kaputt. De blir som överkokt spaghetti med eget liv! Då vill man inte vara ensam och bära på ett barn.. Då kan man nästan inte bära heller! Värken finns ju också där, bråkar med en och armarna skakar på insidan. Fick vila en liten stund på fm så det var skönt. Satt ute i solen och bara njöt.

Tyvärr hjälpte det föga för att återfå kraft i armarna. Nu ligger jag här helt utslagen. Huvudvärken börjar nå max gräns.. Orkar inte blogga mer men vill skriva färdigt. Får sudda hela tiden för händerna trycker inte riktigt på de knappar jag tänkt.. Värken i nacken börjar också nå max gränsen. Har ont i magen och mår lite illa så snart får det bli några tabletter i alla fall. Vill inte!

Vill inte ta tabletter... Men vet inte vad jag annars ska göra.. Räknar ner till M kommer hem! Då är det i alla fall fredag!!! Kanske kan vi grilla något gott och mysa i vår lilla familj! Jag kan gråta mig lycklig att jag i alla fall har helt underbara människor runt mig. Både familjer och vänner. Det gör mycket!!

Och att "blogga av mig" lite nu och då... ;)