onsdag 30 augusti 2017

Hej igen?

Jag har så mycket känslor i omlopp. Det är så mycket som hänt, IGEN, alltid är det så när man börjar ett nytt inlägg här. Känner mig rätt fånig som sitter och skriver till mig själv igen. Ännu ett Hallå bloggen, I´m back! Nu looovar jag att bli bättre på att uppdatera...  Jo tack vi får väl se hur det går med det.

Vart ska jag börja? Hur kan jag få er att förstå?

Jag startade ju den här bloggen för många många år sen när livet, återigen, var extra stormigt.
Då stormade det nog mer än nu. Jag var så osäker på allt, så djupt deprimerad och utan livslust. Kände mig vilsen, bortglömd, värdelös, allt var bara svart och tungt. Tills den dagen jag valde att ta mig upp. Kämpa kämpa kämpa ! Det var en resa i sig.

Sen var det en resa med smärthanteringskursen på rehabmedicinska smärtkliniken.
Sen var det en resa med den neuropsykologiska utredningen.
Sen var det en resa att bli hänvisad till genom åren en rad olika företag som arbetsförmedlingen/försäkringskassan slussade ut mig till. Vissa bra vissa mindre bra.
Funderar på att göra en seriös djupdykning bak i arkiven och minnet och rada upp allt jag gjort..

Och alla dessa oändligt många långa och ensamma veckor, månader år, som man bara varit hemma.

Och alla dessa andra "aktiveringsplatser" jag varit på, alla utredningar, all rehab, alla kurser, alla möten. Ja herregud alla dessa förbaskade möten med myndigheter!
Sen var det den fruktansvärt tuffa resan med egen advokat och försäkringsbolags tvist i ersättningsfrågan. You don´t even wanna go there ....

Det är ett jobb att vara sjuk, du måste vara frisk för att orka det.

Jag har arbetstränat nu. Sista dagen var idag. Det har varit en resa i sig. Jag trodde jag sett och varit med om det mesta redan men återigen lyckas myndigheter slå undan benen för en när man tror sig stå stadigt och att vi går mot samma håll. Så var inte fallet, de sparkade mig bakifrån på smalbenen och sprang därifrån innan jag hann vända mig om och fråga vem det var. 

Jag kommer skriva mer om vad som hänt men idag sitter jag här och tittar på blomman och chokladen som jag fick av min handledare på Humana. Det är med så blandade känslor. Det har varit så rörigt och det har kostat mig så mycket. Jag måste återhämta mig lite först.


PS. Ska försöka lägga in lite mera bilder också, kanske kan vara kul. Måste bara lära mig hur man gör :)