Är nu ett halvår!! Firades igår på hans dag med tårta och lite paket! Första kalaset för vår lilla parvel. Helt galet! Fattar fortfarande ingenting..
Första veckorna var ju mardröms kaos så det är med blandade känslor man ser tillbaka. Det tog mig fem månader att börja känna lite av den där lyckan, värmen och kärleken. Allt är inte underbart för alla och allt är inte himla likt med att få barn. Så många säger dock det men undra hur många det är som egentligen inte säger det?!
Kroppen protesterar vilt nu. Inte sovit ordentligt alls, kroppen bara värker. Parvel är tung och alla lyft ger mig rejäla doser värk. Sen vill man gosa lite också så man bär ändå ibland.. För JAG vill men inte min kropp.. Morr!!
Annzi - jag har precis som du rekommenderade en lättare vagn också. En liten paraply vagn som jag använder när vi bara ska springa lite mellan typ affärer och bil. Har haft den en tid men det tog ett tag innan jag upptäckte det uppenbara.. Att jag faktiskt kan ha den även om jag bara ska hem till någon! Konstigt nog så tänkte jag inte på det då. Så sist jag var iväg tog jag chiccon (paraplyvagnen) och det gick ju rätt bra! Då det är bara testa igen! Ibland behöver man ju den stora vagnen ändå men det är bara att prova sig fram!
Dags att sluta..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar