Har nyss kommit in från en promenad med Zimba i skogen. Även om det är segt ibland att ta sig ut, speciellt när det är kallt, så är det ett ganska bra sätt att tvinga igång kroppen. Fast ibland blir det tyvärr också så att soffan är det enda som gäller när man kommer tillbaka. Det beror på hur kroppen reagerar av promenaden. Ibland blir den sur och ibland blir den väl mera neutral. Det känns alltid när jag varit ute och promenrat, jag kan lätt bli lite yr och illamående men det brukar avta om jag får vila lite efteråt.
Nu ska jag strax göra mig klar och sen ska jag och min följeslagare, hunden, åka till veterinären och gosa med sköterskan Helen. Hon är så ur gullig med Zimba så vi kan inte annat än älska henne! Sist vi kom dit och satt i väntrummet bland alla andra människor och djur så kom hon förbi och sa hej, Zimba kastade sig direkt på golvet, halvt liggandes på sidan och lyfte upp benet för att bli kliad på magen. Hela hans blick sa "Klia mig! Kila mig Helen!". Så förhoppningsvis blir det lika trevligt idag även fast han ska få en spruta men det brukar han inte alls bry sig om. Han sitter så snällt stilla och tycker att vi kan gosa lite mer med honom. Underbara hund!
Efter det ska jag förbi huset tror jag och lämna djuret där hos husse som är ledig onsdag, torsdag och fredag för att fixa i huset. Sen ska jag lämna in bilen på Ryds bilglas i Bettorp så ska de äntligen fixa ett stort stenskott! Efter det om jag orkar ska jag följa med M och välja ut en blandare till köket och till badrummet så röris kan koppla ihop allt! Det tickar frammåt... =)
Nu ska jag byta om och borsta håret!
Och mamsi, de allra flesta gångerna vet jag inte själv vart jag får min styrka ifrån. Den kommer väl kanske ur all ilska och förtvivlan.. ?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar