Kalla fingrar

Jag längtar så mycket tills jag äntligen ska börja packa ner allt här hemma och flytta till vårat nya hus i Lillån!! Jag längtar väl egentligen inte efter att packa ner allt, det är ju en hel del men när jag väl står och packar, ja då vet jag att jag snart verkligen ska flytta. Nu är det så svårt att ta på det, att förstå att det är sant eftersom jag inte vet när flytten exakt blir än. Därför längtar jag nog så mycket efter att få packa ner allt! Då är vi äntligen på gång!

Imorse lämnade jag det sista provet på VC så nu får vi se när jag får svar. Om jag har något som jag inte borde ha i kroppen eller saknar vissa vitaminer eller mineraler eller liknande. Eller om det helt enkelt bara är så att jag är totalt utmattad och därför får alla dessa symptom. Läkaren hade ingen direkt förklaring när jag var där men antingen så var det väl brist på något, eller ren utmattning på grund av påfrestingen av att bli utförsäkrad och att leva med markservicen hemma själv. Mina symptom passade också in på diagnosen kronisk trötthets syndrom men! Det är ju alldeles för tidigt att säga om fallet skulle vara så och det tror jag dock inte på själv heller. Det är nog bara min kropp som protesterar av alla ansträngningar.

Jag har fått mera brev på posten från Arbetsförmedlingen. Tack och lov så ringde min handläggare upp idag efter jag mailat igen igår och skrivit att det började närma sig det akuta skedet med att få ett svar snart. Fast jag hade bokstavligen talat bett honom att maila svar och INTE ringa då jag har svårt att hålla koll på allt som sägs över telefon nu när det är så himmelens mycket och bara krångel. Han ringde dock.. Gick väl ann men jag minns inte mycket av vad vi sade och jag har fortfarande frågor kvar nu men en del fick jag svar på.

Bland annat skulle jag tydligen inte vara mer på Iris Hadar nu, min tid där var slut förra veckan men det hade jag ingen aning om då ingen berättat det för mig. Gissade det väl själv när jag fick brev med nya datum på som redan börjat gälla. Jag har dock fortfarande inte skrivit under dem för jag känner att jag inte vill ha med arbetförmedlingen att göra just nu. Men tyvärr verkar jag inte ha något större val!

Mina dagar har nu gått, alltså de dagar som jag varit tvungen att vara utförsäkrad i så att jag sedan skulle ha rätt till ny sjukersättning/sjukpenning. Jag lär mig aldrig vad som är vad av dessa två ersättningar!! Så därför skriver jag oftast båda då jag inte vet vilken jag har haft eller bör söka.

Så egentligen skulle jag kunna bli sjukskriven nu igen och jag har ett nytt läkarintyg som ligger här hemma underskivet och klart men jag måste tydligen låta handläggaren på AMS göra färdig sin så kallade utredning först. Det kan jag väl förstå men det är ju ingen som berättar detta för mig! Allt får man upptäcka själv. Jag vet inte om jag måste skriva under de papper jag fått för att han ska kunna göra färdigt sitt ärende om mig men jag vill inte skriva under dem för de sträcker sig ända till juni.. Jag fattar noll av detta och jag misstänker att det verkar väldigt rörigt och svårt att hänga med över bloggen? Men det är så här det ligger till, det är så här fruktansvärt krångligt det är och har varit i några månader.

Orken rent fysiskt är ju väldigt begränsad i och med min skada. Orken rent psykiskt är också väldigt begränsad i och med min skada. Jag har så himla lite energi och kraft och det räcker inte alls till! Det är så enormt frustrerande och förlamande att ständigt känna sig ur pumpad, överkörd, fall färdig och så enormt rastlös samtidigt.

Jag har ett helt hus jag skulle vilja vara med och renovera. Jag orkar inte ens vara där. Jag har ett hem jag skulle vilja sköta, en hund att stimulera, handla mat och laga mat. Jag orkar inte något av det men jag gör det pö om pö i alla fall för livet måste fungera.

Jag känner mig konstant yr och svag men man försöker hänga med så gott man kan. Det kanske inte heller syns på mig hur kämpigt allting är. Skulle jag sluta duscha och göra mig fin kanske det skulle vara lättare men man måste ju ta hand om sig själv för att orka också. Jag tycker om att ha fina kläder och sminka mig lite grann fast många gånger funderar jag på om det skulle underlätta att komma klädd i mjukisbyxor och smutsigt hår till möten. Skulle det ändra deras syn på mig då?

Jag längtar efter våren som sakta smyger sig på. Idag såg jag en tussilago när jag var ute med Zimba. Jag stannade upp och log, nu är det äntligen vår!!