onsdag 15 september 2010

Varför kan inte de som bestämmer alla sjukregler, bestämma en sak som jag vet att så många önskar..

Varför kan det inte få finnas en myndighet eller instans som är till för endast handläggning av oss sjuka eller skadade?

En plats dit man kommer som skadad/sjuk med sitt läkarintyg i handen och ber om hjälp. Där du får en personlig handläggare som sedan tillsammans med Dig reder ut ditt fall. Vem du ska vända dig till om du har ett diskbråck som behöver behandlas. Vem som är ansvarig för att ge dig ersättning. Vem som kan hjälpa dig med personliga hjälpmedel osv.

Ett ställe där du får en kontakt som sedan kommer att följa dig genom hela din sjukdomstid. Från start till målet som så pass återställd som det går! En handläggare som kan sköta ALL kontakt med försäkringskassans handläggare, arbetsförmedlingen, praktikplatser, sjukgymnaster, arbetsterapuefter, försäkringsbolag och arbetsgivare med flera. Någon som kan dra det tunga strået till stacken med allt papper jobb och alla undersökningar om rätt till ditten och datten. Så att DU som skadad kan lägga all den fjuttiga energin och kraften DU har på att bli FRISK. INGET annat!

Varför kan det inte vara så??

(Mamma är säkert inte förvånad att jag skriver ett sådant inlägg nu.. men..)

Det är så mycket saker som tar upp min lilla kraft att jag helt glömmer bort mig själv. Det finns ingen som helst energi till att tänka på mig själv kvar. För allt går åt till stressen över tillvaron och frågorna om hösten och nästa år. Det snurrar bara runt runt runt och jag har svårt att andas igen. Det är så där kvävande och jag blir helt yr.

Om jag ändå hade haft en personlig handläggare som visste allt, och hade koll på alla dessa regler och ändringar så skulle man kunna andas ut lite. Tror jag i alla fall.


Samtidigt som denna storm rasar så känns det som att regnet lyckas piska sig in på andra ställen också. Eller så är det bara jag som hamnat i en negativ syn och bara ser de saker jag vill se.. Jag vet inte.. men de flesta av mina växter här hemma har börjat vissna ihop. Misstänker att det kan bero på en säck dålig jord jag hade fått... Mitt hår är inte så som jag ville att det skulle vara efter ett besök hos frisören... Min hy har hamnat i en tonårsperiod och gör egna uppror... Bilen måste in på service... Datorn och modemet lyckas alltid krångla när jag väl sitter här, inte när M sitter här... Jaa, vad är det mer..?

Ett dussin till med saker som har falerat eller så men visst är det så att olyckor sällan kommer ensamma? Så jag räknar kallt med att efter denna pärs så ska jag ha haft mitt för en stund.

Så jag vet att jag gnäller och klagar och måtte låta som en riktigt sur kärring men just nu är jag tyvärr en smula sur. Så vi får hoppas att eftermiddagen skiner upp då smärtisarna kommer! Dom kan nog ha en eller flera historier på lager som knäcker mina. Tillsammans kan vi skratta åt det och le men det är endast med dem jag kan göra det. Med någon annan blir det fel, någon som inte varit i våran sits.

1 kommentar:

Annsi sa...

Alla borde ha en personlig assistent vad gäller myndigheter och pappersjobb.. man blir totalvirrig i kolan.

När det är som värst vill man bara gråta och låta någon annan ta hand om allt.. som ett litet barn.

*många kramar från andra sidan djungeln.. nu har mitt värsta trassel fixat sig, men har varit i ett jedra trassel förr*

Hold on to what you believe in
Kram Kram igen