En bra start på dagen!

Vaknade innan väckarklockan ringde ( det gör jag alltid men idag vaknade jag extra tidigt..) drog upp rullgardinen och kröp tillbaka ner i sängen. Tung som bly är jag då och det är det bästa som finns att krypa ner i sängen igen och låta sol ljuset väcka mina små trötta ögon. Sen masar man sig upp, sticker ner fötterna i den mjuka och lena heltäckningsmattan. På med morgonrocken och mys tofflorna. Ut i hallen där Zimba segt sträcker ut sig i full längd och gäspar medan han ålar ner sig för soffan. Han lunkar alltid fram och ramlar ihop i en hög på mina fötter och vill bli morgon gosad. Så där, precis ett steg utanför sovrumsdörren, hälsar vi alltid varandra god morgon, jag och han. Sen går vi ner tillsammans och jag äter frukost medans han ligger och halvsover på någon matta någonstans. Sen är det hans frukost stund och efter det borstar jag tänderna medan han tittar på och väntar på den magiska signalen.

Signalen som betyder att "Nu ska vi gå ut!", den prasslar igång när jag tar fram mina bruna, nu mera lite vitfläckiga av målarfärg, byxor. Då vet han att det är dags!

Så var det även idag och solen sken så våran morgon promenad värmde gott! För både honom och mig. Nu ska jag ta och byta om från mina slitna promenad byxor till något lite mera stilrent för att sedan såsmåningom åka in mot staden.