måndag 6 september 2010

Så mycket roligt...

Det händer så mycket roligt nu för tiden som man så gärna vill vara med på! Det är så himla svårt att tacka nej eller avstå för att jag borde vara hemma och vila. Eller bara vara hemma och helt enkelt göra något annat som inte tar lika mycket kraft och energi som att ja.. gå på kräftskiva, ha tjejkvällar eller hänga med på släktmiddagar ( ja det har varit lite av varje på sistone..).

Man vill ju så gärna vara med och när jag väl har järnet i elden är det svårt att få det att svalna. Jag ångar bara på tills elden helt enkelt har slocknat helt. Att det ska vara så fruktansvärt svårt att avstå från saker även fast jag känner hur trött jag är. Fast... *funderar* det är kanske detta som är livet ändå?

Jag har lärt mig så oehört mycket på denna resa, resan som nog aldrig tar slut. Kanske kommer jag alltid att känna så här? Så kanske är lika bra att sluta fundera på det och acceptera det som det är. Att det är så här det kommer att kännas. Att jag vid varje förfrågan om något evenemang tänker tanken "jag borde nog inte men...".

Kanske är det så det är och kommer nu att vara. Då må det vara så men det är onekeligen väldigt svårt att veta om det är rätt eller fel.


Veckorna bara flyger förbi och jag blir så stressad av det!! Det har varit fullt upp varenda helg nu ett tag och de kommande är också bokade redan. Förra veckan var too much och min kropp sa som bekant direkt ifrån genom att bli krasslig. Så därför avbokade jag akupunkturen men eftersom stressen redan hade infunnit sig på söndags eftermiddagen, över den nalkande veckans alla möten, spelade det ingen roll att jag avbokade möten sen. Skadan var redan skedd. Nått jag lärt mig igen!

Så nu kanske jag har brännt mig tillräckligt många gånger för att vid nästa gång veta att jag INTE kan, bör eller ska boka in en full vecka. Det GÅR bara inte för min kropp. Kanske därför jag är hemma? (Ibland glömmer man hur lite man klarar... och det svider lika hårt varje gång jag blir påminnd om det.. när kroppen strejkar..).

Nu ska jag försöka varva ner efter en kväll med taco mys med gamla högstadie vänner!


Imorgon är en ny dag med två möten inbokade. Tyvärr lite för tajt men ibland kan man inte styra över andras scheman.

11.15 St. Lukas - Jag ska för första gången gå igenom själva olyckan i den noggrannaste minnesbild jag kan frammana. Försöka se och minnas detaljer jag inte visste om att min hjärna och framför allt kropp lagrat. Jag har en del katastrof tankar som bråkar med mig och vad det är får jag berätta om i nästa inlägg..

12.30 Akupunktur

Nu blir det nervarvning med släckta lampor, mys tofflor och eventuellt en kopp kvällsro Te.

1 kommentar:

Sara sa...

Tack för igår vännen!! Glöm nu inte att ta hand om dig. Du brukar ju säga åt mig att lyssna på min kropp. Och du man får säga nej, vi tycker om dig i alla fall (vem skulle inte kunna tycka om dig Petra) Ta hand om dig nu vännen.. Jag finns alltid här!! Puss Sara