Redan tisdag!

Hade tänkt blogga igår och berätta om arbetsträningen och helgen men ack så trött jag var.

Igår hade jag en helt ledig dag och det var hur skönt som helst. Välbehövligt skulle jag också säga! Jag passade på att sova lite längre, äta frukost i den takt jag kände för. Sega mig ut på en lagom morgon promenad och sedan flöt dagen på i samma tempo. Jag hade lite mys stund för mig själv när jag pysslade ihop en liten höst dekoration till ytterdörren. Så här blev den..



Det är ganska påfrestande att göra sånna här saker men jag tycker det är så roligt! Så för själen och sinnet är det bara bra. Jag passade dock på att sprida ut mitt pyssel på över hela dagen så det gick rätt bra.

Effektiv som man måste vara så mailade jag lite där emellan. Bland annat fram och tillbaka med advokaten och försäkringskassan m.m.


Arbetsträningen eller praktiken i fredags gick bra! Jag lyckades intala min kropp att det bara var roligt att gå dit så jag var inte speciellt nervös. Vilket var super skönt! Sen att alla var så himla trevliga gjorde ju saken ännu bättre. Jag var där i två timmar, mellan tio och tolv. Effektiv tid vet jag inte för jag tog rätt många pauser och satt och viftade på fötterna och spanade runt.

Jag skulle sortera en del papper och första momentet gick bra. Det var enkelt men sen.. när jag skulle sortera in en del av alla dessa papper i pärmar. Ja då blev det genast svårare. För jag skulle sortera in dem efter siffror. Tex 18217982, och 18823742.... Ja just.

Det är svårt att växla uppmärksamheten mellan två saker så snabbt och mycket. Jag var dels tvungen att ha koll på papprena som satt i pärmen och dels de jag redan hade sorterat ut på bordet. Livrädd som jag är för att göra fel, i alla fall när det gäller att sortera in papper i fel pärm.. , så var jag över noggrann vilket resulterade i en skyffel rejäl huvudvärk. Nackvärken stegrade också under timmarna där. Jag satt mest och tittade neråt vilket inte är en höjdare. Jag tänker dock att detta var första gången jag var där och en hel del av mina känningar kan nog bero på nervositet och annat sådant. Hur som helst så var det en glad person som cyklade därifrån runt tjugo i tolv en fredags förmiddag. Jag log.

Att jag sen det första jag gjorde när jag kom hem var att lägga mig i soffan och sova en stund. Ja, det känns liksom helt okej! Ni ska dock veta att det var en rätt slut Petra som däckade där. Jag längtar dock till fredag igen..

Nu måste jag ta och göra mig färdig för mitt samtal på St.Lukas.

Efter det ska pappa och jag åka och köpa det sista som saknas för att få vårat staket runt gården färdigt!! Jiiiippiiieee!!! Jag är SÅ glad att vi snart kan ha Zimbis lös i trädgården!


Och.. PS. Allt med f.bolag och advokaten är kvävande och jag orkar inte skriva om det nu. Det kommer nämnas så småningom. När jag har ork till att ta in det själv. Just nu förnekar jag det mest... I brist på ork och i överflöd av ledsamhet.

I medicinernas värld

Just nu sitter jag och känner mig rätt groggy. Värken är elak nu när hösten stormar fram. Jag glömmer varje år hur mycket det påverkar mig. Även fast jag helst vill leva utan att ta piller så tackar jag Gud för att dom finns ibland.

Jag hade tänkt berätta igår om mina två timmar på arbetsträningen men det hann jag visst inte med. Nu känner jag mig tyvärr för snurrig i kolan för att ge det en värdig chans. Så det får bli en annan dag. Dock snart för jag vill gärna berätta!

Igår kväll var det familjemys på Manillagatan med en riktig skaldjursafton! Jag älskar att äta skaldjur med min familj för vi är alla fyra lika förtjusta i det! Så tusen tusen tack mor och far för en riktigt urmysig kväll! Jag hade längtat efter det.

Tidigare idag var det dop för Dahlström och Swanhmärkts lilla dotter. Min lilla groda! Hon är så söt så förstå mig rätt, det är Absolut Inte någon ful groda jag liknar henne vid. Utan den sötaste charmigaste lilla grodan jag vet! Hoppas på många år tillammans med Dig och dina föräldrar.

Nu ska jag snart ta och kila över till grannarna (ena duon av mina vänner bor endast tre minuter bort, bakom min grannes hus... så jag räknar dem som grannar också..). Där blir det middags mys och filmkväll. Alldeles lagom, eller ja, det känns en aning tufft men äta bör man och det är roligare med sällskap. M ska ut på stadens gator och äta med ett gäng gamla klasskompisar.

Nix nu är det bra för idag! Vettigare än så här blir det inte. Inte roligare heller. Hoppas ni överlever några sådana här tradiga inlägg emellanåt. Livet är ju inte alltid en fest!

Jag överlevde!

Tjohoo! Tag fram champangen!! Här ska firas!!

Hjärnan lyckades övertala magen att det inte är farligt att ta ett steg fram i främmande miljö. Jag kan ju faktiskt lyckas den här gången!!?! Att kanske för första gången på många år lyckas med något.

Det här är stort för mig. Kanske gör jag det större än vad det är genom att sitta här och lyssna på låtar som gör att drömmarna svävar iväg? Men vad härligt det är att drömma igen. Så länge sen sist. Fast det är en väldigt kort dröm. Den handlar bara om fredag förmiddag än så länge.. *skratt*

Imorgon mellan tio och tolv ska jag vara på NBA (Peab) kontoret och arbetsträna/praktisera. Det är ett byggföretag för er som inte vet och min svärfar jobbar där, liksom min svåger. Jag ska vara hos damerna i receptionen. Ska bli så spännande! Men jag är livrädd för hur det ska gå.. ursch, nu knöt sig magen igen. Känslorna är starkare än tankarna ibland.

Nu måste jag jaga vidare på handläggare på FK, arbetsförmedlingen och arbetsterapueften. Mycket pappers fix som vanligt.... Längtar till den delen av livet när jag slipper allt sådant! Gud vad skönt det ska bli.

Fast först måste jag göra något som jag skjutit upp sen jag loggade in på mailen idag. Läsa ett brev från advokaten. Han har visst fått något svar från försäkringsbolaget... Klumpen i magen blev genast större och ögonen tårades. Är det dags igen? snälla.. jag vill inte...

Två olika språk

Jag har kommit fram till att min kropp talar två olika språk flytande.

Vi har det magiska och det hjärniska.

Magiskan säger; Hjälp! Ursch.. OoooOooooOOooh vad läskigt det här är! Att presentera sig på en praktikplats för någon.. doooh.. jag tror jag snubblar dubbelvikt ihop av nervositet.. kan ingen annan gå dit? måste jag..? tänk om jag glömmer vad jag heter..? eller om jag inte förstår vad de säger? Ooh.. jag kanske svammlar fram en massa konstigt nonsens och de tror att jag verkligen är dum i huvudet.. huu!


Hjärniskan säger; Men haaallååå!?! Är du knäpp eller är du knäppast? Vad fånig du är! Sluta upp med allt trams, det där är bara löjligt. Vet du inte hur bra du är? Vet du inte att du Alltid presterar bra när du väl gör något seriöst? Att ingen någonsin har märkt något extra skumt med dig?! Det är ju bara sååå onödigt att gå och oroa sig för sådant som egentligen är hur lätt som helst! Typ bara att spatsera in där och säga "Hej! Det är jag som är Petra!". Resten kommer lika lätt som du andas! Capice?!



Som sagt. Min kropp talar två olika språk och jag försöker få dem att förstå varandra. Magen och Hjärnan. Önska mig lycka till! Idag ska jag gå till praktikplatsen och säga hej.. för er som missat det.

Höstkänningar i nacken

Så var det höst igen och det med stormsteg. Iförmiddags höll jag på att blåsa ur led när jag var ute och gick med Zimbis i regn rusket. Det är mysigt med höst för då kan man krypa in i filten i soffan och tända en massa ljus. Det är mera okej att lägga sig i soffan runt halv åtta snåret när det är mörkt ute. Men...

Det stora bekymmret för mig varje höst är att värken alltid ökar. Det spelar ingen roll hur jag klär mig för den råa kylan letar sig ändå alltid in i nacken och lederna där. Dagar då det blåser ute är värre än andra även om det lugna dagar ändå kan vara besvärligt.

Man brukar ju säga att det inte finns några dåliga väder bara dåliga kläder. Tyvärr har jag inte hittat något optimalt klädesplagg eller sätt för höstens och vinterns väderomslag. Jag har testat med nackkragar i olika former och varianter, vindtäta jackor, halsdukar och polotröjor. Kruxet är att man inte kan ha på sig för mycket för då blir jag bara stel vilket också gör saken värre med värken.

Så är det någon som har ett tips så kan ni ju slänga med det i en kommentar!


För övrigt har jag varit på St. Lukas idag och lite senare ska jag gå och klippa luggen och få ögonbrynen plockade. Har svårt att göra det själv för att jag orkar inte hålla upp armarna så länge och det är ingen snäll position för min nacke.

Annars börjar det närma sig en praktikplats tror jag minsann... Ska berätta mera om det snart. Måste bara komma över vissa, för mig, stora steg först så jag känner mig lugnare och tryggare i hur det kommer att bli. Just nu är jag mest väldigt nervös i mag gropen över allt detta... Det var så länge sen sist..!!!

Efter ännu en helg är det ännu en måndag. Jag är så glad att denna vecka inte alls är lika fullbokad som de alla andra har varit på sista tiden. Det som är skillnad denna vecka är att jag inte har någon akupuntur alls, hon är på kurs. Så jag jublar faktiskt för jag har kännt att det varit för mycket att ha saker inbokade varje dag i veckan och helgen.

Så denna vecka har endast två saker inbokade och det är;

Måndag - Öppenvårdsteamet med arbetsterapueften.

Tisdag - St. Lukas


Resten av veckan är tom än så länge men det finns att göra ändå. På lördag är det dop och innan dess ska jag ha köpt en liten present. Sen bör jag försöka rädda några av mina växter eller helt enkelt slänga ut dem och köpa några nya...

Nu ska jag gå ner och värma lite lunch sen blir det en snooze på soffan innan jag ska cykla till USÖ på mitt möte/samtal.

Bättre uppdatering kommer när jag kvicknat till lite mera.

Äntligen fredag

Puh! Gud så skönt att det äntligen är fredag! Jag har ända sedan i onsdags trott att det är fredag. I onsdags var jag verkligen bombsäker på det och la därför upp mina planer efter fredags måttet så i vissa fall kan det ha blivit lite tokigt.

Så idag är det verkligen fredag! Det har jag fått konstaterat så nu är jag hundra procent säker och min kropp jublar! Det ska bli så skönt att min älskade sambo är hemma om dagarna och att vi plötsligt blir två som kan ta hand om vårat vilddjur. (Plus allt annat..).

Jag känner mig fortfarande sönder krossad av en ångvält. Nacken är inte snäll och huvudvärken trycker som en gammal tekokare innan den tjuter i höganskri.

Syster ville gå på stan idag och det hade varit såå mysigt! Jag har grubblat fram och tillbaka här hemma men eftersom jag inte alls kan komma på vad som är bäst för mig och vad jag vill. Har jag helt enkelt fått inse att jag måste stanna hemma. Det är super trist men ibland måste man säga Nej. Vilket jag verkligen är urdålig på! Så nu känner jag mig duktig fast.. dagen är inte slut än så jag är lite nervös för mig själv att jag ska lyckas dra igång med något för stort i alla fall.

Ibland blir det lätt så när man i utgångsläget redan är för slut. För då fungerar inte min hjärna och all logik är borta. Hoppsan! Kan det blir då när jag två timmar senare undrar varför jag ens började med att rensa garderoben tex... Lurigt värre!

Men nu ska jag gå ner och lägga mig i soffan och zappa tills jag hittar något hyffsat spännande. Brukar mest vara tragiska serier på dagarna på tv så det är motvilligt jag sätter på boxen och lägger mig i soffhörnet. Men ibland har man inget val. Som idag.

Ikväll är det middag hos M´s mormor och morfar så jag behöver ladda alla batterier jag kan. Dock är det hål i alla så det är svårt. Silvertejp någon?