Dagarna går fort ibland, jag älskar när de gör det!
Är så van vid att dagarna sniglar sig fram och man bara känner sig som i ett vaccum.
Sen sist jag skrev så har det hänt lite.
Minns inte om jag berättat så mycket om IRMA, står för Individuell Rehabilitering Mot Arbete.
Jag har varit inskriven där i cirka tre till fyra veckor.
Vi har hittills haft ett studiebesök där då IRMA fick presentera sig,
min arbetsterapeut från öppenvårdsteamet var med, samt en handledare från något som
heter Samverkansteamet och så min man och såklart jag själv.
Då fick IRMA och min då blivande handldare presentera sig, berätta hur de jobbar
och hur de kanske kunde hjälpa mig och så fick jag välja om jag ville ta emot deras tjänster eller inte.
Jag tackade ja och sen blev jag inskriven och efter det har vi haft tre enskilda möten
där det bara var jag och min handläggare.
På dessa möten har vi pratat lite om vad jag vill, hur jag önskar min framtid och vad vi kan göra för att nå dit. Min handledare har fört anteckningar och kommit med frågor och synpunkter.
Ganska snabbt stod det klart att det är att hitta en plats att arbetsträna på som vi söker.
Helst en arbetsplats där det är något jag är intresserad av eller åtminstone inom
något närliggande område. Alternativt att det sociala på arbetsplatsen ska väga upp för kanske "tråkigare" arbetsuppgifter..
Av ren erfarenhet vet jag att det är ytterst svårt att hitta de där bra och rätta platserna.
Det är inte många som har tiden att ta emot någon, för ett visst engagemang krävs ju av den
blivande handledaren på en arbetstplats. Sen att då hitta en sån plats på något ställe man är intresserad av blir extra svårt och att då sälja in någon som inte har tex specialist kompetens inom området utan
snarare saknar betydande arbetslivserfarenhet gör ju inte saken bättre.
Men hejj jag är är en fena på att vara social och jag är inte rädd för
främmande situationer eller människor. Ganska bra egeneskap ändå då många jag möter
i den sjukskrivna världen har svårt för det sociala nätverket.
Hur som , sidospår där, och ja förresten varför är det så tabu belagt att skriva bra saker om sig själv ?
Nå vars, ni hör jag svamlar iväg!
Nu ska jag komma till punkt ett av två kul saker!
För cirka två veckor sen ringde min handledare och sa att vi har ett studiebesök inbokat på en
av sjukhusets avdelningar! Inte just en vårdavdelning men an av alla grenar på USÖ´s sektioner.
Jag vet inte så mycket just nu mer än att min handledare ringt dit för jag
en gång nämnt att jag skulle vilja testa att jobba på en vårdavdelning på USÖ, kanske barn till och med. Hur som ringde han till barnavdelningen och fick därifrån ett nummer till någon chef och vips vaps så hade vi fått en tid till ett första möte. Låter lätt, men ni ska veta hur ovanligt det är!
Jag blev väldigt glad i alla fall, speciellt att någon på USÖ ens tar emot oss.
Länge har jag velat komma dit, det är lite i rätt miljö känner jag.
Sjukhus, akut, brandförsvar, Försvarsmakten, MSB (myndigheten för samhälls skydd och beredskap) och liknande är alla områden jag brinner för.
En DRÖM vore att få arbetsträna på något av dessa eller något inom de ramarna.
Detta är en önskan jag aldrig tror kommer hända men önska och hoppas kan man.
Jag vet hur svårt det är . Det kan alla år bakåt i tiden bevisa.
På torsdag är det dags! Håll tummarna!
Den andra roliga saken är att jag äntligen har varit iväg och tränat
mitt första träningpass på Friskis. Cirkelgym soft blev det.
Och det var hur kul som helst !! Kändes i varje milimeter av kroppen att jag saknat den
typen av träning. Musiken, pulsen, orken som plötsligt blir större, gemenskapen.
Ja allt!! Det bästa var också att det gick så bra. Jag tog det lugnt och kände
efter i varje övning så det kändes okej och tog i utifrån mina förutsättningar.
Efteråt var jag förberedd på en hejdundrande smärt fest men den uteblev?!
Det är lätt att bli kaxig då och köra på men jag vet att bara för att det gick så bra denna
gång betyder det inte att jag kommer klara det galant nästa gång med.
Var dag har sin form och det märks så tydligt.
Speciellt nu när vädret är så ruskigt blött, kyligt och
allmänt ruggigt.
Hur som så var det skit kul att träna ett pass äntligen och jag är mäkta stolt att
jag kämpat mig upp dit att det ens var möjligt igen. Nu har jag några pass inbokade
men har fått avboka pga logistiken inte gått ihop men jag hoppas på att kunna testa snart igen.
Skulle vilja uppdatera om mera saker men det blir så himla mycket text när man inte kan lägga in bilder. På fredag ska jag iväg och träffa en gammal klass kompis som jag inte
haft någon kontakt med på flera år, ja förutom det allmäna snokandet på facebook. Ni vet..
Han har i alla fall erbjudit sig att hjälpa mig med domäner och tjofräs,
sånt som jag bara får spränghuvudvärk ...
Håll tummarna för en uppdaterad blogg sen också!
Ikväll är det bassäng träning på USÖ igen. Varje tisdag kväll är det "bad" som gamlingarna säger.
Jag föredrar bassäng träning eftersom jag är den som tränar mer än snackar,
som vissa andra söta damer i badmössor gör.. ;)
Det är via RTP jag tränar där, Riksförbundet för trafik och polioskadade stod
förkortningen för förr men nu vet jag den är uppdaterad men minns inte till vad..
Kram på er!
Är så van vid att dagarna sniglar sig fram och man bara känner sig som i ett vaccum.
Sen sist jag skrev så har det hänt lite.
Minns inte om jag berättat så mycket om IRMA, står för Individuell Rehabilitering Mot Arbete.
Jag har varit inskriven där i cirka tre till fyra veckor.
Vi har hittills haft ett studiebesök där då IRMA fick presentera sig,
min arbetsterapeut från öppenvårdsteamet var med, samt en handledare från något som
heter Samverkansteamet och så min man och såklart jag själv.
Då fick IRMA och min då blivande handldare presentera sig, berätta hur de jobbar
och hur de kanske kunde hjälpa mig och så fick jag välja om jag ville ta emot deras tjänster eller inte.
Jag tackade ja och sen blev jag inskriven och efter det har vi haft tre enskilda möten
där det bara var jag och min handläggare.
På dessa möten har vi pratat lite om vad jag vill, hur jag önskar min framtid och vad vi kan göra för att nå dit. Min handledare har fört anteckningar och kommit med frågor och synpunkter.
Ganska snabbt stod det klart att det är att hitta en plats att arbetsträna på som vi söker.
Helst en arbetsplats där det är något jag är intresserad av eller åtminstone inom
något närliggande område. Alternativt att det sociala på arbetsplatsen ska väga upp för kanske "tråkigare" arbetsuppgifter..
Av ren erfarenhet vet jag att det är ytterst svårt att hitta de där bra och rätta platserna.
Det är inte många som har tiden att ta emot någon, för ett visst engagemang krävs ju av den
blivande handledaren på en arbetstplats. Sen att då hitta en sån plats på något ställe man är intresserad av blir extra svårt och att då sälja in någon som inte har tex specialist kompetens inom området utan
snarare saknar betydande arbetslivserfarenhet gör ju inte saken bättre.
Men hejj jag är är en fena på att vara social och jag är inte rädd för
främmande situationer eller människor. Ganska bra egeneskap ändå då många jag möter
i den sjukskrivna världen har svårt för det sociala nätverket.
Hur som , sidospår där, och ja förresten varför är det så tabu belagt att skriva bra saker om sig själv ?
Nå vars, ni hör jag svamlar iväg!
Nu ska jag komma till punkt ett av två kul saker!
För cirka två veckor sen ringde min handledare och sa att vi har ett studiebesök inbokat på en
av sjukhusets avdelningar! Inte just en vårdavdelning men an av alla grenar på USÖ´s sektioner.
Jag vet inte så mycket just nu mer än att min handledare ringt dit för jag
en gång nämnt att jag skulle vilja testa att jobba på en vårdavdelning på USÖ, kanske barn till och med. Hur som ringde han till barnavdelningen och fick därifrån ett nummer till någon chef och vips vaps så hade vi fått en tid till ett första möte. Låter lätt, men ni ska veta hur ovanligt det är!
Jag blev väldigt glad i alla fall, speciellt att någon på USÖ ens tar emot oss.
Länge har jag velat komma dit, det är lite i rätt miljö känner jag.
Sjukhus, akut, brandförsvar, Försvarsmakten, MSB (myndigheten för samhälls skydd och beredskap) och liknande är alla områden jag brinner för.
En DRÖM vore att få arbetsträna på något av dessa eller något inom de ramarna.
Detta är en önskan jag aldrig tror kommer hända men önska och hoppas kan man.
Jag vet hur svårt det är . Det kan alla år bakåt i tiden bevisa.
På torsdag är det dags! Håll tummarna!
Den andra roliga saken är att jag äntligen har varit iväg och tränat
mitt första träningpass på Friskis. Cirkelgym soft blev det.
Och det var hur kul som helst !! Kändes i varje milimeter av kroppen att jag saknat den
typen av träning. Musiken, pulsen, orken som plötsligt blir större, gemenskapen.
Ja allt!! Det bästa var också att det gick så bra. Jag tog det lugnt och kände
efter i varje övning så det kändes okej och tog i utifrån mina förutsättningar.
Efteråt var jag förberedd på en hejdundrande smärt fest men den uteblev?!
Det är lätt att bli kaxig då och köra på men jag vet att bara för att det gick så bra denna
gång betyder det inte att jag kommer klara det galant nästa gång med.
Var dag har sin form och det märks så tydligt.
Speciellt nu när vädret är så ruskigt blött, kyligt och
allmänt ruggigt.
Hur som så var det skit kul att träna ett pass äntligen och jag är mäkta stolt att
jag kämpat mig upp dit att det ens var möjligt igen. Nu har jag några pass inbokade
men har fått avboka pga logistiken inte gått ihop men jag hoppas på att kunna testa snart igen.
Skulle vilja uppdatera om mera saker men det blir så himla mycket text när man inte kan lägga in bilder. På fredag ska jag iväg och träffa en gammal klass kompis som jag inte
haft någon kontakt med på flera år, ja förutom det allmäna snokandet på facebook. Ni vet..
Han har i alla fall erbjudit sig att hjälpa mig med domäner och tjofräs,
sånt som jag bara får spränghuvudvärk ...
Håll tummarna för en uppdaterad blogg sen också!
Ikväll är det bassäng träning på USÖ igen. Varje tisdag kväll är det "bad" som gamlingarna säger.
Jag föredrar bassäng träning eftersom jag är den som tränar mer än snackar,
som vissa andra söta damer i badmössor gör.. ;)
Det är via RTP jag tränar där, Riksförbundet för trafik och polioskadade stod
förkortningen för förr men nu vet jag den är uppdaterad men minns inte till vad..
Kram på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar