Idag har varit en barnfri kravlös dag, vilket behövdes. Efter två tok intensiva dagar känner jag mig inte riktigt i någon vidare trevlig form. Förutom smärt nivån så rubbas känsloregistret ganska kraftigt. Det är en mindre kul bieffekt av mina kognitiva skador/problem. Hjärnan funkar liksom så, tyvärr. Det gör att efter intensiva aktiviteter som jag bestämt mig för att vara med på. Får jag sota för det med inte bara tröttheten och ökade värken. Utan även mitt jag, mitt själsliga jag åker på en rätt rejäl törn i en dag eller två. Detta tycker jag efter alla år, fortfarande kan vara det tuffaste att orka med.
But life is life and I'm living it. Just keep on trying. Tja.. Det är väl så man får tänka eller? Jag tycker det i alla fall. Det är en härlig höst dag och det är fredag. Blev nyligen bortbjudna till kära vänner vi inte umgåtts med på ett tag så det kändes ju som perfekt tajming! I need som friendly pepp talk!
Så även om jag tycker livet rockar just nu så har jag mina små dalar jag faller ner i. Men hej och hå man kommer ju uppåt snabbt ändå!
Nu kom mannen och sonen hem så slutbloggat för idag. Nu ska jag insupa lite ny energi av dem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar