Mitt i veckan

Var börja?

Efter en härlig helg är veckan i rasande fart redan halvt avklarad!

Ludvig är inte helt bra än. Var på vc i måndags och kollade upp lite. Troligtvis vätska i örongången typ annars visste de inte..

Han lider säkert av separations ångest just nu med för jag får inte lämna honom. Slitsamt då man inte orkar bära och lyfta med honom hela tiden. Så vi bor mest på golvet.. När vi inte äter mat!

Igår, tisdag, var Ms första hel dag hemma. Skönt!! Annorlunda för honom. Jag hade både besök på öppenvårdsteamet och optikern inbokat så dagen gick fort.

På kvällen kom mor och far på vardagsmiddag. Idag åker de till Burma tio dagar så de ville gosa med Ludvig lite!

Samtidigt har svärföräldrarna åkt till Italien en vecka så på nått vis känns det väldigt tomt! Sen Ludvig kom har vi haft väldigt nära kontakt med våra föräldrar. Så att de nu är borta samtidigt känns knasigt. Fast, ärligt, mest är jag avis för jag vill också resa... Till väääääääärmen!!!

Tränade igår kväll också, nu jäklaranammabannemig ska det bli rutin på det! Tog i lite mer igår, känns idag.. Jaja, vill man bli stor å stark!

Om en liten stund kommer en vän och son på besök. Hoppas det kan roa min lille plutt så jag kanske kan få röra mig lite mera fritt. Eller åtminstone få lite själslig energi boost! Det är alltid härligt! Och det blir det nog, sån a där vänner som är energi tjuvar dom försvann för länge sen. Å kvar är alla underbara härliga människor!

Ikväll är det film mys med tjejerna. Vi ska se sista delen av Twiligt innan vi ska gå på bio premiären i Nov. Känns som ren onsdags lyx! Mys kväll med tjejerna! Najs! Hoppas jag inte är en zoombie bara, trött och hängig.. Fast då passar väl filmen bra?!

Nix, dags å kliva upp ur soffan. Dra på sig kjolen.. Inte vidare värst snyggt att gå runt i tajts och en kort tröja.. Not!!

Snooze vänner

Detta är mina bästa snooze vänner när det är livat hemma!

10 år

Är en väldigt lång tid! För exakt tio år sedan skedde den där bilolyckan som för alltid förändrade mitt liv.

Resan från den kvällen har varit lång. Ljus och mörk. Så många år som har passerat!

Den första tidens chock, de första kaos artade åren av frågetecken, ensamhet, ofrånkomlig värk, försvunnen tilltro till sig själv. Nästa fas med viss insikt och kraschlandningar hårdare och hårdare. En elak envis kamp mot mig själv, straffande. Nästa stora fas med djup depression, livsångest och gå in i väggen kris. Som följdes upp med den största vändpunkten av dem alla. Att välja livet.

Efter det började resan sakta gå uppåt. Bli ljusare och lättare. Insikter föll plötsligt ner över mig och livet var inte bara tungt. Magen började acceptera en del av det som hjärnan så långt mycket tidigare insett.

Tio år.. Tio långa år. Tunga. Känner tyngden än. Gör ont i den unga flickans själ som upplevde allt så ensamt då. Så omedveten. Känner samtidigt lättnaden, hoppet, ljuset. Alla insikter och upptäckter. Allt vad livet kan ge, egentligen bara man vill ta för sig.

Känner mig tacksam. Önskar inget ogjort. Vill i te gå igenom det igen men är ändå tacksam. Den dagen gjorde mig till den jag är idag. Den olyckan hjälpte mig, med tiden, att se livet från ett annat håll.

Trodde aldrig tio års dagen skulle komma. Eller ens kännas så här..!? Lätt berörd men mest av någon sorg för den unga lilla flickan som fick gå igenom allt då. Så ung och oerfaren..

Tio års dagen är stor för mig. För när jag för några år sedan mådde som sämst. Tvingade jag mig själv att leva på hoppet att vid tio års dagen för olyckan. Då, då skulle mitt liv och mående åtminstone vara lite bättre! Jag skulle ha insett det man bör inse och hittat ett sätt att leva som åtminstone kändes lite roligt.

Inga stora förhoppningar då.. Men tänk vad bra det blev ändå?! :)

Nu måste jag väcka liten och kila ut i regnet till vårdcentralen. Stackarn mår inte bra än!

Kram på er där ute och LEV !

Liten har nyss somnat och nu håller vi tummar och tår för en hel natts sömn!! Han är inte riktigt helt bra än och har sovit dåligt om nätterna bra länge nu. Slitsamt är ordet. Blir att ringa bvc eller vårdcentralen imorgon. Nått är som sagt inte helt ok med vår lilla son.

I helgen har vi haft besök av en gammal vän jag inte träffar ofta! Är så mysigt att ses när vi väl får till det!! Mys lunch på Naturens hus och promenad i höst solen. Matlagning till tre rätters mums middag på lördags kvällen och mys frukost på söndagen. Helt enkelt hur trevligt som helst!

Dock blev det ju lite tuffare då liten inte sover så bra men det gav ändå energi på ett helt annat plan att få umgås med vän.

Nu blir det solsidan!!

Höst promenad med en långväga vän!

Ännu en skön torsdag har passerat!

Fick sova en underbar natts sömn och vakna i min egen takt. Då Ludvig sov över hos mormor och morfar. Mycket välbehövligt!

Besök hos naprapaten avklarades på förmiddagen. Det gick bra och jag tror hon äntligen fick bort låsningarna ganska bra! Bara hoppas det håller i sig lite bättre nu. Bästa är att jag inte har lika ont efteråt idag som de tidigare gångerna!

Efter vila och lunch blev det lite egentid på stan. Nya vinterskor bland annat! Passade ju bra när det plötsligt kom lite snö idag!!

Väl hemma tränade jag också. Så nu sitter jag nöjd och väldigt trött i soffan. En power dag!

Zimba fick även en helt fantastiskt kul dag med bästa moster också! En mils promenad i solsken och bus sällskap av en fyrbent vän! Tack sis!!

Höst promenad alla tre!