Verkligen vardag

Frukost nu och sen träff med sjukgymnasten. I eftermiddag träff med kuratorn. Nu är det verkligen vardag!

Nu har jag just vaknat från en liten snooze stund i soffan. Ludvig sover än. Snart ska jag gå upp och göra mig klar för om cirka en timme ska vi träffa mammorna i föräldragruppen.

Idag blir vi säkert fler än tre så får se hur det går för mig. Känner mig ganska trött redan nu. Möhippan i lördags hänger med på ett hörn än. Plus igår var det lite full fart! Träning och stan med mamma och sen kom svärmor på fika. Plus att kvällen avslutades med middag hos mina föräldrar.

Imorgon är det träning igen och då ska jag träffa sjukgymnasten med.

Ursch nu måste jag gå upp. Värker så i benen nu. Peppar peppar så har jag inte haft lika ont i lederna längre. Förutom just nu då tydligen! Hoppas det bara är nått tillfälligt!

Kram på er där ute!

Som sagt... Trött idag med men tur hade jag för min mammsing har semester även denna vecka. Så hon kom och myste lite med mig och Ludvig redan på morgonen!

Nu börjar jag varva ner inför kvällen. Vilket känns himla skönt då kroppen började värka mer och mer. Just för stunden tycker jag det är lite mysigt att regnet smattrar på fönstret... Men imorgon får det gärna vara sol!

Annzi, du har väldigt mycket kloka tankar i det du säger! Tack söta för din kommentar! Kram!

Möhippa

Igår var det möhippa för en kär vän!

Det var en maraton dag ur min synvinkel och kanske en mindre sprint för de andra. Jag hade mentalt förberett mig så gott det går. Dvs helt undanträngt det faktum att jag skulle bli totalt utmattad milt sagt.

Jag har tidigare valt, på en annan kär väns möhippa, att ta en paus mitt på dagen och åka hem och vila. För att orka lite mer.

Igår hade jag bestämt mig för att testa och vara med hela dagen. Sen var jag inte med i alla aktiviteter utan tog det mycket lugnare än de andra och tittade på ibland. Hade även laddat med en cola och kex choklad som lite socker bomb när zoombie tillståndet närmade sig..

Jag var med hela dagen och kvällen igår. Funderar nu bara vilket som är värt mest..

Att vara med en hel dag men inte riktigt orka vara sig själv, hänga med i samtalen, ev dans eller aktiviteter tex?

Eller...

Åka hem någon/några timmar mitt under allt skoj och då vila. För att sen komma tillbaka och orka vara med som en i gänget igen?


Just nu när jag ligger här, och ja mår rätt kasst. Så vet jag inte vilket jag helst väljer.. Jag vet bara att om jag mår så här idag, kasst men ändå under kontroll. Ja då mår jag nog rätt kasst i några dygn till.. Just nu är inte värken värst, den tar tabletterna bort. Det tyngsta just nu är den oförklarliga utmattningen som är total. Den går bara inte att beskriva och den går bara inte heller att jämföra med vanlig trötthet. Som tyvärr många tror.

Piller hit och dit

Fick en fråga om vilka tabletter jag äter för en tid sen. Har försökt svara på frågan på personens egna blogg men jag fick helt enkelt inte till det konstigt nog! Så jag skriver här!

Jag har inga tabletter jag äter varje dag utan bara smärtstillande som jag tar vid behov. Jag har under tidigare år testat några olika tabletter som skulle hjälpa mig med det men min kropp klarade inte av att äta dem. Samt att jag själv absolut inte ville äta tabletter varje dag.

Sen flera år tillbaka äter jag Citodon som smärtlindring och tycker att de oftast fungerar rätt bra. Tar jag dem på kvällen brukar jag sova mycket bättre under natten.

Ibland kombinerar jag dem med andra tabletter men inte ofta. Tex vid en förkylning har jag alltid mera värk och då kan jag behöva starkare dos.

Jag har sen några månader tillbaka även Alvedon 665. Den kan jag ta när huvudvärken närmar sig extrema lägen. Ibland tillsammans med citodon.

Där är åsikterna inom läkarkåren olika, vilket gör mig frustrerande galen! Vissa säger att det är ok att ta dem ihop och vissa säger absolut inte! Vad ska man lyssna på då?!

Jag har även Tiparol, en smärtstillande tablett. Har testat dem för några år sedan och då klarade jag inte alls av att äta dem. Blev för yr och mådde allt för illa. Nu testar jag dem ibland igen. För att kunna variera med Citodon som är starkt beroende framkallande.

Paraflex är den senaste tabletten jag testar. Det är en muskelavslappnande tablett. Jag har nu testat den tre eller fyra gånger men inte känt av någon effekt alls. Så får ta upp det med läkaren till hösten.

Det är i princip de tabletter jag äter. Bortsett från någon ipren eller treo ibland.

Insikterna är många men korta och överkörbara

Herregud vilken förvirrande dag...

Allt började med det där galna badet imorse. Efter det kom syster över och myste med oss. Vi åt lunch och sen skulle vi plocka hallon medan parvel sov.. Observera "skulle"...

Mitt i allt när jag just satt mig framför hallon häcken. Upptäcker jag i ögonvrån nere vid min fot, ett stort djur! Först blev jag rädd innan jag såg att det var en liten igelkotts bebis!! Sötaste!!

För att göra historien kort, hittade vi sen flera igelkotts bebisar till runt om i trädgården. Tyvärr var de helt utslagna och vi startade direkt operation rädda igelkottarna. Vi såg till att de fick mat och vatten vilket snabbt resulterade i att de kvicknade till! Deras mamma sågs inte till. Nu har jag små utfodringsplatser i trädgården jag kommer se till! Hoppas de klarar sig!!

Efter det virr varret, och en liten som inte ville sova just då, samt upphängning av tvätten, plockade vi även hallon... Cirkus kändes det som..

Sen blev de liten pusta ut stund på altanen med en kopp kaffe! Efter det matlagning och sen för min del träning.

Nu ligger jag på sängen och lyssnar på en liten som just somnat.

Herregud vad jag har svårt att ha koll på mig själv ibland. När det blivit för mycket har det redan blivit för mycket. Även om jag då går runt och till och med säger det högt till folk, "jag behöver verkligen vila, vad slut jag är, vad ont jag har osv.." Så kör jag oftast bara på som en ångvält i alla fall! Som om motorn har fastnat på högsta växeln och hur jag än sliter och drar får jag inte ur den! Till slut skär hela motorn och allt tvär stannar. Efter det behövs reparation i några dagar. Så kan man sen smyg starta på lägsta växeln men då helt utan turbo ett tag till.

Nöd bromsen

Borde jag ha dragit i förut... Att jag aldrig lär mig! Fick nått galet infall att jag och min son skulle bada ihop imorse. Då ska jag tillägga att jag inte ens badat honom i baljan ensam då det är för tufft för mig.

Nu badade vi i badkaret ihop och ja.. Jag skulle avstyrt det hela redan när jag slog mitt huvud i sned taket när vi klev i.. Ett tydligt tecken på att jag redan då var för slut. Tappar liksom kroppskontrollen när jag passerat gränsen för vad min kropp klarar.

Nu har vi just vaknat från en sov stund i soffan respektive spjälsängen. Vi har väl återhämtat oss en smula men jag har också nu insett att jag måste ha gästats av den där smått galna personligheten igen. När allt herr Vett och fru Logik gått på villovägar..

Det är nog så att hela denna vecka egentligen borde göras om lite... Suck. Försöka varva ner aktivitetsnivån efter semestern är inte lätt. Speciellt inte när man önskar mer än allt annat att man ska orka vara mamma ledig och äntligen få umgås med folk som också är hemma på dagarna! Efter alla år man varit själv.

Nu ska jag ta och klä på min lille plutt! Han var ny badad och påklädd men lyckades så klart att kräkas ner den nya bodyn förut direkt efter badet. Så han fick sova utan kläder då jag absolut inte hade ork att klä på han en ny igen!