fredag 6 februari 2009

Whiplash Nätverk

Att ens hjärna kan arbeta så febrilt att det känns som att hjärnbalken är i vägen.
Jag skulle behöva skära upp ett hål och låta hjärnsubstansen
pusta ut i den plats den behöver just nu. Är helt slut i huvudet och kroppen
för den delen av alla intryck idag.
Jag kom just från en första träff med ett Whiplash nätverk, människor alltså som samlas och pratar. De var trevliga och hade många tankar och frågor, så nu snurrar min värld alldeles för fort. Jag mår illa och mitt huvud vill spränga sig själv, hoppas verkligen jag kan få hjälpmed att klara av en vanlig vardag utan att få sån här huvudvärk. Jag klarar inte av många nya intryck och händelser, det går knappt att beskriva i ord hur dålig jag blir. Kanske det som kallas hjärnskada...? Jag vet inte, jag tvivlar än på min nack skada så det här kommer nog ta ett tag och min omgivning får stå ut med en instabil Petra ett tag till. Jag hoppas ni står ut och ni ska veta att jag kämpar för allt jag orkar och mer där till. Det är ingen lätt sak ska ni veta, det är det svåraste jag har gjort.

Du föds till världen som en person, skapad av intryck och upplevelser. Mitt jag förändrades en dag utan att jag visste om det då. Jag har nu några år att ta igen och förstå mig på hur den nya tekniken i min kropp fungerar. (Eller inte fungerar). Jag tror inte att någon utan en skada kan förstå vad som kan hända med ens kropp och psyke. Inget illa menat, ni som omger mig visar stor förståelse och omsorg, men jag tror för allt i världen ändå inte att ni kan ens föreställa er. Det är bara vi skadade som kan och förstår utan ord. Men så är det väl med allt? man skaffar sig ju erfarenhet och det är genom den man lär sig leva. Det var väldigt roligt, intressant och nyttigt att träffa de andra. Jag ska nog gå dit igen. Tyvärr var jag tvungen att gå tidigare för jag ska om en timme vara på Öppenvårdsteamet på USÖ igen. Andra gången nu. Får se vad som sägs och tänks. Jag har sänkt mina förhoppningar nu,hoppas jag i alla fall...


* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Har varit på mötet nu, och varit hemma i någon timme. Jag är för slut för att skriva nått om det alls. Jag bara kopierade in det jag skrev idag på dagen under min lunch...

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag står ut hur länge som helst ska du veta!! En vän finns kvar vad som än händer och jag är din Vän min Tonitunny! Puss å Kram