Dagen efter helgen

Hela helgen har det varit fullt upp, i lördags hann jag bara lägga mig ner på sängen en kvart. I fredags var vi bjudna på tre rätters middag hos en gammal klasskompis till mig. Det var till min ära för att fira min 25 års dag då de inte kunde komma. Det var högt över min förväntan, så fint de hade gjort det!! Tusen tack!

I lördags umgicks jag med H som var hemma över helgen. Länge sen hon och jag sågs en dag så där, ensamma också. Så jag saknat det! Jag hoppas vi kan göra om det igen när du kommer tillbaka till Örebro för din praktik! Blev jätte glad över det fina paketet jag fick! Så gulligt av dig att ha ordnat så fint!
På eftermiddagen/kvällen var det glögg-in i stallet (trädgårdsrum) här på gården. Svärföräldrarna hade ordnat det så mysigt och bjudit in bygdens grannar. Riktig julstämning var det med granris, ljus, pepparkakor och ångande glögg!
På kvällen åkte jag och M till E.U (hihi) och där bjöds de på super god mat och Robinson i soffan. Dagen kunde inte avslutats bättre!
Söndagen slappade jag hemma först sen fick vi middag hos mor och far. Skönt att slippa laga mat! Dock när vi kom hem på kvällen var jag så urpumpad på energi och uppskruvad av trötthet att jag drog igång och dammsög hela huset....

Ibland är det bara så himla knasigt hur min kropp fungerar. För, jag var verkligen totalt slutkörd men när jag är i det stadiet så funkar inte min hjärna alls. Jag kan vara enormt slut och ha väldigt ont men ändå så fattar jag inte att jag bara ska vila. Det går inte att beskriva med ord hur jag blir då. Jag fungerar inte som jag ska. En normal människa inser ganska snabbt att man inte ska springa ett maraton om man nyligen brutit ett ben. Det fattar inte jag när jag är slutkörd. Jag bara springer och springer och springer tills jag stupar för att jag blivit så fumlig på vägen. Ibland blir jag bara som ett duracell batteri, ni vet den där kaninen...


Var på vattengympan idag på G-vik. I isvaken... brrrr!! Jag har bestämt mig för att höra med min sjukgymnast om jag inte kan få komma till rehab istället på USÖ. Där de har varmvattenbassänger att träna i. Själva gympan på G-vik går bra men det är sakerna runt omkring som gör det lite mindre bra för mig. Så som kallt vatten vilket gör att jag spänner mig mer i nacke och axlar, ett stort badhus med mycket folk blir jobbigt för uppmärksamheten och utröttbarheten bla. Idag var det minst två högstadie klasser där, dvs en väldigt stor skara skrikande, tjoande och vilda pupertets tjejer i omklädningsrummet. Puh.. Sista stunden innan jag var helt påklädd och redo att kasta mig ut i kylan fick jag nästan panik av allt ljud. Det känns som att man får lock för öronen, det blir ett enda skrikande sorl av ljud som inte blir tystare av locket för öronen utan istället blir det bara mer och mer påträngande och tryckande.