I fredags var mannen på afterwork så jag var återigen själv. Det gick dock ingen större nöd på mig! Han kom hem en sväng och lagade middag åt oss alla tre (fyra?!) och jag somnade i soffan med hörselkåporna på.. Sen hjälpte han till med pjamasbestyr med Ludvig och så skjutsade vi in pappan till stan, då somnade sonen i bilen så det var fritt fram för eget fredags mys när jag kom hem. Efterlängtat!
Fredag dag var Ullis och lilla Julia här och hjälpte oss fördriva tiden med sitt trevliga sällskap. Jag bjöd på matlåda till lunch och Ullis bakade super god äppelpaj åt oss! Jo jag tackar ja! Slurp!
Det var ingen vila för mig eller Ludvig på dagen så det var rätt tungt må jag säga. Tack och lov gick ju dagen fort när vi hade sällskap!
I lördags var hela familjen väldigt trötta och slitna. Efter en riktig maraton vecka var det ju inte så konstigt! Dagen gick lite för fort när vi var så trötta så trots mitt försök till planering så blev vi lite sena till kvällens kräftskiva hos familjen Dahlström med alla vänner. Jaja, jag orkade inte stressa upp mig så jag meddelade vi blev sena och ryckte på axlarna åt det. Stress är min fiende nummer ett nämligen!
Kvällen jag bävat lite inför en ganska lång tid.. Pga mitt inte alltför roliga mående. Blev hur mysig och kul som helst! Det gav mer energi än jag kunnat föreställa mig att få omges av alla vänner. Och att leka! Å så roligt! De hade ordnat med lite utomhuslekar och både jag och hejar klacken (Ludvig) tyckte det var roligt att vara ute och leka lite.
Att sen slå sig ned vid ett kärleksfullt dukat kräftskivebord var perfekt! Hattar och dekorationer! Precis mitt i prick för mig! Lite kul och bus ska det vara!
Vi cyklade hem rätt tidigt, strax efter nio tror jag då lilleman inte orkade mera. Det var nog ganska tacksamt eftersom jag stunden innan tagit lite extra tabletter och sen på vägen hem kände hur "allt" bara ökade. Det blir ofta så, man förtränger och ignorerar en hel del om hur man mår när man är borta. För att sen på vägen hem eller väl hemma börja känna hur all värk, trötthet osv rinner över en. Kraftigare än man trott. Det går att ignorera mycket en stund har jag lärt mig. I alla fall med rätt distraktion, men det går aldrig att ignorera när allt kommer tillbaka. Nix. Det blev ytterligare piller, en kort nervarvnings promenad med hunden. Ja han behövde ju också få rastas! Och sen krypa ner i sängen. Och försöka sova..
Det gick så där.
Nu är det söndag och jag har just vilat lite. Sonen snusar bredvid mig än. Nu dags för kaffe, en alvedon, men först lite aloe vera! Sen fortsatt städning av vårt extremt skitiga och bortglömda hem. Vi måste ta tillbaka kontrollen! Å hu ja! Äppelmoset då!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar