tisdag 18 maj 2010

...

Endast ett ord borde räcka.
Endast ett ord kan betyda så mycket.
Endast ett ord kan innefatta så mycket kärlek och värme.
Endast ett annat ord kan förstöra så mycket på samma gång.

Farmor & Död.

Ena är så varmt och kärleksfullt att det totalt kantrar det andra kalla, tomma och djupa hålet det lämnar efter sig.


Mitt huvud är stilla, kroppen i ett svagt läge och min själ är tom.

Jag ville aldrig att du skulle somna in. Inte nu, inte så. Jag ville inte låta dig gå. Vi är många som sörjer, jag skrattar åt gamla minnen, fylls med tårar och obehag inför stunder som närmar sig. Allting är ännu så luddigt och osannolikt. Att jag ens skriver något här? För att förstå själv? För att meddela resten av min omkrets? För att få ord på mina tankar och känslor? För att jag helt enkelt inte kunde vila.. Jag kunde inte sova en stund. Då kommer bara tårarna och allt det där som är så osannolikt än.

4 kommentarer:

Annsi sa...

Kan inte säga så mycket mer än *kram*

Din farmor kommer alltid finnas med dig i minnena och ibland känner man av deras energier som ger mer styrka.. låter helt flummigt, men så är det.

*varma kramar Annsi*

Mia sa...

Är man någonsin redo för någons död?

jag är ledsen för din skull gumman, även om det är en klen tröst. Men hon lever för alltid hos dig, i dina minnen och tankar om henne.

"sörj inte min död utan gläds åt det liv jag levde"

Ta hand om dig!!kram/Mia

Anonym sa...

Tänker på dig!
Styrkekramar från Lena

Sara sa...

Alltid lika hemskt när någon går bort.. Man får försöka tänka på de positiva minnena.. Finns här!! Och du tack för i helgen. Var jätte kul att träffa dig=)

Kramis Sara