Nu är det officiellt, jag har kommit tillbaka hit! Och vips så var bloggandet nästan igång helt igen... :) Borta bra men hemma bäst!
Nu sitter jag här helt morgon groggy, insmord med mitt dunder linnement ....
och upptäckte nyss att hunden åt upp mitt hästgödselbajs i mitt jordgubbsvitlöksland....! Enda nackdelen med att släppa ut honom i trädgården... Han hittar sitt fredagsgodis direkt.
Jaja.. var var jag? Morgon groggy.. Mmm, stämmer men nu inser jag visst att jag inte hinner skriva något seriöst vettigt inlägg för jag måste hoppa i bilen och åka.
Är sista dagen på rehab steget idag. Känns ganska knasigt men skönt på ett annat sätt! Men mer om det senare!
Ha en bra dag!!
fredag 27 maj 2011
tisdag 24 maj 2011
Nu är det nog!
Slits mellan fundersamhet.. Här känner jag mig hemma. Detta är min trygga vrå att blogga på men jag känner att jag vill ha en ny adress hit, min är så krånglig tycker jag.. Så då skaffade jag mig en ny blogg på Spotlife men den var ju så himla avancerad att jag helt tappade fotfästet! Puh.. får huvudvärk och klump i magen bara jag tänker på alla timmar jag lagt ner på att bara klia mig i huvudet och känna mig dum för jag inte fattar..
Så kanske hamnar jag här igen.... tillbaka på det trygga och invanda.
Har så mycket som är nytt i mitt liv nu. I mitt nya liv ! Allt händer, saker som jag längtat så intensivt efter. Saker jag inte ens kunnat drömma om då framtiden bara var svart. När hur hårt jag än försökte se en framtid i livet, allt ändå bara var svart framför mig. När ångesten och depressionen var som djupast. När min sambo stod där dag ut och dag in som den starka pelaren att luta sig mot. Han fångade mig när jag föll. Hur kan en människa orka stötta och bära så mycket? Jag är evigt tacksam att vi fann varandra och att han stod kvar när jag föll. Kärlek full av respekt ger jag honom. Jag försöker varje dag. Det är det enda man kan göra.
Så ja.. kanske hamnar jag här igen. Lägger ner det som tar sån kraft från mig. För jag har plötsligt så mycket mer i mitt liv än blogg som enda kanal ut i livet. Ja.. jag tror det blir så. Den nya bloggen stänger jag ner. Släpper den totalt även om jag gör det med en gnutta uppgivenhet. Varför ha den när jag inte kan blogga där för jag bara låser mig av all prestations ångest när jag ser hur fina alla andars bloggar är? Hur ofta de bloggar och allt man kan göra med sina små sidor. Ja herregud det är verkligen en helt annan värld!
En värld jag inte känner mig hemma i. Jag väljer hellre min där jag trivs och känner mig trygg. Så får det bli!
*två sekunder senare när beslutet landat i min kropp*
Aaa.. vad skönt det känns! Om man verkligen ger sig tid med att känna efter så ska ni se att man kan känna hur det fysiskt känns bra när man bestämt sig för nått som lättar på en börda. Men man måste verkligen ge sig tid och lyssna, testa, känna och reflektera om man ska känna det på riktigt.
Nu måste jag snart sluta för jag ska om en stund iväg till Öppenvårdsteamet på tjejträff. Träffa de andra unga tjejerna som också har kognitiva problem, på grund av olika saker. Några har haft en stroke, ja man kan tyvärr få det även som ung även om det är ytterst ovanligt, någon annan har varit med om en moped olycka och en tredje fick ett anfall av en sjukdom och föll ihop och slog huvudet i ett stengolv.
Så.. tänk..
Nu ska jag kila ner till soffan och vila en stund så jag orkar med fika träffen.
Vi ses här igen mina vänner! Hoppas ni hittar tillbaka till mig, jag har saknat min lilla blogg. Min uttrycksplats i universum.
Så kanske hamnar jag här igen.... tillbaka på det trygga och invanda.
Har så mycket som är nytt i mitt liv nu. I mitt nya liv ! Allt händer, saker som jag längtat så intensivt efter. Saker jag inte ens kunnat drömma om då framtiden bara var svart. När hur hårt jag än försökte se en framtid i livet, allt ändå bara var svart framför mig. När ångesten och depressionen var som djupast. När min sambo stod där dag ut och dag in som den starka pelaren att luta sig mot. Han fångade mig när jag föll. Hur kan en människa orka stötta och bära så mycket? Jag är evigt tacksam att vi fann varandra och att han stod kvar när jag föll. Kärlek full av respekt ger jag honom. Jag försöker varje dag. Det är det enda man kan göra.
Så ja.. kanske hamnar jag här igen. Lägger ner det som tar sån kraft från mig. För jag har plötsligt så mycket mer i mitt liv än blogg som enda kanal ut i livet. Ja.. jag tror det blir så. Den nya bloggen stänger jag ner. Släpper den totalt även om jag gör det med en gnutta uppgivenhet. Varför ha den när jag inte kan blogga där för jag bara låser mig av all prestations ångest när jag ser hur fina alla andars bloggar är? Hur ofta de bloggar och allt man kan göra med sina små sidor. Ja herregud det är verkligen en helt annan värld!
En värld jag inte känner mig hemma i. Jag väljer hellre min där jag trivs och känner mig trygg. Så får det bli!
*två sekunder senare när beslutet landat i min kropp*
Aaa.. vad skönt det känns! Om man verkligen ger sig tid med att känna efter så ska ni se att man kan känna hur det fysiskt känns bra när man bestämt sig för nått som lättar på en börda. Men man måste verkligen ge sig tid och lyssna, testa, känna och reflektera om man ska känna det på riktigt.
Nu måste jag snart sluta för jag ska om en stund iväg till Öppenvårdsteamet på tjejträff. Träffa de andra unga tjejerna som också har kognitiva problem, på grund av olika saker. Några har haft en stroke, ja man kan tyvärr få det även som ung även om det är ytterst ovanligt, någon annan har varit med om en moped olycka och en tredje fick ett anfall av en sjukdom och föll ihop och slog huvudet i ett stengolv.
Så.. tänk..
Nu ska jag kila ner till soffan och vila en stund så jag orkar med fika träffen.
Vi ses här igen mina vänner! Hoppas ni hittar tillbaka till mig, jag har saknat min lilla blogg. Min uttrycksplats i universum.
torsdag 12 maj 2011
måndag 28 mars 2011
Har fortfarande inte lyckas få till min nya blogg, vet inte heller om jag ska avlägga mer försök på det eller om jag ska återgå till denna... Vilka I-landsproblem man har!
Det händer så mycket nu, har också hänt massor. Över en månad har gått sen jag bloggade sist och jag har så många saker att berätta. Fast jag vet ju inte om jag ska fortsätta blogga här, fixa i ordning min nya blogg eller lägga ner det här med bloggande helt.
Livet har tagit en ny vändning och jag ser fram emot alla nya händelser med spänning. Känner mig inte lika rastlös som förr för nu vet jag att det är på gång. Att det äntligen kommer att vända. Bara jag fortsätter leva efter mitt nya motto; Kompromissa inte med dig själv, du är allt du har.
Läste det en dag i min kalender och det stämde bara så bra in på det jag själv känt efter nyår. För det är verkligen ett nytt år för mig nu. Med nya förutsättningar och livs syn. Så när jag läste ordspråket så kunde jag inte annat än verkligen stämma in! För det är precis så jag känner och precis så som jag sa till mig själv när jag kom hem från Thailand. Att om jag börjar leva livet efter min nya kropp och förutsättningar så kommer jag ju att orka mer i längden. Att jag börjar sätta mig själv i första hand och sedan andra, inte tvärt om som det alltid var förr. Att om jag doserar mina aktiviteter och säger nej när det blir för mycket, ja då orkar jag mer i längden. Det bästa av allt är att jag kommer att ha roligt på vägen då också!
Som sagt så händer det mycket nu och har hänt en del. Här är lite...
Jag har bestämt mig för att gå vidare med min rehabilitering. Jag kommer att den 4 april börja på något som heter Rehab steget. Då kommer det att vara kurser/föreläsningar varvat med lite träning och annat tre dagar i veckan tre timmar per dag. Så kommer det att vara i cirka 8 veckor och sedan kommer det jag längtar mest efter.. Arbetsträningen! Jag är ju i dagsläget på Peab kontoret varje fredag mellan 10-12 men jag känner att jag måste vidare. Att jag också måste hitta någon plats som är bättre än ett kontor. Så när jag går med i rehabsteget kommer jag att få mycket mera stöd och hjälp. Vilket jag behöver. Så jag ser fram emot de veckorna även om jag tycker det känns lite segt att gå kurser igen för jag har gjort det så mycket.. Hoppas på att det är trevligt folk som hamnar i min grupp!
Jag har också börjat "jobba" lite med Forever. Det innebär att jag säljer deras Aloe Vera produkter. Ni kan gå in på www.myaloevera.se/lev och kika på min hemsida där så förstår ni mer! Det är i alla fall hur kul som helst och jag är fortfarande helt ny men jag kan tänka mig att det bara blir roligare och roligare ju mer man lär sig! Dock kräver det mycket självdisciplin av mig då jag lätt svävar iväg och pysslar lite för mycket...... Det är bara så svårt att låta bli när jag tycker det är SÅ kul!! Men man får ta det sakta men säkert, så gott det går i alla fall..
Skulle kunna skriva massor mer men jag är fortfarande väldigt slut efter lördagens bravader. Då var det tio års återträff på Strömpis för oss som slutade högstadiet 2001. Jag var väldigt nervös innan lördagen för jag hade svårt att få ihop hur jag skulle orka med kvällen.. En klump i magen låg där och oroade mig. Så jag slappade hela lördags dagen, sov lite mer än en timme efter jag duschat och sedan tog jag ett glas vin som mjukstart hemma när jag började göra mig färdig. Och vips så var kvällen igång och med så underbara vänner till bordskamrater och danssällskap så kunde jag inte annat än att svassa runt och le hela kvällen! Några glas vin till och några smarriga drinkar så var även jag i dansform! Det blev en kväll jag kan leva på länge! Även om jag än idag är helt slut körd av den... Men det var det värt!!
Nu får det räcka även om jag vill skriva om husrenoveringen, besök hos ögonläkare, jobbiga brev från försäkringsbolag och spännande tips för allergiska hundar!
Det händer så mycket nu, har också hänt massor. Över en månad har gått sen jag bloggade sist och jag har så många saker att berätta. Fast jag vet ju inte om jag ska fortsätta blogga här, fixa i ordning min nya blogg eller lägga ner det här med bloggande helt.
Livet har tagit en ny vändning och jag ser fram emot alla nya händelser med spänning. Känner mig inte lika rastlös som förr för nu vet jag att det är på gång. Att det äntligen kommer att vända. Bara jag fortsätter leva efter mitt nya motto; Kompromissa inte med dig själv, du är allt du har.
Läste det en dag i min kalender och det stämde bara så bra in på det jag själv känt efter nyår. För det är verkligen ett nytt år för mig nu. Med nya förutsättningar och livs syn. Så när jag läste ordspråket så kunde jag inte annat än verkligen stämma in! För det är precis så jag känner och precis så som jag sa till mig själv när jag kom hem från Thailand. Att om jag börjar leva livet efter min nya kropp och förutsättningar så kommer jag ju att orka mer i längden. Att jag börjar sätta mig själv i första hand och sedan andra, inte tvärt om som det alltid var förr. Att om jag doserar mina aktiviteter och säger nej när det blir för mycket, ja då orkar jag mer i längden. Det bästa av allt är att jag kommer att ha roligt på vägen då också!
Som sagt så händer det mycket nu och har hänt en del. Här är lite...
Jag har bestämt mig för att gå vidare med min rehabilitering. Jag kommer att den 4 april börja på något som heter Rehab steget. Då kommer det att vara kurser/föreläsningar varvat med lite träning och annat tre dagar i veckan tre timmar per dag. Så kommer det att vara i cirka 8 veckor och sedan kommer det jag längtar mest efter.. Arbetsträningen! Jag är ju i dagsläget på Peab kontoret varje fredag mellan 10-12 men jag känner att jag måste vidare. Att jag också måste hitta någon plats som är bättre än ett kontor. Så när jag går med i rehabsteget kommer jag att få mycket mera stöd och hjälp. Vilket jag behöver. Så jag ser fram emot de veckorna även om jag tycker det känns lite segt att gå kurser igen för jag har gjort det så mycket.. Hoppas på att det är trevligt folk som hamnar i min grupp!
Jag har också börjat "jobba" lite med Forever. Det innebär att jag säljer deras Aloe Vera produkter. Ni kan gå in på www.myaloevera.se/lev och kika på min hemsida där så förstår ni mer! Det är i alla fall hur kul som helst och jag är fortfarande helt ny men jag kan tänka mig att det bara blir roligare och roligare ju mer man lär sig! Dock kräver det mycket självdisciplin av mig då jag lätt svävar iväg och pysslar lite för mycket...... Det är bara så svårt att låta bli när jag tycker det är SÅ kul!! Men man får ta det sakta men säkert, så gott det går i alla fall..
Skulle kunna skriva massor mer men jag är fortfarande väldigt slut efter lördagens bravader. Då var det tio års återträff på Strömpis för oss som slutade högstadiet 2001. Jag var väldigt nervös innan lördagen för jag hade svårt att få ihop hur jag skulle orka med kvällen.. En klump i magen låg där och oroade mig. Så jag slappade hela lördags dagen, sov lite mer än en timme efter jag duschat och sedan tog jag ett glas vin som mjukstart hemma när jag började göra mig färdig. Och vips så var kvällen igång och med så underbara vänner till bordskamrater och danssällskap så kunde jag inte annat än att svassa runt och le hela kvällen! Några glas vin till och några smarriga drinkar så var även jag i dansform! Det blev en kväll jag kan leva på länge! Även om jag än idag är helt slut körd av den... Men det var det värt!!
Nu får det räcka även om jag vill skriva om husrenoveringen, besök hos ögonläkare, jobbiga brev från försäkringsbolag och spännande tips för allergiska hundar!
tisdag 22 februari 2011
fredag 18 februari 2011
Snabbis!
Håller på att skaffa mig en ny och förhoppningsvis bättre blogg ! På Spotlife och med det numera passande namnet Ett nytt liv. Tjusigt va? Känner att denna blogg med dess namn inte längre känns liika passande. Även om jag fortfarande känner mig som en främling ibland.. Jaja.. Nog om det!
Har inte tid att skriva mer än så! Ska hoppa in i duschen och sen vila en stund igen. Innan jag ska korka upp en flaska vin och bjuda tjejligan på varsin skvätt. Innan vi ska iväg och leka modeller för en kväll.... Super fredag!
Har inte tid att skriva mer än så! Ska hoppa in i duschen och sen vila en stund igen. Innan jag ska korka upp en flaska vin och bjuda tjejligan på varsin skvätt. Innan vi ska iväg och leka modeller för en kväll.... Super fredag!
onsdag 16 februari 2011
Speedad
Virr i kolan. Har just sorterat en hel drös med bygg/renoverings fakturor och kvitton. Letade efter en viss faktura som vi har haft lite strul med men tyvärr var det den enda jag inte hittade... Var ligger den och jäser någonstans..? Vet att vi satte alla fakturor och kvitton i en pärm under renoveringens hög säsong men nu tycks den visst inte vara där... Jaja.. I-lands problem eller? Snurrig i kolan blir man i alla fall.
Fast just nu är jag mest speedad. På kaffe och överdosering. Nog det sist nämnda som speedat upp mig mest.
Har haft en lugn dag med mycket bra saker utförda. Mammsingen var här en sväng på förmiddagen och socialiserade sig. Trevligt. Jag bjöd på lunch och hon fick en del pappers jobb av mig. Bra utbyte tycker jag!
Efter det blev det vila i soffan. Super skönt. Hade kunnat sova två timmar idag med men tidsslukare som jag är valde jag en halvtimma istället. Tycker livet är för spännande för att sova två timmar om dagen.. Även om jag ibland kanske borde. I-lands problem igen känns det som.. Fast inte helt sant.
På eftermiddagen åkte jag och solade en sväng faktiskt. Så skönt med värmen som borrar sig in i musklerna. Fast på sista året har jag fått hud-cancer-seriös-nojja så jag kan inte riktigt slappna av där i lysrörshettan längre. Synd men kanske bra för kroppen. Att slippa strålningen menar jag..
Efter sol boosten begav jag mig till optikern. Japp.. jag var där nu igen. Även om jag opererat ögonen för över ett och ett halvt år sedan så är det inte helt bra än. *suck* Det är mycket bättre med synen än när jag hade linser men det är inte bra. Jag är en smula för speedad och slutkörd för att nu berätta exakt vad det var för fel på mina ögon nu. Kort sagt så ser jag med ett öga i taget och det blir väldigt ansträngande för mig. Det känns som att jag har träningsvärk i ögonen och de bränner emellanåt av trötthet. Plus att jag har svårt att fokusera, svårt att läsa, titta på tv osv. Optikern skickade en remiss till ögon avdelningen på sjukhuset här så ska de få undersöka mig mera. Nog förklarat om det idag! Som sagt mina ögon värker så jag orkar inte titta på data skärmen så mycket mer.
Fast jag har ju mer skoj saker och mindre skoj saker jag vill skriva också. Får blir imorgon! Nu ska jag nog ta och tvinga mig själv stänga av datorn och ta ett bad.
Jag sitter här med huvudvärk, biter ihop käkarna som tusan, ögon som värker och ett par axlar som hela tiden sträcker sig mer och mer mot taket. Dags att sluta? Eeh.. JA!
Ha en underbar kväll mina kära främlingar!
Fast just nu är jag mest speedad. På kaffe och överdosering. Nog det sist nämnda som speedat upp mig mest.
Har haft en lugn dag med mycket bra saker utförda. Mammsingen var här en sväng på förmiddagen och socialiserade sig. Trevligt. Jag bjöd på lunch och hon fick en del pappers jobb av mig. Bra utbyte tycker jag!
Efter det blev det vila i soffan. Super skönt. Hade kunnat sova två timmar idag med men tidsslukare som jag är valde jag en halvtimma istället. Tycker livet är för spännande för att sova två timmar om dagen.. Även om jag ibland kanske borde. I-lands problem igen känns det som.. Fast inte helt sant.
På eftermiddagen åkte jag och solade en sväng faktiskt. Så skönt med värmen som borrar sig in i musklerna. Fast på sista året har jag fått hud-cancer-seriös-nojja så jag kan inte riktigt slappna av där i lysrörshettan längre. Synd men kanske bra för kroppen. Att slippa strålningen menar jag..
Efter sol boosten begav jag mig till optikern. Japp.. jag var där nu igen. Även om jag opererat ögonen för över ett och ett halvt år sedan så är det inte helt bra än. *suck* Det är mycket bättre med synen än när jag hade linser men det är inte bra. Jag är en smula för speedad och slutkörd för att nu berätta exakt vad det var för fel på mina ögon nu. Kort sagt så ser jag med ett öga i taget och det blir väldigt ansträngande för mig. Det känns som att jag har träningsvärk i ögonen och de bränner emellanåt av trötthet. Plus att jag har svårt att fokusera, svårt att läsa, titta på tv osv. Optikern skickade en remiss till ögon avdelningen på sjukhuset här så ska de få undersöka mig mera. Nog förklarat om det idag! Som sagt mina ögon värker så jag orkar inte titta på data skärmen så mycket mer.
Fast jag har ju mer skoj saker och mindre skoj saker jag vill skriva också. Får blir imorgon! Nu ska jag nog ta och tvinga mig själv stänga av datorn och ta ett bad.
Jag sitter här med huvudvärk, biter ihop käkarna som tusan, ögon som värker och ett par axlar som hela tiden sträcker sig mer och mer mot taket. Dags att sluta? Eeh.. JA!
Ha en underbar kväll mina kära främlingar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)