Fortfarande krasslig

Nu har det gått lite mer än en vecka sedan M´s och mitt bröllop. Helt otroligt!

Sakta, sakta sjunker tanken in om att jag är gift. Att vi är gifta. Man och hustru. Hjärtat gör en volt, pirrar till och läpparna ler. Fast än har det inte sjunkit in helt och på riktigt, känns fortfarande lite som en dröm.

En dröm som varade i en hel dag. Den mest perfekta och roligaste dagen av dom alla! Det finns inget vi skulle vilja ändra på, hela dagen var underbar! Alla var glada och hade roligt! Jag och M njöt av varenda sekund och hade riktigt roligt i kyrkan och för att inte tala om festen! Allt var så himla kul att jag blir tårögd bara jag tänker på det, det är förbi nu. Dock har vi fått ett starkt minne som jag hoppas aldrig kommer blekna!

Tyvärr är jag fortfarande inte helt kry. Jag gissar att bacillerna kan vara svåra att bli av med denna gång då de passade på att komma när ens kropp var som mest utsatt. Bröllopet och tiden innan är bland det roligaste jag gjort men också bland de tuffaste. Det har krävt mycket av mig och mina nära. Jag styrde kanske det mesta med järnhand, hoppas den var snäll ändå, men hade jag inte fått göra det så. Ja då hade jag inte klarat av det. Med mina svårigheter måste man få göra på sitt sätt ibland, med sina egna strategier som gör att man klarar av det. Känner att man har huvudet med sig.

Så som kanske inte så oväntat blev jag väldigt däckad efter bröllopet. Det tog en hel dag att ens varva ner lite så jag kunde börja känna hur jag egentligen mådde. Då blev jag sjuk och helt tvär slut. Jag har bott i soffan tillsammans med hunden, som jag tyvärr inte ens orkat se på, låtit kaminen brinna och sen kika på film med en kopp te eller skål soppa i handen.

Nu har jag kommit upp från soffan men jag hamnar där emellanåt igen. Hjärtat pumpar så jag tror jag ska svimma så fort jag gör något lite för mycket. Kroppen är inte frisk än och jag har inte återhämtat mig. Börjar bli otålig nu dock... Svårt att låta bli att boka in saker. Jag måste ju vila fortfarande om jag ska bli bra snart men jag börjar klättra på väggarna också av att bara vara hemma. Ensam..!

Nu ska jag dock ta och hoppa ur mina morgon mys kläder. Hamnade i soffan vid frukosten och har slappat sen dess. Känner att morgon frisyr och tofflor inte passar klockan elva. Någon måtta får det ju ändå va även om man är lite krasslig! Jag har ju haft mina slö, sjuk, slappar dagar..

Dags att posta ansökan om förlängd aktivitetsersättning också. Jag har just fyllt i den och tack och lov så fick jag läkarintyget snabbt denna gång så snart ligger ansökan på posten!! Så hoppas vi att även denna gång jag får den godkänd!